Hoppa till innehållet

August Wahlgren

Från Wikipedia
August Wahlgren
August & Stassa Wahlgren, 1889
August & Stassa Wahlgren, 1889
FöddCarl August Wahlgren
25 juli 1855
Karlskrona, Sverige Sverige
Död5 juli 1908 (52 år)
Maria Magdalena församling, Stockholm, Sverige Sverige
MakaStassa Wahlgren
(1886–1908; hans död)

Ej att förväxla med landskamreraren Carl August Wahlgren (1856–1917) som var far till skådespelaren Ivar Wahlgren

Carl August Wahlgren, född den 25 juli 1855 i Karlskrona, död den 5 juli 1908 i Maria Magdalena församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och revyartist.

August Wahlgren var son till matrosen Frans Edvard Wahlgren (född 1829) och Maria Pettersson.[2]

Wahlgren var från 1886 gift med skådespelerskan Stassa Wahlgren,[3] och det äkta paret uppträdde bland annat som "duettistpar" på tidens varietéer[4] samt medverkade i revyer hos Emil Norlander där Wahlgren framförde kupletter som I grevens tid (1892; tillsammans med hustrun), Tre procent (1893) och Min utkomst (1896).[5] I början av 1900-talet ingick makarna Wahlgren i Oskar Textorius' teatersällskap.[6]

I en samtida tidningsrecension beskrevs "duettistparet Wahlgrens" 1895 sålunda:

Herr och Fru Wahlgren gjorde skäl för sitt rykte som utmärkta varietèarister och utförde sina grilljannenummer och den berömda tokroliga mikadoparodien med schwung [- - -] Det skulle säkert fägnat den mera musikaliska delen af publiken att af de båda duettisterna ha fått höra något operettnummer eller annat af verkligt konstvärde. Deras sceniska och musikaliska förmåga räcker ju mycket väl dertill.
– Anonym recensent, Norra Skåne 1895-01-24

Makarna Wahlgren är begravda på Sandsborgskyrkogården i Stockholm, där även parets son, predikanten Frans Olof August Wahlgren (1887–1959) och hans båda fruar vilar.[7][8]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1878 De Montchevrier Lille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[9]
1879 Bacchus Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Hector Crémieux och Ludovic Halévy
Mindre teatern
1886 Paradiset
Leon Treptow och Louis Herrmann
Vasateatern[10]
1887 Izzet Pascha Fatinitza
Franz von Suppé och Friedrich Zell
Vasateatern[11]
Tremelini Prinsessan av Trebizonde
Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu
Vasateatern[12]
Fadern Rosen på Tistelön
Emelie Flygare-Carlén
Vasateatern[13]
1901 Tir Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Axel Bosin Södra Teatern[14]
  1. ^ Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv.
  2. ^ Födelse- och dopbok: Karlskrona amiralitetsförsamling CIa: 13 (1834-1856) sid 383
  3. ^ Svenska män och kvinnor, band 8 (Stockholm 1955), sidan 145.
  4. ^ Uno Myggan Ericson: Från scen och cabaret (Uppsala 1979), sidan 98 & 206.
  5. ^ Emil Norlander: 280 samlade sånger, schlager, slagdängor med musik (Stockholm 1930)
  6. ^ Om Oskar Textorius sällskap på bloggen Sherlock Holmes på svenska scener
  7. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  8. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 november 1886. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1886-11-17/6657/2. Läst 21 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1887. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1887-02-01/6719/3. Läst 21 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 mars 1887. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1887-03-15/6755/2. Läst 21 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 april 1887. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1887-04-06/6773/2. Läst 21 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur: Teatrarnes spellistor mm”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-02/11290A/2. Läst 29 december 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]