Hammerska ladan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hammerska ladan
Hammerska ladan. Sörensenska huset i fonden. Till vänster Davidsonska huset.
Hammerska ladan.
Sörensenska huset i fonden. Till vänster Davidsonska huset.
Kapacitet1000
Invigd14 oktober 1867
Stängd24 april 1884
Riven1884
För andra teatrar som kallats Mindre teatern, se Mindre teatern (olika betydelser).

Hammerska ladan vid Kungsträdgården i Stockholm var en envåningsbyggnad i hörnet av Kungsträdgårdsgatan och Södra Blasieholmshamnen.

Tomten där huset byggdes inköptes 1866 av juveleraren och konsthandlaren Christian Hammer. Han fick byggnadslov för ombyggnad av den envåningslänga som då fanns där. Det blev en anspråkslös byggnad som kom att heta Hammerska ladan där konserter och loppcirkus och andra lättsamma evenemang ägde rum. Här anlades även ett schweizeri och en teater som invigdes i oktober 1867 under namnet Nya teatern. I september 1868 nyinvigdes teatern i förbättrat skick under namnet Mindre teatern. Den nya salongen rymde 1000 personer och var dekorerad med porträttmedaljonger i akvarell föreställande internationella operakompositörer och dramatiker. Väggarna på balkongen och taket var dekorerade med liknande medaljonger med svenska kompositörer och dramatiker. Dekorationerna var utförda av Fritz Ahlgrensson. Längs väggarna stod karyatider hållande gasarmar för belysningen[1].

Byggnaden revs 1884 och på tomten uppfördes det Palmeska huset. Teaterhuset revs dock inte utan plockades ner och flyttades 1886 till Furusund, i Stockholms skärgård, där det återuppfördes.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Nya teatern[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Noter
1867 Konsten att vara teaterdirektör
Frans Hodell[2] Premiär 14 oktober 1867
Invigningsföreställning
En originell familj[2]
Premiär 14 oktober 1867
Invigningsföreställning
Trädgårdsflickan
August Säfström Premiär 18 oktober 1867
Josephs mantel
Le manteau de Joseph		 Louis Boyer och Charles-Louis-Étienne Nuitter Premiär 26 oktober 1867
Mot beräkning
Frisette		 Eugène Labiche och Auguste Lefranc Premiär 4 november 1867
1868 Qvinnorna och förtroendet
Johan David Zander och Johan Magnus Lannerstierna Premiär 19 januari 1868
Skarpskytten eller Hans tredje hustru
Sein dritte oder Amerika und Spanien		 E Pohl
Översättning Johan Flodmark		 Premiär 12 april 1868

Mindre teatern[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Noter
1868 Min hustru vill ha roligt
Johan Jolin[3] Premiär 15 september 1868
Invigningsföreställning
Richard Wagner, Gurli Åberg, herr Pettersson, herr Lindström, fru Martinsson
Leve konkurrensen
Richard Gustafsson[3] Premiär 15 september 1868
Invigningsföreställning
Aurores träskor
Les sabots d'Aurore		 Raimond Deslandes och William Busnach
Översättning Ernst Wallmark		 Premiär 21 september 1868
Vårt tjenstefolk
Les domestiques		 Eugène Grangé och Raymond Deslandes
Översättning Ludvig Josephson		 Premiär 24 september 1868[4]
Joël Lindström, Amanda Rylander, M. L. Hammarstrand, herr Petterson, Anna Wagner, Albert Lichtenberg, Richard Wagner, fröken Hermansson, fru Martinsson, Julia Magnusson, August Theodor Boström, Fredrik Hammarstrand
