Axel Ebbe
| Axel Ebbe | |
 Axel Ebbe, runt 1900 | |
| Född | 27 mars 1868[1] Hököpinge församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 28 september 1941[1] (73 år) Hököpinge församling, Sverige |
| Sysselsättning | Författare, skulptör[2] |
| Känd för | Arbetets ära, Snapphanen, Solrosen |
| Gift med | Menga Schjelderup
Elna Lund Elin "Lillemor" Anderson |
| Barn | Thorleif Schjelderup-Ebbe
Elene Lucia |
| Redigera Wikidata | |
Axel Emil Ebbe, ursprungligen Andersson, född 27 mars 1868 i Hököpinge församling, i Malmhöhus län, Skåne, död där 28 september 1941, var en svensk konstnär, skulptör, författare och diktare på bygdemål.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Barndom och skolgång
[redigera | redigera wikitext]Axel Ebbes föräldrar, Maria Benedikta Mathiasson och Anders Johan Andersson, var storbönder och brukade Gränja (eller Grenja) gård i Hököpinge kyrkby, vilken hade funnits i släktens ägo flera generationer tillbaka, ända sedan 1600-talet.[3]
Redan som ung visade Ebbe konstnärliga egenskaper. Han examinerades ur Malmö högre allmänna läroverk 1888, och fortsatte sina studier vid Lunds universitet, där han studerade estetik och språk. Samtidigt som dessa studier pågick, fick han undervisning i måleri av Fredrik Krebs. Det var under denna tid som han beslöt sig för att ändra sitt efternamn. Då hans fil. kandidatexamen blev underkänd, valde han istället att lämna studierna för att ägna sig helhjärtat åt konsten.[4]
Utbildning i Europa
[redigera | redigera wikitext]Ebbe gick som student hos för den norsk-danske skulptören Stephan Sinding i Köpenhamn 1891–92. Ateljén han arbetade i låg på Bredgade 65, och det var här som hans första utställda verk skapades, Atlas dotter, efter tre veckors arbete.[5][4] Om denna påstås Sindling ha uttryckt
| ” | Den skall Ni – död och pina – förtjäna pengar på! | „ |
| – Stephan Sinding | ||
Skulpturen kom dock att möta motstånd då den anmäldes till Charlottenborgutställningen 1892. Trots att Vilhelm Bissen röstade för den, blev den refuserad på grund av oanständighet. Sinding motsatte sig att den ansågs oanständig, men trots det ansåg han att det vore av Ebbe olämpligt att ställa ut den i sin egen ateljé. Förklaringen förargade Ebbe, och deras bekantskap mattades långsamt av härifrån. När Ebbe nämnde samma sak för sin bekante Georg Brandes, fick han medhåll och uppmuntran. Brandes såg till att skicka dit några journalister, vilka hjälpte till att sprida statyns uppmärksammande över staden.[5]
Från 1896 fram tills han återvände till Sverige studerade han i bland andra Berlin, Wien, Paris och London.[6]
Bosatt i Hököpinge
[redigera | redigera wikitext]År 1910 bosatte sig Ebbe åter i Hököpinge, och året därpå flyttade han in i sin nybyggda hus, Villa Klythia. Villan byggdes alldeles intill föräldrahemmet, och kom att fungera både som ateljé för Ebbe och hans familj. Det var här som Ebbes guldålder skedde. Under perioden skapade han konstverk som Lättare än luft, Skogsrån, Irrbloss och Källnymf. Denna framgångsrika period anses ha mattats av omkring 1915.[4]
Hädanefter la Ebbe stort fokus på beställningsarbeten. Bland arbetena återfinns gravvårdar och reliefer. Exempel på arbeten utförda under denna tiden är Invalidmonumentet och Sjöormen i Trelleborg, Snapphanen i Hässleholm och Maclean, en staty föreställande jordbruksreformatorn Rutger Maclean, vilken återfinns på Svaneholms slotts ägor. Arbetets ära, som står på Möllevångstorget i Malmö, skapades 1929[4], och invigdes två år senare.[7] I slutet av 1920-talet skapades också Famntaget, för vilken Uma Thurmans mormor Birgit Holmquist, enligt rykte, stod modell.[4][8][9] Statyn var ursprungligen installerad intill restaurang Solfjädern i Trelleborgs hamn,[10] men flyttades senare till den plats i Smygehuk den står idag.
