Östermalm, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östermalm
Flygfoto över västra Östermalm med Hedvig Eleonora kyrka i mitten och Armémuseum nere till vänster.
Flygfoto över västra Östermalm med Hedvig Eleonora kyrka i mitten och Armémuseum nere till vänster.
Kommun Stockholm
Kommunområde Innerstaden
Stadsdelsområde Östermalms stadsdelsområde, Norrmalms stadsdelsområde
Bildad 1926
Antal invånare 73 522 (2016) (stadsdelsområdet) [1]
Landareal 256 hektar
Postort Stockholm
Postnummer 114 XX, 115 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Östermalms läge i Stockholms kommun
Red pog.svg
 
Östermalms läge i Stockholms kommun.

Östermalm är en stadsdel i Stockholms innerstad.[2] Östermalm förknippas bland annat med exklusiva bostadskvarter[3][4] såsom Strandvägen,[5] Karlaplan,[6] Villastaden,[7] Lärkstaden[8] och Diplomatstaden[9]. Större delen av Östermalm ingår i Östermalms stadsdelsområde,[10] medan en mindre del (vid Roslagstull) tillhör Norrmalms stadsdelsområde.

Gränser[redigera | redigera wikitext]

Östermalm avgränsas i väster av Birger Jarlsgatan i hela dess längd, Valhallavägen, Oxenstiernsgatan och därefter en linje ned till Djurgårdsbrunnsviken och i vattnet till Nybroviken.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Östermalm kallades tidigare Ladugårdslandet, vilket anspelar på att där fanns fyra kungsladugårdar: Medelby, Kaknäs, Unnanrör och Vädla. Av dem lever endast namnet Kaknäs kvar. Den första stadsplanen för Östermalm, gjord 1640, omfattade främst gatorna kring Östermalmstorg. På den tiden var Östermalm ett populärt utflyktsmål och gårdarna användes mest som sommarställen. Med tiden blev en allt större del av områdets befolkning militärer. Ladugårdsgärdet blev känt som en fattig och smutsig stadsdel. I mitten av 1800-talet skedde en omfattande ombyggnad av stadsdelen varefter antalet förmöget folk ökade. Det gamla namnet ansågs därmed opassande och 1885 antogs det nya namnet Östermalm.

Namnet Ladugårdsgärdet lever dock kvar. Sedan 1926 är det namnet på den angränsande stadsdelen, området som sträcker sig norrut från Valhallavägen och österut från Lidingövägen. I dagligt tal kallas det Gärdet. På Östermalm låg också en av Stockholms gamla stadstullar: Ladugårdslandstullen. De två tullhusen låg där Karlaplansfontänen ligger i dag.

Det äldre stadsdelsnamnet återfinns i Ladugårdslandsviken, vattnet söder om Strandvägen.

Miljö[redigera | redigera wikitext]

Bostadshus från 1880- och 1890-talet vid Karlaplan.

Östermalm öster om Sturegatan är byggt efter en strikt rutnätsplan där bredare öst-västliga gator korsar smalare gator gående från syd till nord. För att planen skulle kunna följas sprängdes Tyskbagarbergen norr om Karlavägen bort vid 1800-talets slut. Rutnätet avbryts endast av esplanaden Narvavägen och den cirkulära Karlaplan. Merparten av bebyggelsen härrör från tiden 1880-1930, men såväl äldre som nyare byggnader finns insprängda bland sekelskifteshusen. Husen är vanligen fem bostadsvåningar höga och utförda med eleganta fasader i sten, puts eller tegel. De mest praktfulla husen återfinns längs Strandvägen, Narvavägen, Valhallavägen och Karlavägen. Bakom fasaderna döljer sig oftast förhållandevis stora lägenheter, ofta utförda med rika snickerier, boaseringar och stuckaturer. Stadsdelen påverkades endast måttligt av 1960-talets citysanering.

Nordost om Karlaplan är bebyggelsen modernare och främst funkisinspirerad. Mellan Sturegatan och Engelbrektsgatan utbreder sig Villastaden, där flertalet hus är indragna från gatan med förträdgårdar, en rest från den tid under 1800-talet då det främst fanns villor i området. Väster om Engelbrektsgatan är terrängen mer kuperad, vilket bland annat resulterat i Lärkstadens oregelbundna gatunät kantade av nationalromantiska bostadshus.