Balskorna
Octave Gastineau Premiär 1 oktober 1868
Linda Boström, Gurli Åberg[5]
En ung förmyndarinna
Eugène Scribe Premiär 1 oktober 1868
fröken Hammarstrand, Jean Fredrik Ahlström, August Teodor Boström, Clara Rylander[5]
Artikeln 213
Adolphe d'Ennery och Philippe-François Dumanoir Premiär 4 oktober 1868[6]
1869 Syfröknarna
Eine leichte Person		 Anton Bittner Premiär 9 januari 1869
Lotten Warberg, Anna de Wahl, fröken Thunberg, fröken Hedlund, Anna Sofia Rustan, Hilma Bruno, August Warberg, Julia Magnusson, Richard Wagner, Gustaf Bruno, Otto Wilhelm Bergström, Edvard Nordberg, Gustaf Gjers, herr Lundberg, Magnus Ringh, Mathilda Bergström, Gustav Adolf Gardt, herr Carlsson, Hanna Apelqvist, Carl Gustaf Michal, Clara Gardt, Per Hjalmar Norrman
I flygande fläng
Paris ventre à terre		 Léopold Stapleaux och Théodore Barrière
Översättning Ernst Wallmark		 Premiär 30 januari 1869
Rivaler genom missförstånd
Ludvig Josephson Premiär 12 mars 1869
Jean Fredrik Ahlström, Richard Wagner, Ludvig Otterström, M. L. Hammarstrand, Clara Rylander, Elisabet Hartman, fru Martinsson
Stockholm, Vesterås och Upsala
August Blanche Premiär 30 mars 1869
Den lilla sångfogeln
Singvögelchen		 Thuiskon Hauptner och Eduard Jacobson Premiär 3 oktober 1869
N:o 66
Le 66		 Jacques Offenbach, Auguste Pittaud de Forges och Laurencin
Översättning Ludvig Strindberg		 Premiär 9 oktober 1869
Den sköna Galathea
Die schöne Galathée		 Franz von Suppé och Poly Henrion
Översättning Jonas Philipsson		 Premiär 8 november 1869
Storhertiginnan av Gerolstein
La Grande-duchesse de Gérolstein		 Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Översättning Ludvig Strindberg		 Premiär 20 november 1869
1871 En trappa upp och på nedre botten
August Blanche[7] Premiär 2 april 1871
Frun av stånd och frun i ståndet
Frans Hedberg[8]
Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche[8]
1846 och 1946 August Blanche[9]
Fabriksflickan
Johann Nestroy
Bearbetning Frans Hodell[10]
Prinsessan av Trebizonde
La princesse de Trébizonde		 Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu[11]
Valborgsmässoaftonen
Frans Hedberg [12]
1875 En lektion i matlagning
Louis-Adolphe Turpin de Sansay[13]
Visitlådan
Frans Hodell[13]
Svensken i Paris
Frans Hodell[14]
Gubbar på kärleksäventyr[15]
Löjtnanten och hans kalfaktor
Frans Isak von Heland[16]
De övergivna
Les Deux Orphelines		 Adolphe d'Ennery och Eugène Cormon[17]
Översättning Ernst Wallmark		 Premiär 4 februari 1875
Fru ärkehertigen
Madame l'archiduc		 Jacques Offenbach och Albert Millaud[18]
Översättning Ernst Wallmark
Han reser för sitt nöje
Trottmann le touriste		 Bernhard Lopez och Charles Narrey[19]
En soirée i Kåkbrinken
M. Choufleuri restera chez lui le...		 Jacques Offenbach och M. de Saint Rémy[19]
En söndag på Amager
En Søndag paa Amager		 Johanne Luise Heiberg[20]
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel[21]
Lucifers minister
Erik Bøgh[22]
Syfröknarna
Frans Hodell[23]
Prinsessan av Trebizonde
La princesse de Trébizonde		 Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu[24]
Skuggsidor eller Mor och dotter
Eugène Grangé och Lambert Thiboust[25]
Kusin Rocambole och hans arvingar
