Hoppa till innehållet

Oskar Textorius

Från Wikipedia
Oskar Textorius
Oskar Textorius omkring 1912
Oskar Textorius omkring 1912
FöddBror Oskar Textorius
8 april 1864
Kristianstad, Skåne, Sverige
Död20 april 1938 (74 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1887–1938
MakaGeorgina Sondell
(18??–1897; hennes död)
Svea Johansson
(1900–1904; skilda)
Ester Pettersson
(1904–1938; hans död)
IMDb SFDb

Bror Oskar Textorius, född 8 april 1864 i Kristianstad, död 20 april 1938 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Textorius scendebuterade 1887 och deltog i olika turnerande teatersällskap innan han engagerades vid Folkteatern i Stockholm 1893.

Han bildade ett eget operettsällskap som turnerade 1899–1906 och var därefter engagerad hos olika teatersällskap i Stockholm. 1911–1918 blev han en av de ledande operettaktörerna på Oscarsteatern.

Han engagerades vid Scalateatern i Köpenhamn 1918–1920 och var scenisk ledare på Stora Teatern i Göteborg 1920–1925 och från 1937 och fram till sin död. Under 1920-talet ledde han flera somrar turnéer i folkparkerna.

Textorius filmdebuterade 1911 i Anna Hofman-Uddgrens kortilm Stockholmsfrestelser och han kom att medverka i sex filmer. Han skivdebuterade 1907 och gjorde ett hundratal skivinspelningar.

Han var gift tre gånger, första gången med skådespelaren Georgina Sondell (1860-1897) fram till hennes död,[2] med vilken han hade döttrarna Helga Brofeldt och Elsa Textorius, andra gången 1900–1904 med skådespelaren Svea Johansson och sista gången från 1904 med skådespelaren Ester Pettersson.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1889 En officer Ringaren i Notre Dame (Der Glöckner von Nôtre-Dame)
Charlotte Birch-Pfeiffer		 Folkteatern[3]
1901 Andersson, portvakt Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam		 Textorius-Gardts sällskap[4]
1905 Bluff, revy
Emil Norlander		 John Liander Kristallsalongen[5]
1907 Tobias Lemkuhl Telefonhemligheter (Telephongeheimnisse)
Herman Hanslleiter och Max Reiman		 Djurgårdsteatern[6][7]
Förvandlingskonstnären Den glada änkan – som varietédiva
Selfrid Kinmanson		 Justus Hagman Djurgårdsteatern[8]
Letrinquet Familjen Bolero (La Famille Boléro)
Maurice Hennequin och Paul Bilhaud		 Djurgårdsteatern[9]
Flyttad till Södra Teatern
1908 Couzan Har ni något att förtulla? (Vous n’avez rien à déclarer?)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Knut Nyblom Djurgårdsteatern[10]
1909 Roland de Premaillac Varietésångerskan (Clara Soleil)
Edmond Gondinet och Pierre Sivrac		 Justus Hagman Djurgårdsteatern[11]
Malle Magnusson Nick Carter, eller En gårdsfest i 33:an, revy
Emil Norlander		 Justus Hagman Djurgårdsteatern[12]
Konseljpresidenten H.K.H. (S.A.R.)
Léon Xanrof, Ivan Caryll och Jules Chancel		 Operett-teatern[13]
1911 Blechschmidt Bröllopsvillan (Villa Benkendorf)
Richard Jaeger		 Djurgårdsteatern[14]
Öfverste Craquelet Min toreador (Madame l’ordonnance)
Julius Chancel
Översättning Henrik Christiernsson		 Emil Linden Djurgårdsteatern[15]
Tobias Huller Huller om buller (Polnische Wirtschaft)
Jean Gilbert, Curt Kraatz och Georg Okonkowski		 Emil Linden Djurgårdsteatern[16]
Conrad Aubrais Kyska Susanna (Die keusche Susanne)
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Oscarsteatern[17]
Herr Trampler Det stora geniet (Der unsterbliche Lump)
Edmund Eysler och Felix Dörmann		 Carl August Söderman Oscarsteatern[18]
1912 Prinsen av Burgund (Die schöne Risette)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		 Oscarsteatern[19]
Poivre, varietéimpressario Gri-Gri (Grigri)
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Emil Linden Oscarsteatern[20]
1915 Guvernören Madame Szibill (Szibill)
Victor Jacobi		 Oskar Textorius Oscarsteatern[21]
1917 Feri von Kerekes Csardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Oskar Textorius Oscarsteatern[22]
Greve Kaunitz Kejsarinnan Maria Théresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Oscarsteatern[23]
1920 Flickan från U.S.A., revy
Fred Winter		 Oskar Textorius Kristallsalongen[24]
Sergius Sartrewski Röda rosor (Die ideale Gattin)
Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 August Bodén Stora teatern[25]
1925 Damerna från Olympen (Die Damen vom Olymp)
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson		 Nils Johannisson Oscarsteatern[26]
John Walsh Orloff (Der Orlow)
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		 Nils Johannisson Oscarsteatern[27]
1926 Damen utan slöja (Die Frau ohne Schleier)
August Neidhart, Lothar Sachs och Byjacco		 Oskar Textorius Södra Teatern[28]
Greve Hans von Liebenstein Hjärtekrossaren (Der Vielgeliebte)
Hermann Haller och Eduard Künneke		 Oskar Textorius Oscarsteatern[29]
Rulle Munter Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[30][31]
Storfurst Sergius Wladimir Cirkusprinsessan (Die Zirkusprinzessin)
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[32][33]
1927 Markus Antonius Cleopatras pärlor (Die Perlen der Cleopatra)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[34]
Kungen av Illyrien Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[35][36]
Pappan Adjö, Mimi (Adieu, Mimi)
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Vasateatern[37][38]
1928 Svalboet (Das Schwalbennest)
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka		 Oskar Textorius Vasateatern[39]
Erik Thomson Inte på mun (Pas sur la bouche)
Maurice Yvain och André Barde		 Oskar Textorius Vasateatern[40][41]
Greve Guido Bonhady Grevinnan Eva (Countess Éva)
Albert Szirmai och Frans Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[42]
Hertiginnan av Chicago (Die Herzogin von Chicago)
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[43]
1929 Boscart Katja (Katja, die Tänzerin)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[44]
Pasewicker Nattkavaljeren (Der Mitternachtswalzer)
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[45]
1931 John Cunlight Viktorias husar (Viktoria und ihr Husar)
Paul Abraham, Emmerich Földes, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm [46][47]
1932 Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii)
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda		 Oskar Textorius Odeonteatern, Stockholm[48]

