Erechtheion

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erechtheion

Erechtheion är ett joniskt tempel på den norra sidan av akropolisplatån i Aten, där flera kulter dyrkades. Konstruktionen av templet påbörjades förmodligen 421 f.Kr. och avslutades under åren 409–406 f.Kr.[1]

Erechtheion har fått sitt namn efter den mytologiske nationalhjälten och kungen av Aten Erechtheus. En möjlig arkitekt är Mnesikles.[2]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Templets byggnad avviker från den vanliga tempelformen då den är asymmetrisk och innehöll flera helgedomar, den viktigaste tillägnad Athena Polias och helgedomen centrerar kring kultstatyn av denna gudinna. Inom helgedomen fanns även ett antal votivgåvor och föremål med religiös koppling som hade lokal anknytning såsom bland annat Erechtheus och Kekrops gravar, Athenas olivträd, märket av Poseidons treudd och Poseidons saltkälla. Specifikt Athenas olivträd och Poseidons saltkälla är viktiga delar i grundandet av staden. När Atenarna skulle döpa staden och välja stadsgud så valde de mellan Poseidon och Athena, som båda presenterade varsin gåva, en saltvatenkälla och ett olivträd.

Templet är en avlång fyrsidig byggnad i jonisk stil och uppförd i vit marmor, 20,3x11,2 meter. Huvudfasaden mot öster är smyckad med sex pelare. Den södra tempelverandan är även dekorerad med sex karyatider, kolonner i form av kvinnostatyer som hjälpte till att hålla uppe det platta taket. Dessa kvinnostatyer betraktas vanligtvis som den klassiska periodens version av koraistatyer. En av dessa karyatider forslades sedan till Storbritannien av den brittiske ambassadören Lord Elgin under 1800-talets början.[1] Idag befinner sig denna på British Museum i London, övriga fem befinner sig på Akropolismuseet i Aten.

Om Erechtheions planlösning vet vi mycket lite. Templet har genomgått stora ombyggnadsfaser genom århundradena som gör den ursprungliga interiören till ett föremål för gissning. Redan under klassisk tid härjades det av eld, men renoverades sedan. Senare, när det omvandlades till en kristen basilika på 700-talet, togs inre väggar bort och nya byggdes.[3] Under den osmanska perioden omvandlades templet till ett harem och ytterligare ombyggnader företogs.[4]

Huvudstrukturen består av upp till fyra enheter, den största är östcellan, med en jonisk portik vid dess östra ände. Positionen av den centrala delen av helgedomen(s.k naos) med Athena kultstatyn är fortfarande föremål för debatt bland forskare. Några teorier (se: Henrik Gerding) och antika källor placerar naos position i den västra kammaren, andra hävdar i den östra kammaren av templet. Hela templet ligger på en sluttning, så de västra och norra sidorna är ca 3 m lägre än de söder och östra sidorna. Det byggdes av marmor från berget Pentelikon, med friser av svart kalksten från Eleusis som pryddes av skulpturer utförda i vit marmor.[5] Templet hade utsmyckade dörröppningar och fönster och dess kolonner var rikt dekorerade; De var målade, förgyllda och markerade med förgylld brons och flerfärgade inlagda glaspärlor. Byggnaden är känd för tidiga exempel på äggstavs- och guillocherade utsmyckningar.[6]

Templets något säregna utformning har flera orsaker förutom de tidigare nämnda markförhållandena. En var att flera kulter samsades om templet, en annan var att bygget avbröts av det Peloponnesiska kriget.[7]

