Akropolis, Aten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Världsarv
Akropolis
Akropolisklippan i Aten
Akropolisklippan i Aten
Geografiskt läge
Koordinater37°58′17″N 23°43′35″Ö / 37.97139°N 23.72639°Ö / 37.97139; 23.72639
LandGrekland
Region*Europa och Nordamerika
Data
TypKulturarv
Kriterieri, ii, iii, iv, vi
Referens404
Historik
Världsarv sedan1987  (11:e mötet)
Grekland på kartan över Grekland
Red pog.svg
Grekland
.
* Enligt Unescos indelning.

Akropolis är beläget på en hög klippa i Plaka, som är den Gamla staden i centrala Aten. Akropolis är 270 meter lång till sin längsta kant, 156 meter högt och 156 meter brett, även om dess form är ojämn och irreguljär. Ursprungligen var den norra och östra sidan markerade av 30 meter höga klippor med murarna runt om såg ut att framträda ur dem. Även den södra sidan är markerad av klippiga utbuktningar och branta sluttningar. Klippan består i sig av är en komplex soft massa av skiffer, sandsten, märgel och konglomerat. Akropolis är förenad med lägre, mindre kullar i närheten. Stenen är blå till ljusgrå i färgen men också i en rosa ton och irreguljära röda partier. har flera historiskt och arkitektoniskt viktiga byggnader som daterar tillbaka till bla. 447 f.kr. Platsen med dess monument utgör en temenos, ett stycke jord tillägnad en gudom eller hjälte, tillägnad gudinnan Athena, stadens skyddsgudinna och upptogs på Unescos världsarvslista 1987.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet Akropolis härrör från grekiskans ἄκρον (akron; högsta punkt) och πόλις (polis; stad) vilket kan tolkas som ”höga staden” eller ”staden på klippan/berget”. Termen är generell och ett flertal akropoler återfinns så gott som i alla större grekiska städer (se Akropol), men Akropolis i Aten har genom sin historiska signifikans blivit representativt för termen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mykensk tid[redigera | redigera wikitext]

Atens Akropolis har använts av människor ända sedan den yngre stenåldern, ca 3000 f.Kr., vilket påvisas av arkeologiska fynd från grottor i klippan. Akropolis blev befäst cirka 1270 f.kr och troligen uppfördes det ett mykenskt palats, en megaron, som troligen primärt var kungens bostad. De enda rester från den mykenska perioden som kan ses idag är delar av muren till öster om Propyléerna. Strax efter det byggdes en kraftig försvarsmur av stora obearbetade megalitiska stenblock. Senare, under den mykenska perioden 1600-1000 f.Kr., fick klippan stor betydelse som ett av de centra som anlades runt om i det mykenska riket.[1] Förutom att vara en befästning utgjorde Akropolis en kultplats. Efter det mykenska rikets förstörelse och fall runt 1190 f.Kr., och under de så kallade mörka århundradena, finns inga tydliga tecken på större byggnationer på Akropolis.[2]

Arkaisk tid[redigera | redigera wikitext]

Inte mycket är känt om Akropolis utformning innan den arkaiska perioden. I mitten av 600-talet f.kr. tog tyrannen (envåldshärkaren) Pesistratos (ca 607-527 f.Kr.) makten och uppmuntrade konsten, och bland annat inleddes ett storskaligt byggprogram och han omarbetade den Panatenska festivalen.  

Tillgängligheten till Akropolis förbättrades genom byggandet av en stor ramp. Han uppförde även en entrébyggnad, en så kallad Propylaea, samt ett tempel som sägs ha varit smyckat med ormar och som kan ha varit beläget under det nuvarande Parthenon. Han uppförde även ett tempel till Atena Polias. Det gamla templet Athena Polias gick även under namnet Arkhaios Neos tros ha byggts under åren 529-520 f.Kr. Den är tillägnad Athena i form av stadens skyddsgudinna. Altaret nära templet Athena Polias utgjorde centrum för kulten kring Athena. Här gjordes stora brännoffer till gudinnans ära under till exempel festivalen Panethenaea. Utöver dessa grandiosa byggnader uppförde Pesistratos flera små byggnader (skattkammare). Dock finns det idag nästan inget bevarat av de tidiga templen.

