Erechtheion

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erechtheion

Erechtheion är ett joniskt tempel på den norra sidan av akropolisplatån i Aten. Erechteion var ett tempel där flera kulter dyrkades. Arbetet med att bygga Erechteion påbörjades under 430-talet f.Kr. men en stor del av arbetet utfördes under åren 409–406 f.Kr.[1]

Erechtheion har fått sitt namn efter den i grekisk mytologi kände nationalhjälten och kungen av Aten Erechtheus

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Templets byggnad avviker från den vanliga tempelformen och innehöll flera helgedomar och en mängd gamla, heliga föremål och reliker, som hade lokal anknytning såsom bland annat Erechtheus och Kekrops gravar, Athenas olivträd, märket av Poseidons treudd och Poseidons saltkälla. Templet är en avlång fyrsidig byggnad i jonisk stil och uppförd i vit marmor, 20,3x11,2 meter. Huvudfasaden mot öster är smyckad med sex pelare. Den södra tempelverandan är även dekorerad med sex karyatider, kolonner i form av kvinnostatyer som hjälpte till att hålla uppe det platta taket. En av dessa karyatider forslades sedan till Storbritannien av den brittiske ambassadören Lord Elgin under 1800-talets början.[1]

Om Erechtheions planlösning vet vi mycket lite. Templet har genomgått stora ombyggnadsfaser genom århundradena som gör den ursprungliga interiören till ett föremål för gissning. Redan under klassisk tid härjades det av eld, men renoverades sedan. Senare, när det omvandlades till en kristen basilika på 700-talet, togs inre väggar bort och nya byggdes.[2] Under den osmanska perioden omvandlades templet till ett harem och ytterligare ombyggnader företogs.[3]

Huvudstrukturen består av upp till fyra enheter, den största är östcellan, med en jonisk portik vid dess östra ände. Det är okänt var i templet som naos, den centrala delen av helgedomen, var belägen, men den fanns antingen i den östra eller den västra flygeln av templet. Hela templet ligger på en sluttning, så de västra och norra sidorna är ca 3 m lägre än de söder och östra sidorna. Det byggdes av marmor från Mount Pentelikon, med friser av svart kalksten från Eleusis som pryddes av skulpturer utförda i vit marmor.[4] Templet hade utsmyckade dörröppningar och fönster och dess kolonner var rikt dekorerade; De var målade, förgyllda och markerade med förgylld brons och flerfärgade inlagda glaspärlor. Byggnaden är känd för tidiga exempel på äggstavs- och guillocherade utsmyckningar.[5]

Templets något säregna utformning har flera orsaker förutom de tidigare nämnda markförhållandena. En var att flera kulter samsades om templet, en annan var att bygget avbröts av det Peleponnesiska kriget.[6]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Erechtheion anses ha ersatt det Gamla Athena Polias-templet som förstördes av perserna år 480 f.Kr. Templet var centralt för den panathenaiska festivalen som firades i Aten var fjärde år, det var här som festivalen nådde sin klimax med över 100 djur (hekatomb) som offrades som gåvor till Athena. Minst 1000 människor vandrade i processionen och ett stort antal åskådare fanns på plats. Värt att notera är det faktum att Erechtheion inte uppfördes på det gamla templets grund, något som representerade en slags praxis i den grekiska världen. Templet uppfördes istället något längre norrut. Erechtheions unika rumsliga position har diskuterats livligt bland forskare, vissa menar att templet flyttades för att göra mer plats för åhörare framför det gamla Athena Polias-templets altare vid högtider (se: Henrik Gerding). Andra menar att delar av det förstörda templet sparats som en minnesmarkör över persernas skövling av staden 480 f.Kr.[7]

I templet hystes den heliga, uråldriga kultstatyn till Athena kallad Archaios agalma. Statyn var troligen avbildad i naturlig storlek, och skall enligt legenden ha fallit från himlen. Andra myter hävdar att den restes på order av atenarnas stamfader Erechtheus. Athena Polias-statyn var klädd i en peplos, en skrud dekorerad med scener från gudarnas krig med giganterna. Varje år kläddes statyn i en ny peplos som presenterades under den viktiga panathenaiska festivalen.[8] I templet återfanns troligen även Athenas heliga olivträd, Poseidons saltvattenskälla, förmodligen de mytiska kungarna Kekrops och Erechtheus gravar, och flera altare till olika gudar och heroer som associerades med Athena eller Erechtheus.