Teaterregi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1915 Madame Szibill
Szibill		 Victor Jacobi, Max Brody och Franz Martos Oscarsteatern
En natt i Venedig
Eine Nacht in Venedig		 Johann Strauss den yngre, Friedrich Zell och Richard Genée Oscarsteatern
1916 Inkognito
Rund um die Liebe		 Oscar Straus, Friedrich von Thelen och Robert Bodanzky
Översättning Oscar Ralf		 Oscarsteatern
Fjäriln
Der Schmetterling		 Karl Weinberger, Alfred Maria Willner och Bernhard Buchbinder Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin		 Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oscarsteatern
1917 Kessers generalkupp
Fred Winter Oscarsteatern
Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin		 Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Översättning Nalle Halldén		 Oscarsteatern
Kejsarinnan Maria Théresia
Die Kaiserin		 Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald Oscarsteatern[23]
1918 Jockeyen
Felix Körling Oscarsteatern
1919 Csardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin		 Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Oscarsteatern
1926 Hollandsflickan
Das Hollandweibchen		 Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán Oscarsteatern
Kopparbröllop
Kopparbryllup		 Svend Rindom Södra Teatern[49]
Damen utan slöja
Die Frau ohne Schleier		 August Neidhart, Lothar Sachs och Byjacco Södra Teatern[28]
Apollon ombord
Evert Taube Vasateatern
Cirkusprinsessan
Die Zirkusprinzessin		 Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern
Stockholm-Västerås-Uppsala
August Blanche Vasateatern
Hjärtekrossaren
Der Vielgeliebte		 Hermann Haller och Eduard Künneke Oscarsteatern
1927 Smällkaramellen
Uschi		 Jean Gilbert, Leo Kastner och Alfred Möller Vasateatern
Cleopatras pärlor
Die Perlen der Cleopatra		 Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern
Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos Vasateatern
Adjö, Mimi
Adieu, Mimi		 Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst Vasateatern[37][38]
1928 Inte på mun
Pas sur la bouche		 Maurice Yvain och André Barde Vasateatern[40][41]
Hennes excellens
Eine Frau von Format		 Michael Krausz, Ernst Welisch och Rudolf Schanzer Vasateatern
Czardasfurstinnan
Die Csárdásfürstin		 Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach Vasateatern
Svalboet
Das Schwalbennest		 Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka Vasateatern
Grevinnan Eva
Countess Éva		 Albert Szirmai och Frans Martos Vasateatern[42]
Sista valsen
Der letzte Walzer		 Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern
Hertiginnan av Chicago
Die Herzogin von Chicago		 Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Vasateatern[43]
1929 Katja
Katja, die Tänzerin		 Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher Vasateatern[44]
Nattkavaljeren
Der Mitternachtswalzer		 Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher Vasateatern[45]
1931 Fågelhandlaren
Der Vogelhändler		 Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held Odéonteatern
Viktorias husar
Viktoria und ihr Husar		 Paul Abraham, Emmerich Földes, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda Odéonteatern
Adjö, Mimi
Adieu, Mimi		 Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst Odéonteatern[50]
Violen från Montmartre
Das Veilchen vom Montmartre		 Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald Odéonteatern
Juvelkronan
Der Bauerngeneral		 Oscar Straus, Julius Brammer och Gustav Beer Odéonteatern
Madame Pompadour
Leo Fall, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch Odéonteatern
1932 Blomman från Hawaii
Die Blume von Hawaii		 Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda Odéonteatern
1933 Midnattstango
Éjféli tangó		 Karl Komjáti, Stefan Békeffi och László Odéonteatern