På södra Östermalm, även kallat Nedre Östermalm då det ligger närmare vattnet, ligger Hovstallet, Armémuseum, Historiska museet, Dramaten, Musikmuseet och Diplomatstaden. Andra viktiga byggnader i stadsdelen är TV- och Radiohusen, kontorskomplexet Garnisonen, köpcentrumet Fältöversten, Östermalms saluhall, Sturegallerian, Fredrikshovs Slott samt EngelbrektskyrkanHedvig Eleonora kyrka, Oscarskyrkan och Gustav Adolfskyrkan.

Under 1900-talet har Östermalm utvecklats till ett område som ofta anses ha hög social status och som regelbundet uppvisar Sveriges högsta lägenhetspriser. Många ledande personer inom näringsliv, förvaltning och nöjesbranschen är bosatta här.

Gator[redigera | redigera wikitext]

Strandvägen från Djurgårdsbron till Nybroplan i december 2007.

Under Albert Lindhagens tid som Stockholms stadsplanerare på 1870-talet beslutades en övergripande reglering av gatusystemet även för Östermalm. Lindhagen var förespråkare av långa alléer som mötts vid stora stjärnplatser. Idéerna för utbyggnaden av stenstaden hämtades främst från de stora kejsarstäderna på kontinenten, S:t Petersburg, Wien, Paris och Berlin, där bland annat Georges-Eugène Haussmanns boulevarder i Paris blev förebilder.

För Östermalms nya gatunät innebar detta en huvudaxel i nord-sydriktning strax väster om Humlegården (ungefär i Birger Jarlsgatans sträckning) och tre huvudgator utgående från stjärnplatsen Karlaplan; med Valhallavägen mot nordväst, Narvavägen mot syd och en öst-västförbindelse som skulle gå nästan diagonalt genom Flemings rutnät ända fram till Sveavägen. Längs Ladugårdslandsviken planerade Lindhagen föregångaren till Strandvägen; Ladugårdslands strandväg. Trots långa och envisa förhandlingar kunde Lindhagen inte ”rädda” hela sin plan, bland annat blev öst-västaxeln aldrig förverkligad. Medan nedre Norrmalm förändrades starkt under Norrmalmsregleringen på 1950- till 1970-talen, har Östermalm behållit mycket av sin ursprungliga stadsbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ÖSTERMALM STADSDELSNÄMND. ”OMRÅDESFAKTA”. stockholms stad. http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO10_SVE.pdf. Läst 9 maj 2017. 
  2. ^ ”Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder - Östermalms stadsdel” (på sv). www.lansstyrelsen.se. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2004/Pages/kommunernas-insatser-for-personer-.aspx. Läst 10 maj 2016. 
  3. ^ ”Sveriges dyraste lägenhet till salu på Östermalm”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/sveriges-dyraste-lagenhet-till-salu-pa-ostermalm. Läst 10 maj 2016. 
  4. ^ ”Sveriges dyraste gator”. di.se. http://www.di.se/artiklar/2016/1/29/sveriges-dyraste-gator/. Läst 10 maj 2016. 
  5. ^ Andersson, Klas. ”Östermalm dominerar dyraste gatorna”. SvD.se. http://www.svd.se/ostermalm-dominerar-dyraste-gatorna. Läst 10 maj 2016. 
  6. ^ ”Prisrally på bostäder längs med tunnelbanan - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 12 november 2015. http://www.dn.se/sthlm/prisrally-pa-bostader-langs-med-tunnelbanan-1/. Läst 10 maj 2016. 
  7. ^ ”Är det här Sveriges minsta etagelägenhet? Titta in i makalöst gulliga minitvåan!” (på sv-SE). Leva och bo. 14 april 2016. http://www.expressen.se/leva-och-bo/hemma-hos-5/hemnet/ar-det-har-sveriges-minsta-etagelagenhet/. Läst 10 maj 2016. 
  8. ^ Röstlund, Christoffer. ”Här är de svenska finanspamparnas lyxkåkar”. SvD.se. http://www.svd.se/har-ar-de-svenska-finanspamparnas-lyxkakar. Läst 10 maj 2016. 
  9. ^ ”I Diplomatstaden ligger tolv av stans vackraste hus - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 22 maj 2010. http://www.dn.se/pa-stan/mer-pa-stan/i-diplomatstaden-ligger-tolv-av-stans-vackraste-hus/. Läst 10 maj 2016. 
  10. ^ Lind, Sandra. ”Östermalm stadsdelsförvaltning” (på sv). www.stockholm.se. http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Forvaltningar_seo/Ostermalm-stadsdelsforvaltning/?kontakt=. Läst 10 maj 2016. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]