Athenas gamla tempel
| Athenas gamla tempel | |
| Tempel | |
 Det gamla templets grund 1909
| |
| Land |  Grekland
|
|---|---|
| Stad | Aten |
| Läge | Akropolis |
| Längd | 43,44 m |
| Bredd | 23,34 m |
| Stil | dorisk |
| Material | sten |
| Påbörjad | 510 f.Kr. |
| Förstörd | 480 f.Kr. |
| Ägare | Greklands regering |
| Geonames | 8354434 |
Athenas gamla tempel, ibland Arkhaios Naos, var ett grekiskt kalkstenstempel tillägnat Athena Polias som stod på Atens Akropolis från runt 510-talet f.Kr. År 480 intog perserna Aten och brände stora delar av staden. Samtida arkeologer är oeniga om hur mycket av templet som stod kvar efter perserna och hur länge. Templet låg på den norra delen av Akropolis, precis söder om Erechtheion som sticker ut över det Gamla Templets stylobat. Templets grund upptäcktes inte förrän utgrävningar 1886 och är kontroversiellt identifierat med ett tempel vid namn Arkhaios Naos som också skall ha funnits på Akropolis. [1]
Själva templet byggdes på 510-talet efter att Aten infört demokrati och som ett direkt svar på ett tempel byggt av den alkaimonidiska familjen i Delfi. Templet i Delfi hade nämligen brukats för att få oraklet där att övertala den spartanske kungen att avsätta den atenske tyrannen Hippias som skulle bana väg för den landsförvisade alkaimonidiska familjen att ta makten. Spartanerna följde oraklets befallningar och avsatte tyrannen Hippias. Men ett maktvakuum uppstod som fylldes av en atensk demokrati innan alkaiomoniderna hann etablera sin makt i Aten.
Templet till Athena Polias byggdes då som svar på templet i Delfi för att häva statens makt över dess ledande familjer, som alkaimoniderna. [2] Anledningen för templets uppbyggnad är omdiskuterade. En annan möjlighet är att templet var en ombyggnad av en äldre struktur byggd åt Peisistratos söner.[3]
Templets utseende[redigera | redigera wikitext]
Athena Polias tempel var byggt i dorisk stil. Peristasis(en) utgjordes av sex kolonner på kortsidan och tolv på långsidan. Cellan skulle varit delad i två delar, med två små verandor på vardera sida, antingen i distyle in antis(en) eller tetrastil amfiprostylos. Östra rummet delades in i tre delar av två rader kolonner och det västra i tre rum. Strukturen var gjord av porossten men marmor användes till många andra delar i entablementet.[4]
Templets förstörelse[redigera | redigera wikitext]
Templet brändes av perserna år 480 f.Kr. när de intog Aten. Hur mycket som förstördes är oklart och hur länge ruinerna stod kvar är även oklart. De flesta arkeologerna håller med om att opistodomoset av templet fortsatt att stå efter den persiska bränningen och möjligtvis kunde ha använts som skattkammare.
Templet återuppbyggdes aldrig av atenarna efter förstörelsen och ingen annan byggnad uppfördes heller ovanpå ruinerna. Det finns två skildrande perspektiv av motivet bakom bevaringen av platsen. Ferrari[4] argumenterar i sin text The Ancient Temple on the Acropolis at Athens att ruinerna stod kvar in till romersk tid som ett minnesmärke över persernas krigsförstörelse. Medan Gerding[5] argumenterar i Erechteion and the Panathenaic Procession att Athenas gamla tempel ersattes av den senare nybyggda Erechteion.
Enligt den antika historikern Xenophon[4] brandskadades ”det gamla templet” ytterligare under Callias arkontskap 406. Vissa arkeologer menar att hela det gamla templet förstördes i samband med branden, andra menar att templet i stora delar stod kvar. Forskare är dock oeniga på denna punkt.
Templet i historiska källor[redigera | redigera wikitext]
Både Herodotos och Thukydides hänvisar till en religiös plats i sina texter om Kylons uppror i Aten. Herodotos talar också om en megaron när han besökte Aten mellan år 460 och 440. Chiara menar att han talar om det gamla templets opisthodomos.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ (Neer s. 276) (Ferrari s. 11, 15, 22)
- ^ Neer s. 210, 196-198
- ^ [a b] Mauro, Chiara Maria (Januari 2019). Dialogues d'histoire ancienne. sid. 65-88. Läst 28 september 2023
- ^ [a b c] Gloria Ferrari (Januari 2002). ”The Ancient Temple on the Akropolis at Athens”. American Journal of Archaeology (Archaeological Institute of America).
- ^ Gerding, Henrik (2006-07-01). ”The Erechtheion and the Panathenaic Procession”. American Journal of Archaeology. doi:. ISSN 0002-9114. Läst 15 februari 2024.