Erechtheions Norra gavel var monumental och kunde ses ända ner till Agoran. Norra gaveln utgjorde ett blickfång och ett mål för den Panathenska processionen. Det finns arkitektoniska likheter mellan Norra porten och Propylon på Pompeion. Tillsammans markerar de start-och slutpunkten för den Panathenska vägen.[8]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Erechtheion anses ha ersatt det Gamla Athena Polias-templet som förstördes av perserna år 480 f.Kr. som tempel för kultutövande tillägnat Athena Polias. Templet var centralt för den panathenaiska festivalen som firades i Aten varje år, det var här som festivalen nådde sin klimax med över 100 djur (hekatomb) som offrades som gåvor till Athena. Minst 1000 människor vandrade i processionen och ett stort antal åskådare fanns på plats. Värt att notera är det faktum att Erechtheion inte uppfördes på det gamla templets grund, något som representerade en slags praxis i den grekiska världen. Templet uppfördes istället något längre norrut. Erechtheions unika rumsliga position har diskuterats livligt bland forskare, vissa menar att templet flyttades för att göra mer plats för åhörare framför det gamla Athena Polias-templets altare vid högtider (se: Henrik Gerding). Andra menar att delar av det förstörda templet sparats som en minnesmarkör över persernas skövling av staden 480 f.Kr (se: Gloria Ferrari[9]).[8]

I templet hystes den heliga, uråldriga kultstatyn till Athena kallad Archaios agalma. Statyn var troligen avbildad i naturlig storlek och gjord av olivträ, och skall enligt legenden ha fallit från himlen. Andra myter hävdar att den restes på order av atenarnas stamfader Erechtheus. Athena Polias-statyn var klädd i en peplos, en skrud dekorerad med scener från gudarnas krig med giganterna. Varje år kläddes statyn i en ny peplos som presenterades under den viktiga panathenaiska festivalen.[10] I templet återfanns troligen även Athenas heliga olivträd, Poseidons saltvattenskälla, förmodligen de mytiska kungarna Kekrops och Erechtheus gravar, och flera altare till olika gudar och heroer som associerades med Athena eller Erechtheus.

Stadsstatens kulter var enormt viktiga för medborgarnas identitet och samhörighet. Erechtheus, som Erechtheion är döpt efter, var en av Atens mytiska kungar men han var även Athenas adoptivson. I Erechtheion dyrkades hjälten Erechtheus och hans dotter, tillsammans med Athena Polias (Atens stadsgudinna), Poseidon, Zeus Hypatos (Zeus den högste) och Hefaistos Alla dessa gudar hade associationer med Athena eller och Erechtheus i mytologin.

Trots den stora skillnaden mellan Erechtheion och det större Parthenon-templet gällande storlek och utsmyckning kan Erechtheion ha varit av större religiös betydelse för de antika atenarna än Parthenon. Parthenon templet byggdes för att förvara den enorma kultstatyn av Pallas Athena(Jungfru Athena) som byggdes efter perserkrigen, möjligtvis som ett sätt för grekerna att befästa sin seger och tacka sin gudinna Athena för det. Dock så var det därför troligt att Parthenon templet, som till skillnad från Erechtheion inte huserade kultstatyn till stadens viktigaste gud- Athena Polias(stadsbeskyddaren)- inte fick samma religiösa betydelse för atenarna.. Parthenon-templet kan därmed ha fungerat snarare som en skattkammare och förråd åt Athena Polias-kulten än ett eget tempelkomplex i sig.[10]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det gamla Athena templet- Athena Polias- som låg bredvid det nuvarande Erechtheion förstördes delvis 480 f.Kr. under perserkrigen. Efter krigen prioriterade Perikles och han uppförde nya murar, en huvudingång och Parthenon. Det var först efter hans död, 429 f.Kr. som man beslutade sig för att inledda konstruktion av ett nytt tempel för Athena Polias.[2] Först 421 f.Kr. under det temporära vapenstilleståndet i det Peloponnesiska kriget började man uppföra det nya templet och arbetet avslutades åren 409-406 f.Kr.

