Oskar Textorius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oskar Textorius
Oskar Textorius omkring 1912
Oskar Textorius omkring 1912
Född Bror Oskar Textorius
8 april 1864
Kristianstad, Skåne, Sverige
Död 20 april 1938 (74 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1887–1938
Maka Georgina Sondell
Svea Johansson
(1900-1904)
Ester Pettersson
(1904-1938)
IMDb SFDb

Bror Oskar Textorius, född 8 april 1864 i Kristianstad, död 20 april 1938 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Textorius scendebuterade 1887 och deltog i olika turnerande teatersällskap innan han engagerades vid Folkteatern i Stockholm 1893.

Han bildade ett eget operettsällskap som turnerade 1899-1906 och var därefter engagerad hos olika teatersällskap i Stockholm. 1911-1918 blev han en av de ledande operettaktörerna på Oscarsteatern.

Han engagerades vid Scalateatern i Köpenhamn 1918-1920 och var scenisk ledareStora Teatern i Göteborg 1920-1925 och från 1937 och fram till sin död. Under 1920-talet ledde han flera somrar turnéer i folkparkerna.

Textorius filmdebuterade 1911 i Anna Hofman-Uddgrens kortilm Stockholmsfrestelser och han kom att medverka i sex filmer. Han skivdebuterade 1907 och gjorde ett hundratal skivinspelningar.

Han var gift tre gånger, första gången med skådespelaren Georgina Sondell med vilken han hade döttrarna Helga Brofeldt och Elsa Textorius, andra gången 1900-1904 med skådespelaren Svea Johansson och sista gången från 1904 med skådespelaren Ester Pettersson.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1889 En officer Ringaren i Notre Dame
Charlotte Birch-Pfeiffer
Folkteatern[2]
1901 Andersson, portvakt Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam
Textorius-Gardts sällskap[3]
1905 Bluff, revy
Emil Norlander
John Liander Kristallsalongen[4]
1907 Telefonhemligheter
Herman Hanslleiter och Max Reiman
Djurgårdsteatern[5][6]
1909 Konseljpresidenten H.K.H.
Léon Xanrof, Ivan Caryll och Jules Chancel
Operett-teatern[7]
1911 Conrad Aubrais Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski
Oscarsteatern[8]
Herr Trampler Det stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann
Carl August Söderman Oscarsteatern[9]
1912 Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Oscarsteatern[10]
Poivre, varietéimpressario Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel
Emil Linden Oscarsteatern[11]
1915 Guvernören Madame Szibill
Victor Jacobi
Oskar Textorius Oscarsteatern[12]
1917 Feri von Kerekes Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Oskar Textorius Oscarsteatern[13]
Greve Kaunitz Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Oscarsteatern[14]
1920 Sergius Sartrewski Röda rosor
Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald
August Bodén Stora teatern[15]
1925 Damerna från Olympen
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson
Nils Johannisson Oscarsteatern[16]
John Walsh Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten
Nils Johannisson Oscarsteatern[17]
1926 Damen utan slöja
August Neidhart, Lothar Sachs och Byjacco
Oskar Textorius Södra Teatern[18]
Greve Hans von Liebenstein Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke
Oskar Textorius Oscarsteatern[19]
Rulle Munter Apollon ombord
Evert Taube
Oskar Textorius Vasateatern[20][21]
Storfurst Sergius Wladimir Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[22][23]
1927 Markus Antonius Cleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[24]
Kungen av Illyrien Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos
Oskar Textorius Vasateatern[25][26]
Pappan Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst
Oskar Textorius Vasateatern[27][28]
1928 Svalboet
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka
Oskar Textorius Vasateatern[29]
Erik Thomson Inte på mun
Maurice Yvain och André Barde
Oskar Textorius Vasateatern[30][31]
Greve Guido Bonhady Grevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos
Oskar Textorius Vasateatern[32]
Hertiginnan av Chicago
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[33]
1929 Boscart Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Oskar Textorius Vasateatern[34]
Pasewicker Nattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher
Oskar Textorius Vasateatern[35]
1931 John Cunlight Viktorias husar
Paul Abraham, Emmerich Földes, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda
Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm [36][37]
1932 Blomman från Hawaii
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda
Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm[38]