Arkeologiska fynd så som votivgåvor med inskriptioner visar att kulten kring gudinnan Athena har långa anor. År 499 f.kr inledde atenarna stridigheter med perserna vilket kom att påverka Akropolis utformning. 490 f.kr ledde atenarnas seger över Darius och perserna vid Maraton till påbörjandet av ett nytt grandiost tempel på platsen där Partenon senare kom att uppföras. Det faktum att man funnit ofärdiga pelarbaser som senare använts i den norra muren indikerar att detta tempel aldrig hann färdigställas innan Darius arvtagare Xerxes invaderade Aten år 480 f.kr och brände och förstördes byggnaderna på Akropolis.

Klassisk tid[redigera | redigera wikitext]

Efter att perserna besegrats vid slaget vid Plataiai 479 f.kr svors en ed, eden vid Plataiai: att de förstörda templen på Akropolis skulle lämnas orörda tills kriget med perserna var vunnet. Fred slöts vid Kallias 449 f.kr.

Perikles (ca 495-429 f.Kr.) beordrade uppförandet av den klassiska periodens mest spektakulära byggnader. Projektet inleddes pga. av att Athenarna steg in i en guldålder och ville tacka gudarna för vinsten mot perserna. Byggnader, skulpturer och skatter tillägnade gudarna sågs som gudarnas egendom även efter att de förstörts. Detta ledde till att man återanvände så mycket av materialet från de gamla templen som man kunde. Detta kan bland annat ses i murarna. Det som inte gick att användas begravdes ceremoniellt inom Akropolis, och gudarnas, område.

Parthenon uppfördes mellan 447-438 av arkitekterna Iktions och Kallikrates och tolkas som en votiv gåva till gudinnan Atena Parthenos (jungfrun). Parthenon har en extra stor cella(det innersta heliga rummet) för att rymma den stora Atena Parthenos statyn vilken färdigställdes 432 f.Kr. Byggnaden är dorisk men har vissa ovanliga drag, exempelvis hade den åtta pelare i kortändorna istället för sex stycken vilket var normen. Dock indikerar de 17 pelarna längs långsidorna att man bibehållit den normativa formeln. Parthenon byggdes på samma ställe som det ofullbordade för-Parthenon.

Propyléerna uppfördes 437-432 f.Kr. av arkitekten Mnesikles på samma plats som Pesistratos entrebyggnad stått. Propyléerna blev nu både större och mer välkomnande genom en mer öppen planlösning och med flyglar som sträcktes ut mot besökaren.

Niketemplet är ett joniskt tempel byggt (430-424) utanför de doriska Propyléerna.

Erechteion uppfördes mellan 421-406 i den norra delen av Akropolis och är en jonisk byggnad med oortodox planlösning. Den mest oortodoxa detaljen var en veranda belägen på den södra väggen vars platta tak hölls upp av sex stycken kvinnliga statyer. I denna byggnad återfinns såväl Atena Polias statyn, Atenas heliga olivträd samt Poseidons saltvattenskälla.  

Skulptören Pheidias spelade en stor roll i byggandet och designen av de skulpturer och reliefer som prydde de nya byggnaderna. En av Pheidias mest framstående verk var Athena Promachos, en bronsstaty som var upp till nio meter hög, var belägen ca. 40 meter från porten och porträtterade Atena i full rustning. Den blev uppförd någon gång på 450-talet f.Kr. och sades av historikern Pausanias ha varit synlig för skepp som skulle till Aten.

Akropolis har därför länge varit en viktig plats för arkeologiska fynd.