Ebbe bodde i sin ateljévilla tillsammans med sin familj fram till sin död 1941.[4] Hans gravvård finns i östra hörnet av Hököpinge kyrkogård.
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]
Axel Ebbe var gift tre gånger. I första äktenskapet var han gift åren 1892–98 med skulptören Menga Schjelderup. Med henne fick han sonen Thorleif Schjelderup-Ebbe. Med anledning av Schjelderups norska nationalitet stannade hon i Kristiania efter att deras barn föddes. Ebbe blev ingen närvarande förälder för deras gemensamma barn; först efter 16 år bad han om att få träffa deras son.[11][4]
Hans andra äktenskap var med Elna Lund. På grund av en kringflackande livsstil från de båda har inte datum och plats för giftermålet. År 1909 upplöstes äktenskapet genom separation.
Sin tredje hustru, Elin Anderson, kallad Lillemor, gifte han sig med år 1916, och de kom att leva med varandra resten av Ebbes liv.[4] Med henne fick han två döttrar, Elene (1919–2010) och Lucia (1921–2008).
Axel Ebbes Konsthall
[redigera | redigera wikitext]
År 1935 öppnades en konsthall avsedd för Axel Ebbes skulpturer, ritad av Carl-Axel Stoltz. Konsthallen bekostades av Trelleborg Stads Sparbank och vid invigningen medverkade bland andra det dåvarande kronprinsparet, senare Gustav VI Adolf och drottning Louise. 2025 återinvigdes museet efter utbyggnad och renovering, påbörjad 2023. Konsthallen drivs idag av Trelleborgs kommun.
Verk av Ebbe i offentligheten
[redigera | redigera wikitext]- Solrosen, 1911, i Kungsparken i Malmö
- Mot målet, 1914, AF i Lund
- Irrbloss, 1918, i Trelleborgs stadspark
- Mannen som bryter sig ut ur klippan, 1918 på Universitetsplatsen i Lund
- Trollungarna, 1922, SUS i Malmö
- Snäckan, 1923, i Tivoliparken i Kristianstad
- En örn, 1925, Botaniska trädgården i Lund
- Carl Frick, 1926, Idrottsplatsen i Malmö
- Invalidmonumentet, 1926, i Norra kyrkogården i Trelleborg
Pågatåget X61 065 namngivet efter Axel Ebbe - Ringaren och brand, 1928, Lund
- Famntaget, 1930, i Smygehuk
- Arbetets ära, 1930, på Möllevångstorget i Malmö
- På demantehällen, 1932, i Stadsparken i Hässleholm
- Snapphanen, 1934, en symbol för Göinge och dess historia, i Hembygdsparken i Hässleholm
- Kyrkogrimen, 1935, utanför Axel Ebbes konsthall, Trelleborg
- Leksaken, 1935, utanför Axel Ebbes konsthall, Trelleborg
- Sjöormen, 1935, på Stortorget i Trelleborg
- Den heliga lågan, 1936, Karl Johans Torg i Trollhättan
- Den visa och den fåvitska jungfrun, 1936, i Trelleborg
- Flygande svanor, 1937, i Norra kapellet, Norra kyrkogården, Trelleborg
- Lättare en luft, 1941, i badhuset i Trelleborg
- Staty av Rutger Macklean, 1950, i Svaneholms slottspark
- Fackelbäraren, 1955, Trelleborg
.jpg)
-
Solrosen i Kungsparken i Malmö -
Irrblosset i Trelleborgs stadspark -
-
-
Invalidmonumentet i Norra kyrkogården i Trelleborg -
Famntaget i Smygehuk -
Arbetets ära på Möllevångstorget i Malmö -
På demantehällen, detta exemplar återfinns utanför konsthallen -
Snapphanen i Hässleholm -
Kyrkogrimen -