Le docteur Chiendent, ou L'heritage de Rocambole		 Charles Varin[26]
Ett resande teatersällskap
August Blanche[26]
Läderlappen
Die Fledermaus		 Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée[27]
1876 Jag bränner min svärmor
Julius Rosen[28]
Kamrer Pettersons nyårsvisiter
Frans Hodell[28]
Trettio millioner
Les Trente Millions de Gladiator		 Eugène Labiche och Philippe Gille[29]
Den förmente prinsen
Der verwünschte Prinz		 Wenzel Müller[29]
De övergivna
Les Deux Orphelines		 Adolphe d'Ennery och Eugène Cormon[30]
Presidenten
W. Kläger[31]
Herr Boisjolis bröllopsäventyr
Les deux noces de Boisjoli		 Alfred Duru[31]
Nerkingarne
Axel Anrep[32]
En lektion i matlagning
Georges Douay[33]
En söndag på Amager
En Søndag paa Amager		 Johanne Luise Heiberg[34]
Peder Rank och hans fästmö
Olof Hermelin och Karl Johan Lewerth[35]
Den grå paletån
Den graa Paletot		 Erik Bögh[35]
På egen botten
Richard Gustafsson[36]
Giroflé-Girofla
Charles Lecocq, Albert Vanloooch Eugène Leterrier Gästspel av Södra Teatern[37]
Min Leopold
Frans Hodell Gästspel av Södra Teatern[38]
Andersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell Gästspel av Södra Teatern[38]
Till Österland vill jag fara
Gustaf Bellander[39]
Sköna Helena
La belle Hélène		 Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[40]
Trubaduren
Il trovatore		 Giuseppe Verdi, Salvatore Cammarano och Leone Emanuele Bardare Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[41]
Tsar och timmerman
Zar und Zimmermann		 Albert Lortzing Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[41]
Judinnan
La juive		 Jacques Fromental Élie Halévy och Eugène Scribe Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[41]
De muntra fruarna i Windsor
Die lustigen Weiber von Windsor		 Otto Nicolai och Salomon Hermann Mosenthal Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[42]
Tannhäuser
Richard Wagner Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[42]
Figaros bröllop
Le nozze di Figaro		 Wolfgang Amadeus Mozart och Lorenzo da Ponte Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[43]
Fra Diavolo
Daniel Auber och Eugène Scribe Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[44]
Nu ska vi roa oss
Einen Jux will er sich machen		 Johann Nestroy[45]
Duellen
Le Duel de Benjamin		 Émile Jonas och Eugène Mestépès[46]
Familjen Danicheff
Les Danicheff 		Pierre Nevsky[47]
Fatinitza
Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée[48]
1878 Lille hertigen
Le petit duc		 Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[49] Premiär 16 november 1878
Elisabeth Hjortberg, T. Hedlund, fru Lundberg, Fritz Arlberg, Victor Holmquist, Ludvig Otterström, Helene Löfgren, fru Key, Anna Sofia Rustan, fröken Brauckmann, Hanna Apelqvist, fru Zetterholm, Clara Gardt, Ottonie Bendroth, Emilie Hedlund, fröken Andersson, Henriette Salzenstein, fröken Westergaard, fröken Thunberg, fru Dahlgren, Mathilda Bergström, fru Collin, fröken Boberg, Jenny Sandberg, fru Fritzche, Julia Magnusson, Carl Hjortberg, herr Collin, August Wahlgren, herr Ohlsson, herr Lagercrantz, herr Larsson, Alfred Lundberg, Johan Ekeman, Magnus Ringh, herr Sjögren, Ludvig Eriksson, herr Dahlgren, herr Hjort, Frans Richard Hagman, Ludvig Zetterholm, Lotten Warberg