Bara ett årtionde efter att bygget var färdigt råkade Erechtheion ut för en brand, och skadades sedan igen av den romerska fältherren Sulla cirka 300 år senare under det första Mithridatiska kriget 300 hundra år senare.[11] Efter detta utfördes reparationer.[12] Templet stängdes under förföljelserna mot hedningarna i romarriket, då alla hedniska tempel stängdes.

Förändringar har även skett då det har fungerat som en kyrka under det Bysantinska riket, ett palats under frankerna och ett harem under osmanskt styre.[13][14] Under det grekiska frihetskriget skadades Erechtheion återigen, denna gång i en explosion.[15] 1885-1890 skedde systematiska utgrävningar av Akropolis, där arkeologen Willhelm Dörpfeld dokumenterade arbetet och skrev analyser angående arkitekturen. Efter detta har ett flertal restaureringar och utgrävningar skett.[16]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Salmonsens konversationsleksikon/ Erechtheion
  • Nordisk familjebok 1951 bd. 1, sp. 209.
  • Pedley, John Griffiths, Greek Art and Archaeology, Femte upplagan. Pearson Education, 2012.
  • Mikalson, Jon D., Ancient Greek Religion, Andra upplagan. Hong Kong: Wiley-Blackwell, 2010.
  • Gerding, Henrik, The Erechtheion and the Panathenaic Procession; American Journal of Archaeology, Vol. 110, No. 3, 2006.
  • Psarra, Sophia, Architecture and Narrative, första upplagan. Routledge, 2009.
  • Watkin, David, A History of Western Architecture. Laurence King Publishing, 2005.
  • Lewis, Philippa & Gillian Darley, Dictionary of Ornament. 1986.
  • Neer, Richard Art and Archaeology of the Greek world. Thames & Hudson Ltd, 2019.
  • Emerson, M . Greek Sanctuaries & temple architecture, 2018

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Griffiths Pedley, John (2012). Greek Art and Archaeology. sid. 269 
  2. ^ [a b] Neer, Richard Art and Archaeology of the Greek world. Thames & Hudson Ltd, 2019. s. 290
  3. ^ ”Ministry of Culture and Sports | Erechtheion”. odysseus.culture.gr. http://odysseus.culture.gr/h/2/eh251.jsp?obj_id=973. Läst 8 mars 2019. 
  4. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. Arkiverad från originalet den 23 april 2019. https://web.archive.org/web/20190423094130/https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  5. ^ Watkin, David (2005). A History of Western Architecture. sid. 39 
  6. ^ Lewis, Philippa; Gillian Darley (1986). Dictionary of Ornament 
  7. ^ Psarra, Sophia (2009). Architecture and Narrative. sid. 21 
  8. ^ [a b] Henrik Gerding. ”The Erechteion and the Panathenaic Procession”. American Journal of Archaeology. 
  9. ^ Ferrari, Gloria (2002). "The Ancient Temple on the Acropolis at Athens". American Journal of Archaeology. 106 (1): 11–35. doi:10.2307/507187. JSTOR 507187.
  10. ^ [a b] Mikalson, Jon D. (2010). Ancient Greek Religion. sid. 70-71 
  11. ^ ”Erechtheion”. Ancient History Encyclopedia. https://www.ancient.eu/Erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  12. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. Arkiverad från originalet den 23 april 2019. https://web.archive.org/web/20190423094130/https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  13. ^ ”Erechtheion”. www.ancient-greece.org. https://www.ancient-greece.org/architecture/erechtheion.html. Läst 8 mars 2019. 
  14. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. Arkiverad från originalet den 23 april 2019. https://web.archive.org/web/20190423094130/https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  15. ^ ”Erechtheion” (på en-US). YSMA. Arkiverad från originalet den 23 april 2019. https://web.archive.org/web/20190423094130/https://ysma.gr/en/monuments/erechtheion/. Läst 8 mars 2019. 
  16. ^ ”Erechtheion”. Ancient History Encyclopedia. https://www.ancient.eu/Erechtheion/. Läst 8 mars 2019.