Teaterregi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1915 Madame Szibill
Victor Jacobi, Max Brody och Franz Martos Oscarsteatern
En natt i Venedig
Eine Nacht in Venedig
Johann Strauss den yngre, Friedrich Zell och Richard Genée Oscarsteatern
1916 Inkognito
Rund um die Liebe
Oscar Straus, Friedrich von Thelen och Robert Bodanzky
Översättning Oscar Ralf
Oscarsteatern
Fjäriln
Karl Weinberger, Alfred Maria Willner och Bernhard Buchbinder Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oscarsteatern
1917 Kessers generalkupp
Fred Winter Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Översättning Nalle Halldén
Oscarsteatern
Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oscarsteatern[14]
1918 Jockeyen
Felix Körling Oscarsteatern
Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oscarsteatern
1919 Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oscarsteatern
1926 Hollandsflickan
Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán Oscarsteatern
Kopparbröllop
Svend Rindom Södra Teatern[39]
Damen utan slöja
August Neidhart, Lothar Sachs och Byjacco Södra Teatern[18]
Apollon ombord
Evert Taube Vasateatern
Cirkusprinsessan
Die Zirkusprinzessin
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern
Stockholm-Västerås-Uppsala
August Blanche Vasateatern
Hollandsflickan
Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán Oscarsteatern
Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke Oscarsteatern
1927 Smällkaramellen
Jean Gilbert, Leo Kastner och Alfred Möller Vasateatern
Cleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern
Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos Vasateatern
Adjö, Mimi
Adieu, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst Vasateatern[27][28]
1928 Inte på mun
Pas sur la bouche
Maurice Yvain och André Barde Vasateatern[30][31]
Hennes excellens
Michael Krausz, Ernst Welisch och Rudolf Schanzer Vasateatern
Czardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Vasateatern
Svalboet
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka Vasateatern
Grevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos Vasateatern[32]
Sista valsen
Der letzte Walzer
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern
Hertiginnan av Chicago
Die Herzogin von Chicago
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern[33]
1929 Katja
Katja, die Tänzerin
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher Vasateatern[34]
Nattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher Vasateatern[35]
1931 Fågelhandlaren
Der Vogelhändler
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held Odéonteatern
Viktorias husar
Viktoria und ihr Husar
Paul Abraham, Emmerich Földes, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda Odéonteatern
Adjö, Mimi
Adieu, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst Odéonteatern[40]
Violen från Montmartre
Das Veilchen vom Montmartre
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Odéonteatern
Juvelkronan
Der Bauerngeneral
Oscar Straus, Julius Brammer och Gustav Beer Odéonteatern
Madame Pompadour
Leo Fall, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch Odéonteatern
1932 Blomman från Hawaii
Die Blume von Hawaii
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda Odéonteatern
1933 Midnattstango
Éjféli tangó
Karl Komjáti, Stefan Békeffi och László Odéonteatern

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 16 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-16/7367b/4. Läst 28 juli 2015. 
  3. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 april 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-04-18/11157A/3. Läst 6 april 2017. 
  4. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-18/12603A/3. Läst 28 december 2015. 
  5. ^ –n (2 juni 1907). ”Sommarrevyerna”. Svenska Dagbladet: s. 9. https://www.svd.se/arkiv/1907-06-02/9. Läst 5 februari 2017. 
  6. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ Operett-teaterns premiär af 'H.K.H.'”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-27/14243/5. Läst 14 mars 2016. 
  8. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  9. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  10. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  11. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 10. 1 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-01/236A/10. Läst 13 april 2016. 
  13. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302 
  14. ^ [a b] Svenska scenen 1/1918
  15. ^ Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337
  16. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017. 
  17. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  18. ^ [a b] Bo Bergman (14 mars 1926). ”Damen utan slöja”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-03-14/71/10. Läst 24 januari 2016. 
  19. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  20. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  21. ^ Erik Nyblom (3 september 1926). ”Två premiärer på torsdagen: Svensk operett på Vasan, nyuppsättning av 'Romeo och Julia' på Operan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-03/238/11. Läst 29 augusti 2015. 
  22. ^ Erik Nyblom (7 oktober 1926). ”Succès på Vasateatern: 'Cirkusprinsessan', ett fynd som situationen och publiken krävde”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-07/272/10. Läst 29 augusti 2015. 
  23. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 119. Libris 784760 
  24. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  25. ^ Erik Nyblom (24 mars 1927). ”Revolutionsoperett gör succès på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-24/81/12. Läst 29 augusti 2015. 
  26. ^ Rosengren (1948), sid 126
  27. ^ [a b] Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 112
  28. ^ [a b] ”Adjö, Mimi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14528&pos=12. Läst 5 juli 2015. 
  29. ^ Sven Lindström (1 maj 1928). ”'Svalboet' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-01/118/8. Läst 29 augusti 2015. 
  30. ^ [a b] Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  31. ^ [a b] ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  32. ^ [a b] ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  33. ^ [a b] Sven Lindström (10 november 1928). ”'Hertiginnan av Chicago' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-10/308/8. Läst 29 augusti 2015. 
  34. ^ [a b] 'Katja' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-13/12/12. Läst 1 januari 2015. 
  35. ^ [a b] ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  36. ^ Rosengren (1948), sid 162
  37. ^ Teater Musik och Film: Ett återseende”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 januari 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-01-29/27/9. Läst 31 januari 2016. 
  38. ^ Odéon”. Dagens Nyheter: s. 8. 4 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-04/33/8. Läst 10 mars 2016. 
  39. ^ Bo Bergman (21 februari 1926). ”'Kopparbröllop' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-21/50/8. Läst 24 januari 2016. 
  40. ^ Operettsuccès på Odéon”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-09-13/248/20. Läst 31 januari 2016. 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 178. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]