Hammerska ladan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hammerska ladan
Hammerska ladan. Sörensenska huset i fonden. Till vänster Davidsonska huset.
Hammerska ladan.
Sörensenska huset i fonden. Till vänster Davidsonska huset.
Kapacitet1000
Invigd14 oktober 1867
Stängd24 april 1884
För andra teatrar som kallats Mindre teatern, se Mindre teatern (olika betydelser).

Hammerska ladan vid Kungsträdgården i Stockholm var en envåningsbyggnad i hörnet av Kungsträdgårdsgatan och Södra Blasieholmshamnen.

Tomten där huset byggdes inköptes 1866 av juveleraren och konsthandlaren Christian Hammer. Han fick byggnadslov för ombyggnad av den envåningslänga som då fanns där. Det blev en anspråkslös byggnad som kom att heta Hammerska ladan där konserter och loppcirkus och andra lättsamma evenemang ägde rum. Här anlades även ett schweizeri och en teater som invigdes i oktober 1867 under namnet Nya teatern. I september 1868 nyinvigdes teatern i förbättrat skick under namnet Mindre teatern. Den nya salongen rymde 1000 personer och var dekorerad med porträttmedaljonger i akvarell föreställande internationella operakompositörer och dramatiker. Väggarna på balkongen och taket var dekorerade med liknande medaljonger med svenska kompositörer och dramatiker. Dekorationerna var utförda av Fritz Ahlgrensson. Längs väggarna stod karyatider hållande gasarmar för belysningen[1].

Byggnaden revs 1884 och på tomten uppfördes det Palmeska huset. Teaterhuset revs dock inte utan plockades ner och flyttades 1886 till Furusund, i Stockholms skärgård, där det återuppfördes.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Nya teatern[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Noter
1867 Konsten att vara teaterdirektör
Frans Hodell[2] Premiär 14 oktober 1867
Invigningsföreställning
En originell familj[2]
Premiär 14 oktober 1867
Invigningsföreställning

