Groß-Enzersdorf

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Groß-Enzersdorf
Gross-Enzersdorf
Stadskommun
Torget
Torget
AUT Groß-Enzersdorf COA.jpg
Vapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Niederösterreich
Distrikt Gänserndorf
Höjdläge 156 m ö.h.
Koordinater 48°12′06″N 16°33′07″Ö / 48.20167°N 16.55194°Ö / 48.20167; 16.55194
Area 83,89 km²
Folkmängd 11 206 (2018-01-01)[1]
Befolkningstäthet 134 invånare/km²
Borgmästare Monika Obereigner-Sivec (SPÖ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2301
Riktnummer 02249, 02215
Kommunkod 3 08 21
GeoNames 2777836
Stadens läge i Österrike
Red pog.svg
Stadens läge i Österrike
Kommunens läge i distriktet Gänserndorf
Kommunens läge i distriktet Gänserndorf
Webbplats: www.gross-enzersdorf.gv.at
En bit av den gamla stadsmuren.
Kyrkan i Probstdorf.

Groß-Enzersdorf (alternativt: Gross-Enzersdorf) är en stadskommun i förbundslandet Niederösterreich i Österrike. Kommunen hade cirka 11 200 invånare (2018). Groß-Enzersdorf ligger i distriktet Gänserndorf, 18 kilometer öster om huvudstaden Wien och norr om floden Donau.

Administrativt hör även sju mindre, omgivande samhällen till Groß-Enzersdorf: Franzensdorf, Mühlleiten, Oberhausen inklusive Neu-Oberhausen, Probstdorf, Rutzendorf, Schönau an der Donau och Wittau. Groß-Enzersdorf har de senaste årtiondena alltmer kommit att utvecklats som en förort till Wien, varifrån människor pendlar till den större staden.

Staden har en mycket välbevarad medeltida stadsmur. Till de äldre byggnaderna hör rådhuset, som tidigare var sjukhus. Kyrkan inne i staden heter Mariä-Schutz-Kirche, och har stilelement från flera epoker. I omgivande småsamhällen finns flera medeltida, mer eller mindre ombyggda kyrkor, såsom kyrkan i Probstdorf och i Schönau an der Donau. I staden finns en judisk begravningsplats, skapad 1889. Sista begravningen där ägde rum 1938. I staden finns också Österrikes enda drive-in-bio som ligger på själva gränsen till Wien. 1990 byggdes den om till ett "center" med tre filmdukar.

Mellan 1886 och 1970 fanns järnvägsförbindelse med Wien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Groß-Enzersdorf fick stadsprivilegier 1396. I samband med detta påbörjades bygget av stadsmuren, som stod färdig 1399 och trots att staden invaderats flera gånger fortfarande är nästan intakt. 1483 blev staden plundrad av den ungersk-kroatiske kungen Mattias I Corvinus, och Osmanska riket erövrade staden 1529 vid belägringen av Wien. Efteråt återuppbyggdes många hus av kroater som bosatte sig i staden. Under trettioåriga kriget blev Groß-Enzersdorf bränt och ockuperat av svenskarna. Efter detta drabbades staden av pest. 1679 blev staden åter intagen och delvis förstörd av osmanska trupper, vid en belägring i inledningen till slaget vid Wien.

1730 brann staden. 1803 blev området, som dittills ägts av det kyrkliga stiftet, sekulariserat och övergick i Huset Habsburgs ägo. Under Napoleonkrigen blev staden 1809 åter krigsskådeplats, och led svåra skador under slaget vid Aspern-Essling och slaget vid Wagram. Den sista större stadsbranden inträffade 1829. 1850 blev Groß-Enzersdorf distriktshuvudstad, en funktion som 1893 flyttades till Floridsdorf.

Under 1800-talets sista hälft slog sig judar ner i samhället. Den synagoga som småningom byggdes blev svårt skadad under Kristallnatten i november 1938; i samband med detta deporterades huvuddelen av den judiska befolkningen. Med Anschluss, varvid Österrike blev en del av Nazityskland, följde en administrativ förändring då Groß-Enzersdorf inkorporerades i Stor-Wien som distrikt nummer 22 med delvis annan omfattning än det nuvarande, en administrativ struktur som blev kvar till 1954.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistik Austria - Gemeinden”. www.statistik.at. Arkiverad från originalet den 10 april 2007. https://web.archive.org/web/20070410204149/http://www.statistik.at/blickgem/index.jsp. Läst 29 mars 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]