Astrid Rietz

Från Wikipedia
Ringlek, i Bredäng i Stockholm.
Undret, vid Sofia kyrka i Stockholm.

Astrid Ismene Rietz, född 7 oktober 1915 i Stockholm, död 22 februari 2007 i Sofia församling, Stockholm,[1] var en svensk skulptör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till läkaren Torsten Rietz (1887–1976) och Hélêne "Helli" Caroline Beck (1891–1979) samt brorsdotter till Ingrid Rietz.[2] Hon studerade vid Tekniska skolan 1934–1936 och vid Edvin Ollers målarskola 1936–1937 samt för Einar Utzon-Frank vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn 1937–1940, Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm 1940–1941 och Académie de la Grande Chaumière i Paris 1952.[3] Hon genomförde ett flertal studieresor till England, Grekland, Schweiz och Tyskland samt Italien och var som stipendiat i Spanien och Frankrike 1953–1954.

Utställningar och uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med Britt-Marie Gauffin och Gerhard Lundberg ställde hon ut i Kristianstad 1947 och tillsammans med Tore Wideryd och Karl Gunnar Svensson på Stora Essingen 1948 separat ställde hon bland annat ut i Karlshamn, Malmö, Nyköping, Luleå och Västerås. Hon medverkade i samlingsutställningar arrangerade av Sveriges allmänna konstförening och i Stockholmssalongerna på Liljevalchs konsthall. Hon var en av de svenska representanterna vid utställningen Svenska konstnärer i Paris 1953 och hon medverkade i Nordiska konstnärinnors utställning i Stockholm samt Kunstnernes Efteraarsudstilling i Köpenhamn. Hon var anställd som extra teckningslärare 1948–1951 och var under några år studierektor för Essingegården i Stockholm och lärare inom Arbetarnas bildningsförbunds kursverksamhet.

Bland hennes offentliga arbeten märks en fontänskulptur i Karlshamn, barnskulpturen Momise i Västtorps skola, reliefen Lekande barn i Malmö stadsbibliotek samt ett antal porträtt och reliefer för olika sjukhus och skolor. Astrid Rietz är känd för naturalistiska porträtt av barn och ungdom och hennes konst består av barnporträtt, reliefer, kvinnogrupper utförda i lera, brons, sten, trä eller mosaik samt teckningar. Hon arbetade under 1940-talet som formgivare för bland annat Åfors glasbruk, Ekenäs glasbruk och Trelleborgs glasbruk.

Vid sidan av sitt eget skapande var hon verksam som bokillustratör och utförde även vetenskapliga teckningar för institutioner i Lund och Stockholm. Hon skrev även dikter som publicerades i tidskrifterna Vi och Lyrikvännen. Hon utgav 1990 boken Astrid Ismene Rietz, skulptör.[4] Astrid Rietz var bland annat aktiv i Konstnärernas riksorganisation, Bildkonstnärsfonden och Konstnämnden för allmänna platser.

Astrid Rietz är gravsatt i minneslundenKatarina kyrkogård i Stockholm.[5]

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Rietz finns representerad vid bland annat Örebro läns landsting.[8]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hon fick i februari 2002 Inez Leanders belöning på 35 000 kronor, till "en kvinnlig konstnär",[9] och samma år även Magnoliapriset för att hon smyckat Stockholm med sina skulpturer.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.) 
  2. ^ Rietz´ Släktförening, nr 25:1, 25:2 och 25:7. Läst 14 augusti 2020.
  3. ^ Gunnel & Kjell Swärd: 63 skulptörer, Pedagogförlaget, Helsingborg 1984, ISBN 91-85768-13-8, sid 259
  4. ^ Libris
  5. ^ Rietz, Astrid IsmeneSvenskaGravar.se
  6. ^ Sjöholm Skrubbe, Jessica (2007). Skulptur i folkhemmet. Makadam förlag. sid. 180-181 
  7. ^ Sjöholm Skrubbe, Jessica (2007). Skulptur i folkhemmet. Makadam förlag. sid. 334 
  8. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 175
  9. ^ Svenska Dagbladet, 2002-02-24, s. 31.
  10. ^ Svenska Dagbladet, 2002-05-10, s. 33.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roosval Johnny, Lilja Gösta, red (1961). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 4, Lundgren-Sallberg. Malmö: Allhem. sid. 486. Libris 8390297 
  • Svenska konstnärer: biografisk handbok ([Ny utg., ny, revid. och kompl. uppl.]). Stockholm: Nyblom. 1984. sid. 427-428. Libris 7665483. ISBN 9177800095 
  • Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 438, ISBN 91-87504-00-6
  • Wretholm Eugen, red (1982). Natur och kulturs konstnärslexikon: svensk konst under 100 år. Stockholm: Natur och kultur. sid. 213. Libris 7228243. ISBN 9127011399 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]