1879 Sjökadetten
Der Seekadet		 Richard Genée och Camillo Walzel Premiär 31 januari 1879
Mathilda Bergström, Victor Holmquist, Lotten Warberg, Magnus Ringh, Elisabeth Hjortberg, August Warberg, Ludvig Eriksson, Carl Hjortberg, Gustav Adolf Gardt, E. Hedlund, T. Hedlund, Helene Löfgren, Hanna Apelqvist, Anna Sofia Rustan, fru Lindby, Henriette Salzenstein, fru Källander, fröken Nordström, fröken Lundberg, Frans Richard Hagman, Per Hjalmar Norrman
Orfeus i underjorden
Orphée aux Enfers		 Jacques Offenbach, Hector Crémieux och Ludovic Halévy
Översättning Ernst Wallmark		 Premiär 5 april 1879
Victor Holmquist, Magnus Ringh, Carl Hjortberg, Frans Richard Hagman, herr Ericsson, Alfred Lundberg, Otto Wilhelm Bergström, herr Lagercrantz, herr Holmstedt, Edvard Comstedt, herr Carlsson, August Wahlgren, Fredrik Bäckgren, herr Berlin, herr Jacobi, Gustaf Salzenstein, Edvard Victor Nordberg, John Erik Källander, Per Hjalmar Norrman, Julia Magnusson, Anna de Wahl, Mathilda Bergström, Elisabeth Hjortberg, Anna Sofia Rustan, Robert Salzenstein, fru Lindby, fröken Lundberg, fröken Thunberg, Lotten Warberg, fröken Hedlund, Emilie Hedlund, Hanna Apelqvist, Clara Gardt, fru Ahlström, Jenny Sandberg, Helene Löfgren, fröken Boberg, fröken Nordström, T. Hedlund
1880 Peder Rank och hans fästmö
Olof Hermelin
1881 Musketörerne i Klostret
Les mousquetaires au couvent		 Louis Varney, Jules Prével och Paul Ferrier
Ernst Wallmark		 Premiär 24 januari 1881
Gustaf Mallander, Herr Sjöberg, Jean Rudolf Sellman, Gustav Adolf Gardt, Carl Hjortberg, Herr Nordberg, John Blomqvist, Victor Castegren, Herr Bäckgren, Helene Löfgren, Fröken Wiborg, Elisabeth Hjortberg, Olivia Hjelmdahl, Hedvig Henriette Caspér, Fru Ahlström, Fru Lundström, Fröken Thunberg, Mathilda Caspér, Ottonie Bendroth[50]
Svaga sidan
La corde sensible		 Alexandre Thibaut de la Rochethulon och Louis-François Clairville Premiär 2 oktober 1881
August Warberg, Axel Roos, Hanna Apelqvist, Anna de Wahl
Under förmälningshögtidligheterna
Frans Hedberg Premiär 2 oktober 1881
John Blomqvist, Clara Gardt, fröken Malmgren, Fredrik Bäckgren, Ida Grönqvist, Carl Hjortberg, Axel Roos, Albert Ranft, Gottlieb Rampeltin, Emil Strömberg, Julia Magnusson, Gustaf Mallander, herr Carlsson, Victor Castegren, Gustaf Salzenstein[51]
Pariserliv
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Premiär 25 oktober 1881
Gustaf Mallander, Albert Ranft, Axel Roos, Gottlieb Rampeltin, Carl Hjortberg, August Warberg, Gustav Adolf Gardt, Emil Strömberg, Gustaf Salzenstein, Ida Grönqvist, Anna de Wahl, Elisabeth Hjortberg, Mathilda Bergström, Hanna Apelqvist, Fru Rampeltin, Titti Michal, Herr Hjelmdahl, Fröken Hedlund, Victor Castegren[52]
Frihetsbröderna
Les Brigands		 Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Premiär 27 december 1881
August Warberg, Elisabeth Hjortberg, Anna de Wahl, Gustav Adolf Gardt, Emil Strömberg, Albert Ranft, Victor Castegren, Axel Roos, Hjalmar Svalander, Gustaf Mallander, Gottlieb Rampeltin, Ottonie Bendroth, Carl Hjortberg, Fredrik Bäckgren, Wilhelm Holmgren, Ida Grönqvist, Fröken Thunberg, Herr Nordberg, Clara Gardt, Fröken Wretmark[53]
