Avfärden till Cythere

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Avfärden till Cythere
L'Embarquement pour Cythere, by Antoine Watteau, from C2RMF retouched.jpg
KonstnärAntoine Watteau
Basfakta
Tillkomståromkring 1717
TypOlja på duk
PlatsLouvren, Paris, Frankrike
Pilgrimsresa till Cyphere är en version av Resan till Cythere

Avfärden till Cythere (franska: L'Embarquement pour Cythere) är titeln på ett motiv målat av Antoine Watteau i tre versioner 1709–1719.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Omkring 1709 målade Watteau sin första version på temat. Denna målning finns nu i Städtische Galerie im Städelschen Kunstinstitut i Frankfurt-am-Main i Tyskland.

Watteau blev medlem av Académie Royale de Peinture et de Sculpture 1714 och förväntades enligt gällande kutym lämna in ett receptionsstycke. Han tilläts stor frihet att välja tema för en sådan målning, men dröjde med att lämna in och fick bära klander för detta vid flera tillfällen.[1] Under samma tid växte Watteaus anseende och han arbetade med ett flertal beställningsverk. Till slut ställde akademin honom mot väggen 1717, varefter han lämnade in sitt receptionsstycke i augusti 1717. Han hade målat detta i hög takt under de föregående åtta månaderna. Målningen fick akademin att definiera en ny genre, nämligen "fête galantes", det vill säga galanta utomhusfester. Denna genre kom imitatörer av Watteau att ge sig på, som Jean-Baptiste Pater och Nicolas Lancret. Watteau erkändes som skaparen av genren, men detta hindrade honom samtidigt att bli erkänd som historiemålare, vilket hade högst anseende. Akademiens professorer utvaldes också enbart bland historiemålarna.

Målningen[redigera | redigera wikitext]

Målningen visar en "fête galante", som aristokratin i Frankrike ägnade sig åt under Régence-perioden efter Louis XIV:s död, en period som ses som en tid av utsvävningar och nöje efter de sista dystra åren under den tidigare regimen.

Konstverket hyllar kärleken, med många amoriner som flyger runt paren och puffar dem närmare tillsammans. Där står en staty av Afrodite, den sexuella kärlekens gudinna. I förgrunden finns tre älskande par. Paret till höger vid statyn är fortfarande upptaget av sin passionerade kurtis, samtidigt som ett annat par reser sig för att följa efter ett tredje par nedför kullen till båten, trots att kvinnan i det tredje paret blickar tillbaka med glädje på gudinnans heliga dunge. Vid foten av kullen förbereder sig flera andra par på att stiga ombord på den gyllene båten till vänster i bilden. Det skyiga landskapet i bakgrunden ger inte några ledtrådar till vilken årstid det rör sig om, eller om det är gryning eller skymning.

Det har påpekats att, trots målningens titel, folket på ön verkar lämna den snarare än att ankomma, speciellt eftersom de redan har bildat par. Olika konsthistoriker har lagt fram olika tolkningar av allegorin om resan till kärlekens ö.

I antiken ansågs den grekiska ön Cythera vara den ö där kärleksgudinnan Afrodites föddes. Därför blev ön hållen som helig för gudinnan och för kärlek. Watteau kan också ha inspirerats till ämnet Cythere av vissa operapjäser på 1700-talet, eller av en scen i teaterpjäsen Les Trios Cousines av Florent Carton Dancourt, där en till en pilgrim utklädd flicka kliver ur balettflickraden och inbjuder publiken att göra henne sällskap på en resa till ön, där alla ska träffa sin idealpartner.

Proveniens[redigera | redigera wikitext]

Antoine Watteau lämnade målningen till Académie Royale de Peinture et de Sculpture som sitt receptionsstycke 1717. Målningen införlivades 1795 i samlingarna på Louvren i Paris. I början av 1800-talet placerades det i magasin till 1818 för att undvika protestyttringar. Under 1830-talet var Watteau och rokokon åter populär.

En version av konstverket, ibland benämnd Pilgrimsresa till Cythere för att särskilja den, målades av Watteau omkring 1718–19[2] och finns på Charlottenburgs slott i Berlin.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ M.M. Grasselli, P. Rosenberg och N. Parmantier(1984): Watteau, 1684–1721, National Gallery of Art, Washington 1984, sidan 396, ISBN 0-89468-074-9, refererad till på engelskspråkiga Wikipedia
  2. ^ Mark Getlein: Gilbert's living with art, McGraw-Hill, New York 2005, sidan 87, ISBN 0072859342, refererad till på engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]