Assamesiska
Assamesiska | |
অসমীয়া | |
Uttal | Ôxômiya |
---|---|
Region | Östra Sydasien |
Antal talare | 15 miljoner |
Språkfamilj | Indoeuropeiskt |
Bengalialfabetet | |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Indien |
Språkmyndighet | Asam Sahitya Sabha |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | as |
ISO 639‐2 | asm |
ISO 639‐3 | asm |
Assamesiska dialekter |
Assamesiska, eller asamiya, är ett indoariskt språk med drygt 15 miljoner talare, som främst talas i den indiska delstaten Assam, där det är ett officiellt språk.[1][2] Det talas även i andra delar av nordöstra Indien och av smärre grupper i Bangladesh och Bhutan.[3] Dess närmaste släktspråk är bland andra oriya och rajbanshi. Naga pidgin är ett pidginspråk som baserar sig på assamesiska.[4].
Språket skrivs med assamesiska skriftsystemet som är en version av bengalialfabetet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]De första arierna kom till Assam på 1000-talet f.Kr. och detta anses ha skett utan våld.[5] Den assamesiska språkhistorien börjar på 500-talet.[6]. Det första litterära verket på assamesiska, Prahlada Charitr av poeten Hema Saraswati, är från slutet av 1200-talet.[7] Den tidigaste kände författaren anses vara Hema Saraswati. Den mellersta perioden för språket börjar på 1500-talet, när Ahomhärskarna antog assamesiska som hovspråk. Modern assamesiska räknas från början av 1800-talet, när kristna missionärer översatte Bibeln till assamesiska.[8]
Nutida assamesiska bygger på en östlig dialekt, sibsagar. Språket standardiserades av britterna 1872.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Främre | Central | Bakre | |
---|---|---|---|
Sluten | i | ʊ ~ u | |
Halvsluten | e | o | |
Halvöppen | ɛ | ɔ | |
Öppen | a |
Källa:[9]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Nasal | m | n | ŋ | |||
Klusil | Norm. | p | b | t | d | k | g | ||
Asp. | pʰ | bʱ | tʰ | dʱ | kʰ | ɡʱ | |||
Frikativ | s | z | x | h | |||
Likvid | r ~ l | |||||
Approximant | w | j |
Källa:[9]
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Det finns sex kasus i assamesiska: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, instrumentalis och lokativ. Pronomen har olika former beroende på hur mycket respekt vill talaren visa. Det finns även en skillnad mellan kön såsom i svenskan. Ordföljden är S-O-V.[5].
Räkneord på assamesiska:[8]
০ | ১ | ২ | ৩ | ৪ | ৫ | ৬ | ৭ | ৮ | ৯ | ১০ |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
/xuinno/ | /ek/ | /dui/ | /tini/ | /sari/ | /pas/ | /soy/ | /xat/ | /ath/ | /no/ | /dɔx/ |
0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Assamese language” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Assamese-language. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”Culture of Assam” (på engelska). Assam Government. https://assam.gov.in/en/main/CULTURE%20OF%20ASSAM. Läst 28 november 2020.
- ^ ”Assamese” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/asm. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”Glottolog 4.3 - Assamese”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/assa1263. Läst 15 oktober 2020.
- ^ [a b] Jain, Danesh & Cardona, George (2007) (på engelska). The Indo-Aryan Languages. Routledge. sid. 392–441. https://books.google.fi/books?id=OtCPAgAAQBAJ&pg=PA442&lpg=PA442&dq=assamese+grammatical+cases&source=bl&ots=u3oNyGFGqu&sig=ACfU3U1HKfFxG86aS5BZfdhV5QTjH64Q0Q&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiRz5iu3PLpAhVqiIsKHYAbB4oQ6AEwB3oECAQQAQ#v=onepage&q=assamese&f=false. Läst 28 november 2020
- ^ ”Assamese Language - Structure, Writing & Alphabet - MustGo” (på amerikansk engelska). MustGo.com. https://www.mustgo.com/worldlanguages/assamese/. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”Assamese literature” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/art/Assamese-literature. Läst 28 november 2020.
- ^ [a b] ”Assamese alphabet, pronunciation and alphabet”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/assamese.htm. Läst 15 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Assamese”. www.languagesgulper.com. http://www.languagesgulper.com/eng/Assamese.html. Läst 28 november 2020.