Banansmyg
| Banansmyg Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Eupasseres |
| Infraordning | Osciner Passeri |
| Familj | Tangaror Thraupidae se text |
| Släkte | Coereba Vieillot, 1809 |
| Art | Banansmyg C. flaveola |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coereba flaveola | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Banansmyg (Coereba flaveola) är en fågelart som tillhör de oscina tättingarna men vars taxonomi länge varit oklar. Den har länge placerats i den egna familjen Coerebidae, men även förslagsvis med fältsparvarna eller som incertae sedis. Sentida studier placerar istället arten i familjen tangaror. 2010 framlades förslag om att taxonet bör delas upp i tre arter, men det har fortfarande inte nått internationell acceptans. Banansmygen är en aktiv fågel som främst lever av nektar och återfinns i varmare delar av Amerika och är en ganska vanlig art i sitt utbredningsområde.
Taxonomi
Banansmygen beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Linné i hans verk Systema Naturae under det vetenskapliga namnet Certhia flaveola.[2] 1809 placerades den i det egna släktet Coereba av Louis Jean Pierre Vieillot.[3] Fram till och med 2005 placerades banansmygen i den egna familjen Coerebidae men idag råder det ingen konsensus till vilken familj arten hör, och vissa auktoriteter har placerat den i familjen fältsparvar (Emberizidae).[4] Efter att en rad sentida studier har spridit visst ljust över banansmygens släktförhållanden så menar flera auktoriteter att Coerebidae är ett föråldrat taxon. Tidigare har vissa andra neotropiska arter som lever av nektar placerats i familjen men dessa placeras idag i andra familjer. Banansmygen tillhör en grupp som omfattar Darwinfinkarna och släktena Tiaris, Loxigilla etc. Flera av dessa placerades tidigare i familjen fältsparvar, men som idag förs till familjen tangaror (Thraupidae).[5] Utifrån dessa studier föreslås banansmygen att placeras i familjen tangaror, vilket bland annat följs av Clement et al. 2012,[6] men ibland bedöms dess släktskap fortfarande som incertae sedis, det vill säga oklar.[7]
Banansmygen delas upp i en mängd underarter, ofta över 40 stycken. Det är fortfarande oklart huruvida någon av ö-populationerna borde få artstatus, men fylogenetiska studier har i varje fall påvisat tre klader inom taxonet: nominatgruppen, flaveola-gruppen, från Jamaica, Hispaniola och Caymanöarna, bahamensis-gruppen från Bahamas och Quintana Roo, och bartholemica-gruppen från Syd- och Centralamerika, Mexiko (förutan Quintana Roo), Mindre antillerna och Puerto Rico.[8][9] Flera taxa ingick dock inte i dessa studier,[8][9] men flertalet kan placeras i ovanstående grupper utifrån zoogeografi förutom oblita (ön San Andrés) och tricolor (ön Providencia), och deras placering är därför oklar.
I februari 2010, föreslog International Ornithological Congress att de två taxonen bahamensis och bartholemica ska splittas från C. flaveola och behandlas som egna arter, men exakt vilka underarter som dessa två föreslagna arter ska omfatta är fortfarande oklart.[10]
Clements et al. 2012 delar istället upp arten i de fyra underartsgrupperna: bahamensis som bara omfattar underarten som lever på Bahamas, flaveola-gruppen som omfattar underarterna i karibien, caboti som bara omfattar underarten som lever på Cozumel, och mexicana-gruppen som omfattar fastlandspopulationerna.[6]
Utseende
Banansmygen är en liten fågel som i genomsnitt mäter 11 cm på längden. Merparten av underarterna har mörkgrå, nästan svart ovansida, svart hjässa och huvudsida, ett tydligt brett vitt ögonbrynsstreck, grå strupe, och gult bröst, buk och över- och undergump. Könen är lika, men juvenilerna är mörkare och har ofta ett partiellt gult ögonbrynsstreck och strupe. Hos underarten bahamensis och caboti är strupen och övre bröstet vitt eller ljusgrått,[11][12] medan ferryi har vit panna.[13]
Underarterna laurae, lowii och melanornis som lever på små öar utanför norra Venezuela är över lag svartaktiga,[13] medan underarterna aterrima och atrata förekommer i två morfer, en "normal" och en svartaktig.[11]
Utbredning och biotop
Den är en stannfågel i tropiska Sydamerika och förekommer så långt norrut som södra Mexiko och Karibien, och den förekommer i hela Västindien förutom på Kuba.[11] Den är en sällsynt gäst i Florida.[14] Den förekommer i en rad olika halvöppna biotoper inklusive trädgårdar och parker, men är ovanlig eller saknas helt i öknar, täta skogar, vilket omfattar stora delar av Amazonas regnskogar, och på höjder över 2000 meter.[13]
Ekologi
Den har en smal, ganska lång och böjd näbb, anpassad för att suga nektar. Ibland penetrerar den blomman från sidan för att ta nektarn utan att pollinera växten.[14] Den kan inte ryttla som en kolibri, utan måste alltid sitta på en gren när den födosöker. Den äter även frukt och insekter. Den besöker ofta trädgårdar och kan uppträda mycket orädd. Den besöker gärna kolibrimatare med sockerlösning.
