Balttyskar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Balttyskar
Baltic German.svg
Den balttyska flaggan enligt boken The German Freikorps, 1918–23 av Carlos Caballero Jurado och Ramiro Bujeiro
Regioner med betydande antal
Baltikum (historiskt), Tyskland (i dag)
Språk

Högtyska och lågtyska

Balttyskar (tyska: Deutsch-Balten eller Deutschbalten, senare Baltendeutsche,[1] ryska: остзейцы) var en historisk tysk minoritet i Baltikum. Adeln i de baltiska provinserna Kurland, Livland, Estland och Ösel utgjordes av balttyskar, och balttyskar dominerade även städernas borgerskap.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första tyskarna kom till Baltikum mot slutet av 1100-talet i samband med kolonisationsverksamhet bedriven genom Svärdsriddarorden och Tyska orden. Riddarna slog sig ner och tog kontroll över Kurland, Livland, Estland och Ösel - däremot inte det område som idag är Litauen. De utgjorde en överklass gentemot de mestadels livegna baltiska bönderna. Vissa godsherrar förde dock, särskilt i norra Estlands kustområde, med sig livegna bönder från tyskt område och där uppstod vissa helt tyskspråkiga områden.

I hansastäder som Riga och Reval kom parallellt ett stort antal köpmän och hantverkare av tysk härkomst att dominera den lokala borgarklassen. Under 1800-talet minskade dock deras betydelse, inflyttning från landsbygden till städerna i samband med industrialismen medförde att den tyska dominansen i städerna bröts, samtidigt som en framväxande nationalism bland de baltiska folken ledde till att den tyska dominansen inom kultur och litteratur bröts.

Den balttyska adeln tjänade den makt som för tillfället styrde Baltikum, men bibehöll stor autonomi. Genom stormaktstidens svenska expansion kom många balttyskar att spela viktiga roller i svensk historia, och flera släkter flyttade till Sverige. Efter den ryska erövringen av Baltikum rekryterade även tsaren många ledande ämbetsmän och militärer ur de balttyska familjerna. Det kom att ingå i det Baltiska hertigdömet 1918, en tyskstödd statsbildning, som emellertid föll i samband med det tyska nederlaget i första världskriget.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Karta över balttyska förflyttningar, år 1939.

År 1939 fanns 62 000 baltyskar i Lettland, av dessa lämnade omkring 50 000 samma land,[2] när de tvingades att lämna Baltikum genom Molotov-Ribbentroppakten, varpå ett stort antal beordrades slå sig ner i det av Tyskland nyss ockuperade Reichsgau Wartheland, det vill säga Posen-området i Polen. Därifrån fördrevs de 1945. Ättlingarna lever i dag huvudsakligen i Tyskland och många vårdar ännu sin balttyska identitet.

Dagens relationer med de åter självständiga republikerna Estland och Lettland anses vara goda, sedan de balttyska organisationerna deklarerat att ätterna inte har några anspråk på de gods de tidigare ägt i Baltikum.

Några balttyska släkter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Kända balttyskar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]