Leksaken, relief på Axel Ebbes konsthall i Trelleborg -
Detalj av Sjöormen i Trelleborg -
Den heliga lågan i Trollhättan -
Den visa och den fåvitska jungfrun i Trelleborg -
Flygande svanar i Norra kapellet, Norra kyrkogården, Trelleborg -
Staty av Rutger Macklean i Svaneholms slottspark
Konstverk ur konsthallens samling
[redigera | redigera wikitext]-
Gipskopia av Snäckan -
Atlas dotter -
Lillemor, 1919 -
Självporträtt, 1938 -
Gipsrelief Immaculata -
Hymn till Aeolsharpan -
På tröskeln till okänd sal, 1918 -
Samvetet, 1924 -
Urmakaren -
Fyrbåk för mänskligheten
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Axel Emil Ebbe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17788.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 28 mars 2011, ULAN: 500197548, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”Gamla Vellinge”. Gamla Vellinges facebooksida. 8 juni 2019. https://www.facebook.com/gamlavellinge/posts/hököpinge-grenja-gamlegård-arnold-andersson-och-axel-ebbegrenja-gård-i-hököpinge/978878935616150/. Läst 3 januari 2026.
- ^ [a b c d e f g h] ”Axel Emil Ebbe”. Svenskt Biografiskt Lexikon. 7 februari 1945. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17788. Läst 2 januari 2026.
- ^ [a b] Hägg, Algot (1936). Axel Ebbe och hans konstverk. sid. 10ff
- ^ Hemmel, Jan (2015). Vem var du Axel Ebbe? Ett konstnärsliv. sid. 189ff
- ^ ”Möllevångstorget”. Malmö stad. 28 augusti 2024. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Malmos-historia/Platser-och-byggnader/Malmos-torg/Mollevangstorget.html. Läst 3 januari 2026.
- ^ ”Axel Ebbe - Famntaget”. Visit Trelleborg. u.å.. https://www2.visittrelleborg.se/sv/se-gora/441252/axel-ebbe-famntaget/detaljer. Läst 3 januari 2026.
- ^ ”Birgits hemliga liv nådde filmkvarteren i Hollywood”. Aftonbladet. 2 december 2021. https://www.expressen.se/kvallsposten/birgits-hemliga-liv-nadde-filmkvarteren-i-hollywood/. Läst 31 januari 2026.
- ^ ”Restaurant Solfjädern och ”Famntaget” 1957.”. Digitalt museum. 4 maj 2016. https://digitaltmuseum.se/021016404703/restaurant-solfjadern-och-famntaget-1957. Läst 5 februari 2026.
- ^ Hemmel, Jan (2015). Vem var du Axel Ebbe? Ett konstnärsliv. sid. 101
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Hultman, Britta (1945) Axel Emil Ebbe, Svenskt Biografiskt Lexikon
- Hemmel, Jan (2015) Vem var du Axel Ebbe? Ett konstnärsliv, C. A. Andersson, Malmö
- Hägg, Algot (1936) Axel Ebbe och hans konstverk, Trelleborg
- Malmö stads hemsida
- Visit Trelleborgs hemsida
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Algot Hägg: Axel Ebbe och hans konstverk: några biografiska data och en vägledning vid ett besök i Axel Ebbes konsthall. Trelleborg, 1936
- Axel Ebbe: Rijm å rodevelske. Vellinge 1913
- Axel Ebbe: Biblisk historie. Gleerup, Lund 1949, ISBN 91-971142-5-1
- Hultman, Brita: Axel Ebbe i Svenskt biografiskt lexikon (1945)
- Hemmel, Jan, Vem var du Axel Ebbe? Ett konstnärsliv, Trelleborg 2015
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Axel Ebbe.
|