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Dagens Nyheter, 3 maj 1897, sid. 1
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 16 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-16/7367b/4. Läst 28 juli 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 april 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-04-18/11157A/3. Läst 6 april 2017. 
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-18/12603A/3. Läst 28 december 2015. 
  6. ^ –n (2 juni 1907). ”Sommarrevyerna”. Svenska Dagbladet: s. 9. https://www.svd.se/arkiv/1907-06-02/9. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  8. ^ ”Den glada änkan som varietédiva (1907)”. KulturNav. https://kulturnav.org/ae5748a8-c990-4e8e-af43-022849d4f448. Läst 6 januari 2026. 
  9. ^ ”Familjen Bolero (1907)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d6626dfd-61b1-4e1e-bb89-00981689f24d. Läst 6 januari 2026. 
  10. ^ ”Har ni något att förtulla? (1908) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/2c489bd5-9973-4ae9-96ed-375d32c8ab22. Läst 9 januari 2026. 
  11. ^ ”Varietésångerskan (1909)”. KulturNav. https://kulturnav.org/76c049fd-8b59-4163-b218-6aac26edbf42. Läst 9 januari 2026. 
  12. ^ ”Nick Carter, eller En gårdsfest i 33:an (1909)”. KulturNav. https://kulturnav.org/3dd978a1-337b-4c72-aeba-7274c7d83d12. Läst 9 januari 2026. 
  13. ^ ”Operett-teaterns premiär af 'H.K.H.'”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-27/14243/5. Läst 14 mars 2016. 
  14. ^ ”Bröllopsvillan (1911)”. KulturNav. https://kulturnav.org/99fdffe4-cb04-479f-8ad5-756336b24f00. Läst 14 januari 2026. 
  15. ^ ”Min toreador (1911)”. KulturNav. https://kulturnav.org/14b7bbfc-35bc-4620-9b88-d492bc9711e3. Läst 14 januari 2026. 
  16. ^ ”Huller om buller (1911) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/80f51473-6b35-4820-b420-d4b1c9e2b88b. Läst 14 januari 2026. 
  17. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  18. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630015038/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  19. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123085730/http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  20. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 10. 1 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-01/236A/10. Läst 13 april 2016. 
  22. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302 
  23. ^ [a b] Svenska scenen 1/1918
  24. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 26 maj 1920. https://arkivet.dn.se/tidning/1920-05-26/138/11. Läst 21 april 2024. 
  25. ^ Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337
  26. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017. 
  27. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  28. ^ [a b] Bo Bergman (14 mars 1926). ”Damen utan slöja”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-03-14/71/10. Läst 24 januari 2016. 
  29. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  30. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  31. ^ Erik Nyblom (3 september 1926). ”Två premiärer på torsdagen: Svensk operett på Vasan, nyuppsättning av 'Romeo och Julia' på Operan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-03/238/11. Läst 29 augusti 2015. 
  32. ^ Erik Nyblom (7 oktober 1926). ”Succès på Vasateatern: 'Cirkusprinsessan', ett fynd som situationen och publiken krävde”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-07/272/10. Läst 29 augusti 2015. 
  33. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 119. Libris 784760 
  34. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  35. ^ Erik Nyblom (24 mars 1927). ”Revolutionsoperett gör succès på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-24/81/12. Läst 29 augusti 2015. 
  36. ^ Rosengren (1948), sid 126
  37. ^ [a b] Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 112
  38. ^ [a b] ”Adjö, Mimi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14528&pos=12. Läst 5 juli 2015. 
  39. ^ Sven Lindström (1 maj 1928). ”'Svalboet' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-01/118/8. Läst 29 augusti 2015. 
  40. ^ [a b] Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  41. ^ [a b] ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  42. ^ [a b] ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  43. ^ [a b] Sven Lindström (10 november 1928). ”'Hertiginnan av Chicago' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-10/308/8. Läst 29 augusti 2015. 
  44. ^ [a b] ”'Katja' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-13/12/12. Läst 1 januari 2015. 
  45. ^ [a b] ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  46. ^ Rosengren (1948), sid 162
  47. ^ ”Teater Musik och Film: Ett återseende”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 januari 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-01-29/27/9. Läst 31 januari 2016. 
  48. ^ ”Odéon”. Dagens Nyheter: s. 8. 4 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-04/33/8. Läst 10 mars 2016. 
  49. ^ Bo Bergman (21 februari 1926). ”'Kopparbröllop' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-21/50/8. Läst 24 januari 2016. 
  50. ^ ”Operettsuccès på Odéon”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-09-13/248/20. Läst 31 januari 2016. 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 178. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oskar_Textorius&oldid=58939708”