Balantiopteryx io
| Balantiopteryx io Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Frisvansade fladdermöss Emballonuridae |
| Släkte | Balantiopteryx |
| Art | Balantiopteryx io |
| Vetenskapligt namn | |
| § Balantiopteryx io | |
| Auktor | Thomas, 1904 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Balantiopteryx io[2][3][4] är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1904. Balantiopteryx io ingår i släktet Balantiopteryx, och familjen frisvansade fladdermöss.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Balantiopteryx io är den minsta arten i släktet. I genomsnitt blir hannar 52,6 mm lång (med svans), svanslängden är cirka 14,8 mm och underarmarna är omkring 36,8 mm långa. Honor är med en absolut längd av omkring 54,4 mm, en genomsnittlig svanslängd av 14,2 mm och cirka 38 mm långa underarmar lite större. Fladdermusen har cirka 6 mm långa bakfötter, cirka 12 mm långa öron och en vikt av 4 till 6 g. I motsats till Balantiopteryx plicata har flygmembranen ingen vit linje. Kroppen är på ovansidan täckt av mörkbrun päls och undersidans päls är lite ljusare. Svansflyghuden är delvis täckt med hår. Liksom hos andra släktmedlemmar finns ett säckformigt organ med en körtel på vingen. Tandformeln är I 1/3 C 1/1 P 2/2 M 3/3, alltså 32 tänder.[7]
Denna fladdermus förekommer i Centralamerika från södra Mexiko till Guatemala och Belize. Arten vistas i låglandet och i kulliga områden upp till 500 meter över havet. Habitatet utgörs främst av städsegröna skogar.[1]
Individerna bildar kolonier med 50 eller fler medlemmar som vilar i grottor. Fortplantningen sker under våren och början av sommaren. Arten undviker dagsljus och observeras vanligen efter skymningen och före gryningen.[1] Olika upphittade honor var dräktiga med en unge.[7]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] 2008 Balantiopteryx io Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Balantiopteryx io, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/balantiopteryx+io/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Cabrales & Knox Jones (30 juni 1988). ”Balantiopteryx io” (på engelska). Mammalian Species #313. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-313-01-0001.pdf. Läst 29 oktober 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Balantiopteryx io.
Wikispecies har information om Balantiopteryx io.
|