Mindre teatern[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Noter
1868 Min hustru vill ha roligt
Johan Jolin[3] Premiär 15 september 1868
Invigningsföreställning
Richard Wagner, Gurli Åberg, herr Pettersson, herr Lindström, fru Martinsson
Leve konkurrensen
Richard Gustafsson[3] Premiär 15 september 1868
Invigningsföreställning
Vårt tjänstefolk
Premiär 15 september 1868
fru Wagner, Albert Lichtenberg[4]
Balskorna
Octave Gastineau Premiär 1 oktober 1868
Linda Boström, Gurli Åberg[5]
En ung förmyndarinna
Eugène Scribe Premiär 1 oktober 1868
fröken Hammarstrand, herr Ahlström, August Teodor Boström, Clara Rylander[5]
Artikeln 213
Adolphe d'Ennery och Philippe-François Dumanoir Premiär 4 oktober 1868[6]
1871 En trappa upp och på nedre botten
August Blanche[7] Premiär 2 april 1871
Frun av stånd och frun i ståndet
Frans Hedberg[8]
Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche[8]
1846 och 1946 August Blanche[9]
Fabriksflickan
Johann Nestroy
Bearbetning Frans Hodell[10]
Prinsessan av Trebizonde
La princesse de Trébizonde		 Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu[11]
Valborgsmässoaftonen
Frans Hedberg [12]
1875 En lektion i matlagning
Louis-Adolphe Turpin de Sansay[13]
Visitlådan
Frans Hodell[13]
Svensken i Paris
Frans Hodell[14]
Gubbar på kärleksäventyr[15]
Löjtnanten och hans kalfaktor
Frans Isak von Heland[16]
De övergivna
Les Deux Orphelines		 Adolphe d'Ennery och Eugène Cormon[17]
Översättning Ernst Wallmark		 Premiär 4 februari 1875
Fru ärkehertigen
Madame l'archiduc		 Jacques Offenbach och Albert Millaud[18]
Översättning Ernst Wallmark
Han reser för sitt nöje
Trottmann le touriste		 Bernhard Lopez och Charles Narrey[19]
En soirée i Kåkbrinken
M. Choufleuri restera chez lui le...		 Jacques Offenbach och M. de Saint Rémy[19]
En söndag på Amager
En Søndag paa Amager		 Johanne Luise Heiberg[20]
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel[21]
Lucifers minister
Erik Bøgh[22]
Syfröknarna
Frans Hodell[23]
Prinsessan av Trebizonde
La princesse de Trébizonde		 Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu[24]
Skuggsidor eller Mor och dotter
Eugène Grangé och Lambert Thiboust[25]
Kusin Rocambole och hans arvingar
Le docteur Chiendent, ou L'heritage de Rocambole		 Charles Varin[26]
Ett resande teatersällskap
August Blanche[26]
Läderlappen
Die Fledermaus		 Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée[27]
1876 Jag bränner min svärmor
Julius Rosen[28]
Kamrer Pettersons nyårsvisiter
Frans Hodell[28]
Trettio millioner
Les Trente Millions de Gladiator		 Eugène Labiche och Philippe Gille[29]
Den förmente prinsen
Der verwünschte Prinz		 Wenzel Müller[29]
De övergivna
Les Deux Orphelines		 Adolphe d'Ennery och Eugène Cormon[30]
Presidenten
W. Kläger[31]
Herr Boisjolis bröllopsäventyr
Les deux noces de Boisjoli		 Alfred Duru[31]
Nerkingarne
Axel Anrep[32]
En lektion i matlagning
Georges Douay[33]
En söndag på Amager
En Søndag paa Amager		 Johanne Luise Heiberg[34]
Peder Rank och hans fästmö
Olof Hermelin och Karl Johan Lewerth[35]
Den grå paletån
Den graa Paletot		 Erik Bögh[35]
På egen botten
Richard Gustafsson[36]
Giroflé-Girofla
Charles Lecocq, Albert Vanloooch Eugène Leterrier Gästspel av Södra Teatern[37]
Min Leopold
Frans Hodell Gästspel av Södra Teatern[38]
Andersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell Gästspel av Södra Teatern[38]
Till Österland vill jag fara
Gustaf Bellander[39]
Sköna Helena
La belle Hélène		 Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[40]
Trubaduren
Il trovatore		 Giuseppe Verdi, Salvatore Cammarano och Leone Emanuele Bardare Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[41]
Tsar och timmerman
Zar und Zimmermann		 Albert Lortzing Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[41]
Judinnan
La juive		 Jacques Fromental Élie Halévy och Eugène Scribe Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[41]
De muntra fruarna i Windsor
Die lustigen Weiber von Windsor		 Otto Nicolai och Salomon Hermann Mosenthal Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[42]
Tannhäuser
Richard Wagner Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[42]
Figaros bröllop
Le nozze di Figaro		 Wolfgang Amadeus Mozart och Lorenzo da Ponte Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[43]
Fra Diavolo
Daniel Auber och Eugène Scribe Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[44]
Nu ska vi roa oss
Einen Jux will er sich machen		 Johann Nestroy[45]
Duellen
Le Duel de Benjamin		 Émile Jonas och Eugène Mestépès[46]
Familjen Danicheff
Les Danicheff 		Pierre Nevsky[47]
Fatinitza
Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée[48]
1878 Lille hertigen
Le petit duc		 Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[49]
1882 Greven av Monte Christo
Le Comte de Monte-Cristo		 Alexandre Dumas den äldre[50]
Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson[51]
Carbonanerna
Carl Zeller och Moritz West[52]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Stockholms-nyheter: Mindre teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 12 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-12/1124/2. Läst 19 mars 2017. 
  2. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 1. 14 oktober 1867. http://arkivet.dn.se/tidning/1867-10-14/847/1. Läst 19 mars 2017. 
  3. ^ [a b] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-16/1127/2. Läst 19 mars 2017. 
  4. ^ ”Stockholms-Nyheter: Mindre teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-25/1135/2. Läst 19 mars 2017. 
  5. ^ [a b] ”Stockholms-Nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 30 september 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-09-30/1139/2. Läst 19 september 2017. 
  6. ^ ”Stockholms-Nyheter: Mindre teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 3 oktober 1868. http://arkivet.dn.se/tidning/1868-10-03/1142/2. Läst 19 mars 2017. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-01/1911/3. Läst 6 augusti 2015. 
  8. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-11/1917/3. Läst 6 augusti 2015. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-14/1920/3. Läst 6 augusti 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-15/1921/3. Läst 6 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-22/1927/3. Läst 6 augusti 2015. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-29/1933/3. Läst 6 augusti 2015. 
  13. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-05/3051/3. Läst 30 juli 2015. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-16/3060/3. Läst 30 juli 2015. 
  15. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-27/3069/2. Läst 30 juli 2015. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-28/3070/3. Läst 30 juli 2015. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 februari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-02-03/3075/3. Läst 30 juli 2015. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-03/3123/3. Läst 30 juli 2015. 
  19. ^ [a b] ”Kristiania teater”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-13/3131/2. Läst 30 juli 2015. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-19/3136/3. Läst 30 juli 2015. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-24/3141/3. Läst 30 juli 2015. 
  22. ^ ”Från teaterverlden”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-07/3151/2. Läst 30 juli 2015. 
  23. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-06/3279/3. Läst 31 juli 2015. 
  24. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-15/3287/2. Läst 31 juli 2015. 
  25. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015. 
  26. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-11-23/3320/3. Läst 31 juli 2015. 
  27. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-01/3327/2. Läst 31 juli 2015. 
  28. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-03/3353/3. Läst 9 augusti 2015. 
  29. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 21 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-21/3368/3. Läst 9 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-02/3378/3. Läst 10 augusti 2015. 
  31. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-19/3393/3. Läst 10 augusti 2015. 
  32. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-04/3405/3. Läst 11 augusti 2015. 
  33. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-29/3425/3. Läst 11 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 3 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-03/3429/2. Läst 12 augusti 2015. 
  35. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-18/3440/3. Läst 12 augusti 2015. 
  36. ^ ”Teater”. Dagens Nyheter: s. 3. 21 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-21/3443/3. Läst 12 augusti 2015. 
  37. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/2. Läst 13 augusti 2015. 
  38. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-15/3463/3. Läst 14 augusti 2015. 
  39. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-22/3469/3. Läst 14 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-08/3457/2. Läst 14 augusti 2015. 
  41. ^ [a b c] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-09/3534/3. Läst 14 augusti 2015. 
  42. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-15/3539/3. Läst 14 augusti 2015. 
  43. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-17/3541/3. Läst 14 augusti 2015. 
  44. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-23/3546/3. Läst 14 augusti 2015. 
  45. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 9 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-09/3586/2. Läst 16 augusti 2015. 
  46. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-16/3592/2. Läst 16 augusti 2015. 
  47. ^ ”Teater och musik: Familjen Danicheff”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-23/3598/2. Läst 16 augusti 2015. 
  48. ^ ”Teater och musik: Fatiniza”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-16/3619/2. Läst 17 augusti 2015. 
  49. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  50. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-30/5454/3. Läst 8 augusti 2015. 
  51. ^ ”Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-15/5441/3. Läst 8 augusti 2015. 
  52. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-23/5448/3. Läst 8 augusti 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


v • r
Kungsträdgårdsgatan
FastigheterSankta Eugenia katolska församling, Kungsträdgårdsgatan 12
Historik
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hammerska_ladan&oldid=43947281"