Baden, Österrike

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Baden (Niederösterreich))
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Baden
Baden bei Wien
Stadskommun
Baden
Baden
AUT Baden COA.jpg
Vapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Niederösterreich
Distrikt Baden
Höjdläge 230 m ö.h.
Koordinater 48°00′31″N 16°14′01″Ö / 48.00861°N 16.23361°Ö / 48.00861; 16.23361
Area 26,88 km²
Folkmängd 26 286 (2018-01-01)[1]
Befolkningstäthet 978 invånare/km²
Borgmästare Stefan Szirucsek (ÖVP)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2500
Riktnummer 02252
Kommunkod 3 06 04
GeoNames 2782067
Stadens läge i Österrike
Red pog.svg
Stadens läge i Österrike
Kommunens läge i distriktet Baden
Kommunens läge i distriktet Baden
Webbplats: www.baden-bei-wien.at
Trefaldighetskolonnen på torget.
Beethovenhuset.
Mozarttempel i kurparken.
Samtida illustration av Baden från 1482.
För andra betydelser, se Baden (olika betydelser).

Baden är en stadskommun i det österrikiska förbundslandet Niederösterreich. Staden är belägen 26 km söder om Wien där floden Schwechat rinner ut i Wienerbäckenet. På grund av sina starka svavelkällor var Baden bad- och kurort redan under romartiden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Badens termalkällor utnyttjades redan under romartiden. Orten kallades för Aquae (sv. vatten) under kejsar Claudius tid (41 – 54 e.Kr.) som visar på ortens betydelse som badort.

869 omnämndes orten på nytt som Padun, som då var säte för en karolingisk pfalz. Baden fick stadsrättigheter år 1480. Staden försvagades av de osmanska krigen när den härjades i samband med belägringarna av Wien 1529 och 1683, reformationens och motreformationens virrvarr, pestutbrottet 1713 och den stora branden 1714.

När kejsar Frans I förlade sin sommarresidens till Baden mellan 1796 och 1834 och aristokrati och penningadel följde efter kom uppsvinget. Efter en stor stadsbrand 1812 återuppbyggdes staden i Biedermeierstil efter ritningar av Joseph Kornhäusl. Under sin blomstringstid under första hälften av 1800-talet vistades där många kulturpersonligheter som tonsättarna Mozart, Beethoven, Schubert och författarna Grillparzer och Raimund. Baden förblev viktig kurort och sommarstad fram tills idag.

Mot slutet av andra världskriget förstördes många byggnader i en stor bombattack. Mellan 1945 och 1955 var Baden den sovjetiska ockupationsmaktens högkvarter. Efter det återuppbyggdes staden och förnyades den turistiska infrastrukturen.

Stadsbild och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Baden är trädgårdsstad präglad av klassicism och biedermeier. Den gamla staden är belägen kring torget Hauptplatz. På Hauptplatz står den barocka trefaltighetskolonnen, en pestkolonn från 1714. Där finns även det klassicistiska rådhuset och Hofkirche, även den i klassicistisk stil. Vid Josephsplatz söder om Hauptplatz står de två klassicistiska badhusen Frauenbad och Josefsbad. Öster om Hauptplatz ligger stadsteatern i jugendstil och den gotiska stadskyrkan med barock interiör.

Norr om den gamla staden ligger den stora kurparken med klassicistiska och historistiska byggnader och många monument och minnesmärken. Mot Helenental sträcker sig trädgårdsstaden med många 1800-talsvillor. Vid stadens utkant där Helental börjar står två borgruiner på klippor högt över floden Schwechat: Rauheneck och Rauhenstein.

Museer[redigera | redigera wikitext]

  • Rollettmuseum, Badens stadsmuseum
  • Kaiser-Franz.Josephmuseum, hantverks- och folkkonstmuseum
  • Beethovenhaus, där Beethoven bodde 1821-23 och skrev större delen av den nionde symfonin.
  • Dock- och leksaksmuseum

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Badens näringsliv domineras av tjänstesektorn (82% av alla sysselsatta). Turism är med mer än en halv miljon gästnätter per år av stor betydelse. Vidare är Baden en viktig servicestad för regionen.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Baden ligger vid sydbanan och är ändstation för Badenerbanan som förbinder staden med Wien.

I Baden korsar riksvägarna B210 och B212 varandra. Anslutningen till motorvägen A2 är ca 6 km utanför Baden.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I staden avgjordes världsmästerskapen i bordtennis i januari-februari 1933.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistik Austria - Gemeinden”. www.statistik.at. Arkiverad från originalet den 10 april 2007. https://web.archive.org/web/20070410204149/http://www.statistik.at/blickgem/index.jsp. Läst 16 mars 2019. 
  2. ^ ”Alla finaler”. Svenska bordtennisförbundet. http://iof1.idrottonline.se/templates/Page.aspx?id=10377. Läst 24 december 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]