1882 Gipsfiguren
Th. Taube Premiär 1 januari 1882
Gustaf Mallander, Mathilda Bergström, fröken Malmgren, John Blomqvist, fru Rampeltin, Emil Strömberg, Axel Roos, Julia Magnusson, Albert Ranft, Ottonie Bendroth, fröken Wretmark, Titti Michal, fröken Holmberg, Victor Castegren, herr Carlsson, Gustaf Salzenstein[54]
Greven av Monte Christo
Le Comte de Monte-Cristo		 Alexandre Dumas den äldre[55] Premiär 29 april 1882
Gustaf Mallander, Gustav Adolf Gardt, August Warberg, Clara Gardt, Albert Ranft, Axel Roos, Emil Strömberg, Oscar Stiegler, Edvard Nordberg, John Blomqvist, Fredrik Bäckgren, Hjalmar Svalander, Julius Fritz Chave, Ludvig Eriksson, Frithiof Hellström, Titti Michal, Thérèse Holmström, Hanna Apelqvist, Victor Castegren, Gustaf Salzenstein, Wilhelm Holmgren, Gottlieb Rampeltin, Carl Hjortberg
Positivhataren
August Blanche Premiär 30 augusti 1882
Gustaf Mallander, Erika Jensen, August Warberg, Emil Linden, Emil Strömberg, fru Rampeltin, Julia Magnusson, Victor Castegren, herr Norberg[56]
Fatinitza
Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée Premiär 13 september 1882
Gustav Adolf Gardt, Emilia Lund, Emil Linden, Fredrik Bäckgren, Wilhelm Holmgren, Hanna Apelqvist, fröken Hedlund, fröken Boberg, fru Rampeltin, fröken Malmgren, Ottonie Bendroth, fröken Pettersson, fröken Wretmark, Carl Hjortberg, Hjalmar Svalander, August Warberg, Victor Castegren, Erika Jensen, Hedlund, Julia Magnusson, herr Norberg, Gustaf Salzenstein, John Blomqvist, Ludvig Eriksson, herr Carlsson, Clara Gardt, Helene Löfgren[57]
Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson[58] Premiär 23 september 1882
August Warberg, John Blomqvist, Gustaf Mallander, Elisabeth Hjortberg, Clara Gardt, Julia Magnusson, Anna de Wahl, Carl Hjortberg, Erika Jensen, Fru Söderström, fröken Malmgren, Axel Roos, Gustav Adolf Gardt, Emil Linden, Victor Castegren, Gustaf Salzenstein, Ottonie Bendroth, fröken Wretmark, fröken Pettersson
Carbonanerna
Capitän Nicoll, oder Die Carbonari		 Carl Zeller och Moritz West[59] Premiär 23 november 1882
Erika Jensen, Gustav Adolf Gardt, Emil Linden, Emilia Lund, August Warberg, Carl Hjortberg, Ludvig Ericsson, Emil Strömberg, Elisabeth Hjortberg, Frithiof Hellström, Victor Castegren, John Blomqvist, Axel Roos, Fredrik Bäckgren, Anton Ljungqvist, Wilhelm Holmgren, Edith Ljunggren, Edvard Victor Nordberg

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Stockholms-nyheter: Mindre teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 12 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-12/1124/2. Läst 19 mars 2017. 
  2. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 1. 14 oktober 1867. http://arkivet.dn.se/tidning/1867-10-14/847/1. Läst 19 mars 2017. 
  3. ^ [a b] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-16/1127/2. Läst 19 mars 2017. 
  4. ^ ”Stockholms-Nyheter: Mindre teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-25/1135/2. Läst 19 mars 2017. 
  5. ^ [a b] ”Stockholms-Nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 30 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-30/1139/2. Läst 19 september 2017. 