Stadsstatens kulter var enormt viktiga för medborgarnas identitet och samhörighet. Erechtheus, som Erechtheion är döpt efter, var en av Atens mytiska kungar men han var även Athenas adoptivson. I Erechtheion dyrkades hjälten Erechtheus och hans dotter, tillsammans med Athena Polias (försvararen av staden), Poseidon, Zeus Hypatos (Zeus den högste) och Hefaistos Alla dessa gudar hade associationer med Athena eller och Erechtheus i mytologin.

Trots den stora skillnaden mellan Erechteion och det större Parthenon-templet gällande storlek och utsmyckning kan Erechteion ha varit av större religiös betydelse för de antika atenarna än Parthenon. Forskare har slagit fast att Athena Parthenos inte var ett utryck för en egen kult, utan snarre endast ännu en skepnad av stadens skyddsgudinna Athena Polias. Parthenon-templet tros därmed ha fungerat snarare som en skattkammare och förråd åt Athena Polias-kulten än ett eget tempelkomplex i sig.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det tempel som tidigare fanns på Erechtheions nuvarande plats brändes 480 f.Kr. under persekrigen. Först under 430-talet f.Kr. under det temporära vapenstilleståndet i det Peloponnesiska kriget började man uppföra det nya templet och arbetet avslutades 406 f.Kr.

Bara ett årtionde efter att bygget var färdigt råkade Erechtheion ut för en brand, och skadades sedan igen av den romerska fältherren Sulla cirka 300 år senare.[9] Efter detta utfördes reparationer.[10] Förändringar har även skett då det har fungerat som en kyrka under det Bysantinska riket, ett palats under frankerna och ett harem under osmanskt styre.[11][12] Under det grekiska frihetskriget skadades Erechtheion återigen, denna gång i en explosion.[13] 1885-1890 skedde systematiska utgrävningar av Akropolis, där arkeologen Willhelm Dörpfeld dokumenterade arbetet och skrev analyser angående arkitekturen. Efter detta har ett flertal restaureringar och utgrävningar skett.[14]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Salmonsens konversationsleksikon/ Erechtheion
  • Nordisk familjebok 1951 bd. 1, sp. 209.
  • Pedley, John Griffiths, Greek Art and Archaeology, Femte upplagan. Pearson Education, 2012.
  • Mikalson, Jon D., Ancient Greek Religion, Andra upplagan. Hong Kong: Wiley-Blackwell, 2010.
  • Gerding, Henrik, The Erechteion and the Panathenaic Procession; American Journal of Archaeology, Vol. 110, No. 3, 2006.
  • Psarra, Sophia, Architecture and Narrative, första upplagan. Routledge, 2009.
  • Watkin, David, A History of Western Architecture. Laurence King Publishing, 2005.
  • Lewis, Philippa & Gillian Darley, Dictionary of Ornament. 1986.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Griffiths Pedley, John (2012). Greek Art and Archaeology. sid. 269 
  2. ^ ”Ministry of Culture and Sports | Erechtheion”. odysseus.culture.gr. http://odysseus.culture.gr/h/2/eh251.jsp?obj_id=973. Läst 8 mars 2019. 
  3. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  4. ^ Watkin, David (2005). A History of Western Architecture. sid. 39 
  5. ^ Lewis, Philippa; Gillian Darley (1986). Dictionary of Ornament 
  6. ^ Psarra, Sophia (2009). Architecture and Narrative. sid. 21 
  7. ^ Henrik Gerding. ”The Erechteion and the Panathenaic Procession”. American Journal of Archaeology. 
  8. ^ [a b] Mikalson, Jon D. (2010). Ancient Greek Religion. sid. 70-71 
  9. ^ ”Erechtheion”. Ancient History Encyclopedia. https://www.ancient.eu/Erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  10. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  11. ^ ”Erechtheion”. www.ancient-greece.org. https://www.ancient-greece.org/architecture/erechtheion.html. Läst 8 mars 2019. 
  12. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  13. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  14. ^ ”Erechtheion”. Ancient History Encyclopedia. https://www.ancient.eu/Erechtheion/. Läst 8 mars 2019.