August Sauer

Från Wikipedia
August Sauer
Född12 oktober 1855[1][2][3]
Wiener Neustadt[4] ​eller ​Wien[5]
Död17 september 1926[1][2][6] (70 år)
Smíchov[6]
Medborgare iÖsterrike
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningAkademiker, germanist[3], litteraturhistoriker[3], professor, universitetslärare[7]
ArbetsgivareWiens universitet
Karlsuniversitetet
Graz universitet
Lvivs universitet
Utmärkelser
Wiens hedersring
Redigera Wikidata

August Sauer, född 12 oktober 1855 i Wiener Neustadt, död 17 september 1926 i Prag, var en österrikisk litteraturvetare.

Sauer blev 1877 filosofie doktor och 1879 docent i nyare litteraturhistoria i Wien, samma år supplerande professor i tyska språket och litteraturen vid Lembergs universitet, extra ordinarie professor 1883 i Graz och 1886 i Prag, där han 1891 blev ordinarie professor. Han utvecklade en mångsidig verksamhet i sin lärare Wilhelm Scherers anda.

Huvuddelen av hans verksamhet ägnades åt att ge ut bland annat arbeten av Ferdinand Raimund (1881; 3:e upplagan 1903), Ewald von Kleist (1881-84), Franz Grillparzer (flera olika upplagor; hans samtal, 1904-14), Adalbert Stifter (1901 ff.), Goethe (brev; flera delar av Weimarupplagan med mera), Clemens Brentano, flera band av Kürschners Deutsche Nationalliteratur med mera. Han var utgivare av Euphorion, Prager deutsche Studien med mera.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Joachim Wilhelm von Brawe, der Schüler Lessings (1878)
  • Studien zur Goethe-Philologie (med Jakob Minor, 1880)
  • Frauenbilder aus der Blütezeit der deutschen Literatur (1885)
  • Gesammelte Reden und Aufsätze zur Geschichte der Literatur in Österreich und Deutschland (1903)
  • Goethe und Österreich. Briefe mit Erläuterungen (1902-04)
  • Literaturgeschichte und Volkskunde (1907) med flera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sauer, August, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, August Sauer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 28 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Archiv hl. m. Prahy, Matrika zemřelých na Smíchově, sign. SM Z24, s. 54, Sbírka matrik (på tjeckiska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]