Under de kommande århundradena då makten i Grekland bytte händer flera gånger byggdes ett flertal nya byggnader upp på Akropolis.

Viktiga händelser i modern tid[redigera | redigera wikitext]

Parthenon stod kvar och fortsatte att användas först som kyrka och senare som moské. Byggnader exploderade och fick stora skador 1687 då den träffades av en kanonkula. Detta på grund av att krut förvarades i den vid tillfället. Ruinen ingår i ett restaureringsprogram som har pågått sedan början av 1900-talet. Arkeologiska utgrävningar av Akropolis började under 1800-talet men ingen systematisk dokumentation gjordes förrän 1885. De systematiska utgrävningarna avslutades 1890 e.Kr. Under 1800-talet pågick ett röjningsarbete som bara lämnade de klassiska byggnaderna på platsen.

Betydelse[redigera | redigera wikitext]

Akropolis var oerhört viktig för de antika grekerna, och var en källa till stolthet för invånarna i det antika Aten. Den största anledningen att Atenarna hade denna stolthet berodde på deras tro att de från jorden härstammar från Akropolis, i jämförelse med andra nationaliteter som hade myter om var de slagit sig ned och byggt upp ett samhälle. Anledningen till att Aten över lag är Athenas stad beror på den myt som handlar om hur Poseidon och Athena tävlade till Aten. Den som kom först “vann” staden och då Athena kom först planterade hon ett olivträd där till segern. Detta olivträd står idag i byggnaden Erechtheion, tidigare i Athena Polias templet. Erechtheion har fått namnet efter Erechtheus som föddes ur Atens jord. Detta genom att Hephaestus försökte sig på Athena men då Athena inte ville detta torkade hon av hans säd som fastnat på hennes ben och kastade denna på jorden. Ur jorden föddes Erechtheus. Därför finns även denna tro att Atenarna som folk kommit från jorden på Akropolis.

En viktig högtid som hölls på Akropolis var “De Panatheneiska festspelen”. Dessa hölls varje år men uppmärksammades vart fjärde år. Under festivalen reste en procession genom staden upp till Akropolis, där en dräkt presenterades till Athena. Detta finns avbildat på Parthenonfrisen, en fris som dekorerade tempelhusets väggar i Parthenontemplet. Från mitten av 500-talet gav Athenarna en Amphora, en typ av liten keramikvas, innehållande olivolja till vinnaren av de “Panathenesiska spelen”. Denna Amphora var i svartfigurig stil och hade Athena dekorerad på ena sidan och en scen från spelen på andra sidan.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Karta över byggnaderna på Akropolis.
  1. Parthenon – uppförd åren 447–432 f.Kr.
  2. Gamla Athenatemplet
  3. Erechtheion – uppförd åren 421–405 f.Kr., joniskt tempel
  4. Athenastatyn
  5. Propyléerna – uppförd åren 437–433 f.Kr., portalerna till själva området
  6. Athena Niketemplet – uppförd cirka 420 f.Kr., troligen det första tempelbygget
  7. Eleusinion
  8. Artemis Brauronias helgedom
  9. Chalkotheke
  10. Pandroseion
  11. Arrephorion
  12. Atenas altare
  13. Zeus Poleius
  14. Pandion
  15. Herodes Atticus odeion – uppfört på 160-talet e.Kr.
  16. Eumenesstoan
  17. Asklepieion
  18. Dionysosteatern – skådeplats för teater från ca 400 f.Kr.
  19. Perikles odeon
  20. Dionysosteaterns temenos
  21. Aglaureion

Se även Artemis temenos – helgedom vigd åt Artemis, jaktens gudinna och Augustus- och Rom-templen – cirkulära byggnader tillägnade romarriket.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Castleden, Rodney (2005). Mycenaeans. sid. 64 
  2. ^ Sakoulas, Thomas. ”Acropolis History”. www.ancient-greece.org. https://www.ancient-greece.org/history/acropolis.html. Läst 12 oktober 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]