Bünsowska huset
|
| |
Bünsowska huset är ett exklusivt flerfamiljshus beläget på Strandvägen 29–33 på Östermalm i centrala Stockholm, uppfört 1886–1888 för träpatronen och miljonären Friedrich Bünsow efter ritningar av arkitekterna Isak Gustaf Clason (fasader) och Anders Gustaf Forsberg (planerna).
Arkitektur och planlösning
Det är tre hyreshus som fått en gemensam kvarterfasad. Arkitekten Clasons uppdrag gällde endast fasadutformningen. Han gjorde tornen olika och fönstergrupperingen osymmetriskt. "Lite asymmetri lifvar upp", som han uttryckte det. Fasaden måste återspegla våningsplanens rumsfördelning och storlek och inte bara vara en påklistrad dekor, tyckte han. Skisserna till husets fasader tillkom under en resa bland Loiredalens renässansslott, vilket påverkade formgivningen.
Fasadernas materialbehandling är utförd med stor noggrannhet. Tyskt formpressat tegel är delvis lagt i mönster med svart glaserat tegel. Ljus kalksten användes i fönsteromfattningar, taklister och i bottenvåningen med sina tre portar. Utformningen var en reaktion mot 1880-talets putsfasader med tung ornamentik, pilastrar och kolonner i "fuskmaterial". Framöver skulle allt fler hus byggas med äkta fasadmaterial som tegel och natursten.
I portalen ovanför porten på Strandvägen 31 finns två porträtt i form av en medaljong av Friedrich Bünsow och hans hustru Allona. Det sägs att portarna är gjorda av det skeppsvirke som hittades på byggplatsen. I huset installerades några av Stockholms första hissar.
Våningsplanerna är ritade av arkitekt Anders Gustaf Forsberg. De präglas av extremt stora paradvåningar med salong, herrum, matsal, kök, badrum, sovrum, serveringsrum, rum för hushållspersonalen (domestikrum) och rum för kusken på bakgården samt särskilda kökstrappor (en för varje lägenhet) för kökspersonalen. Salongen var bostadens viktigaste och centrala rum. Den placerade arkitekten i båda hörnrum och i mitten av varje rumsfil mot Strandvägen. Rummen känns igen eftersom de har balkong.
I den ursprungliga planlösningen för Strandvägen 29-33 upptas hela våningsplanen av bara fem lägenheter av varierande storlek som nås via tre huvudtrappor, samtliga utrustade med hiss. Andra nymodigheter var vattenklosetter och elektrisk belysning.[1]
Plan och fasad
|
| |
Byggnaden i litteraturen
Hjalmar Söderberg låter i sin bok Förvillelser huvudpersonen Tomas beskriva huset som en riddardikt i sten:
- Solen glödde skarpt på det Bünsowska huset, en trotsig och lysande riddardikt i sten. Tomas
- kunde aldrig upphöra att beundra dessa murytor från i går, som mästaren genom några oregelbundna
- och knappast märkbara skiftningar i teglets färg lyckats giva en prägel av att ha trotsat
- århundradens storm och blåst.
Skandiaaffären
Bünsowska huset förekom i Skandiaaffären, där ekonomidirektören Ulf Spång begärt extremt kostsamma renoveringar för en paradvåning på 290 kvadratmeter på Strandvägen 33.[2] Även Skandia-direktörerna Lars-Eric Petersson och Ola Ramstedt bodde då i huset.[3] Hela fastigheten om 15 600 kvadratmeter var i december 2009 utbjuden till försäljning för 795 miljoner kronor.[3]
Kopian i Helsingfors
Vid hörnet av Mannerheimvägen och Norra Esplanaden i centrala Helsingfors reser sig en närmast perfekt kopia av östra delet av det Bünsowska huset. Huset byggdes av bolaget Argos 1897, och för ritningarna svarade den svenske arkitekten John Settergren på firman Grahn, Hedman & Wasastjerna. Settergren hade året dessförinnan flyttat till Finland efter tjänst på Isak Gustaf Clason kontor. Han lånade motiv och stil från huset på Strandvägen.[4][5]
Argos hus i Helsingfors har ofta kallats även Wulffs hörn (finska: Wulffin kulma), eftersom Wulffs pappershandel fanns i byggnadens bottenvåning år 1897–1965.[6]
Av det ursprungliga Argos hus finns numera endast fasaderna kvar. Husets inre delar revs och byggdes helt och hållet på nytt vid slutet av 1980-talet, då byggnaden förvandlades til en del av Stockmanns utvidgade varuhus.
Se även
Referenser
- ^ Stockholmskällan Arkiverad 8 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ dn.se
- ^ [a b] di.se [död länk]
- ^ Finlands arkitekturmuseum – John Settergren
- ^ Ord och bild (1903)
- ^ Ollila, Kaija; Kirsti Toppari (på finska). Puhvelista Punatulkkuun Helsingin vanhoja kortteleita (3). Helsingfors: Sanoma Oy. sid. ss. 86–87, 129. ISBN 951-9134-69-7
- Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1
- Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bünsowska huset.- Stockholmskällan har media som rör Bünsowska huset
- Historien bakom det Bünsowska huset