  6. ^ ”Stockholms-Nyheter: Mindre teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 3 oktober 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-10-03/1142/2. Läst 19 mars 2017. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-01/1911/3. Läst 6 augusti 2015. 
  8. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-11/1917/3. Läst 6 augusti 2015. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-14/1920/3. Läst 6 augusti 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-15/1921/3. Läst 6 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-22/1927/3. Läst 6 augusti 2015. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-29/1933/3. Läst 6 augusti 2015. 
  13. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-05/3051/3. Läst 30 juli 2015. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-16/3060/3. Läst 30 juli 2015. 
  15. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-27/3069/2. Läst 30 juli 2015. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-28/3070/3. Läst 30 juli 2015. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 februari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-02-03/3075/3. Läst 30 juli 2015. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-03/3123/3. Läst 30 juli 2015. 
  19. ^ [a b] ”Kristiania teater”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-13/3131/2. Läst 30 juli 2015. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-19/3136/3. Läst 30 juli 2015. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-24/3141/3. Läst 30 juli 2015. 
  22. ^ ”Från teaterverlden”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-07/3151/2. Läst 30 juli 2015. 
  23. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-06/3279/3. Läst 31 juli 2015. 
  24. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-15/3287/2. Läst 31 juli 2015. 
  25. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015. 
  26. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-11-23/3320/3. Läst 31 juli 2015. 
  27. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-01/3327/2. Läst 31 juli 2015. 
  28. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-03/3353/3. Läst 9 augusti 2015. 
  29. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 21 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-21/3368/3. Läst 9 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-02/3378/3. Läst 10 augusti 2015. 
  31. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-19/3393/3. Läst 10 augusti 2015. 
  32. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-04/3405/3. Läst 11 augusti 2015. 
  33. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-29/3425/3. Läst 11 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 3 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-03/3429/2. Läst 12 augusti 2015. 
  35. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-18/3440/3. Läst 12 augusti 2015. 
  36. ^ ”Teater”. Dagens Nyheter: s. 3. 21 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-21/3443/3. Läst 12 augusti 2015. 
  37. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/2. Läst 13 augusti 2015. 
  38. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-15/3463/3. Läst 14 augusti 2015. 
  39. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-22/3469/3. Läst 14 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-08/3457/2. Läst 14 augusti 2015. 
  41. ^ [a b c] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-09/3534/3. Läst 14 augusti 2015. 
  42. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-15/3539/3. Läst 14 augusti 2015. 
  43. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-17/3541/3. Läst 14 augusti 2015. 
  44. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-23/3546/3. Läst 14 augusti 2015. 
  45. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 9 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-09/3586/2. Läst 16 augusti 2015. 
  46. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-16/3592/2. Läst 16 augusti 2015. 
  47. ^ ”Teater och musik: Familjen Danicheff”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-23/3598/2. Läst 16 augusti 2015. 
  48. ^ ”Teater och musik: Fatiniza”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-16/3619/2. Läst 17 augusti 2015. 
  49. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  50. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 januari 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-01-24/4889/3. Läst 4 januari 2021. 
  51. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-01/5098B/3. Läst 4 januari 2021. 
  52. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-25/5118/3. Läst 4 januari 2021. 
  53. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-27/5171/3. Läst 4 januari 2021. 
  54. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-31/5175/3. Läst 4 januari 2021. 
  55. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-11-30/5454/3. Läst 8 augusti 2015. 
  56. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 augusti 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-08-30/5375/3. Läst 4 januari 2021. 
  57. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-09-13/5387/3. Läst 4 januari 2021. 
  58. ^ ”Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-15/5441/3. Läst 8 augusti 2015. 
  59. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-23/5448/3. Läst 8 augusti 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


v • r
Kungsträdgårdsgatan
FastigheterSankta Eugenia katolska församling, Kungsträdgårdsgatan 12
Historik
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hammerska_ladan&oldid=49171062"