Den bygger ett sfäriskt bo med en sidoingång. Den lägger upp till tre ägg, som ruvas av honan.[4]
Referenser
Artikeln baseras på en översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Bananaquit, läst 2011-02-14
Noter
- ^ BirdLife International 2012 Coereba flaveola Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ Linnaeus, 1758, sid:119
- ^ Vieillot, 1809, sid:70
- ^ [a b] Monteiro Pereira, 2008, sid:120
- ^ Burns et al., 2002
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-12-22
- ^ American Ornithologists' Union, 2008
- ^ [a b] Seutin et al., 1994
- ^ [a b] Bellemain et al., 2008
- ^ http://www.worldbirdnames.org/updates-PS.html
- ^ [a b c] Raffaele et al., 1998
- ^ Howell and Webb, 1995
- ^ [a b c] Restall et al., 2006
- ^ [a b] Dunning, 2001
Källor
- American Ornithologists' Union (2008). ”Check-list of North American Birds”. http://www.aou.org/checklist/north/full.php. Läst 5 januari 2009.
- Bellemain, Eva; Bermingham, Eldredge; and Robert E. Ricklefs (11 maj 2008). ”The dynamic evolutionary history of the bananaquit (Coereba flaveola) in the Caribbean revealed by a multigene analysis”. BMC Evolutionary Biology "8": ss. 240. doi:. PMID 18718030.
- Burns, K. J.; S. J. Hackett; and N. K. Klein (11 maj 2002). ”Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives”. Evolution "56" (6): ss. 1240–1252. PMID 12144023. http://eebweb.arizona.edu/courses/galapagos/handouts%202009/articles%202009%20for%20web/phylogenetic%20relationships.pdf.
- Dunning, John B. Jr (2001). The Sibley Guide to Bird Life and Behavior. New York: Alfred A. Knopf. sid. 510–511. ISBN 978-1-4000-4386-6
- Howell, S. N. G.; Webb, S. (1995). A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. London: Oxford University Press. ISBN 0-19-854012-4
- Linnaeus, C (1758) (på latin). Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata.. Holmiae. (Laurentii Salvii). sid. 119. ”C. nigra, uropygio pectoreque luteo, superciliis macula alarum rectricümque apicious albis”
- Monteiro Pereira, José Felipe (2008) (på portuguese). Aves e Pássaros Comuns do Rio de Janeiro. Rio de Janeiro: Technical Books. ISBN 978-85-61368-00-5
- Raffaele, Herbert; Wiley, James; Garrido, Orlando; Keith, Allan; Raffaele, Janis (1998). A Guide to the Birds of the West Indies. Princeton: Princeton University Press. ISBN 978-0-691-08736-8
- Restall, R. L.; Rodner, C.; Lentino, M. (2006). Birds of Northern South America – An Identification Guide. London: Christopher Helm. ISBN 0-7136-7242-0
- Seutin, G, N. K. Klein, R. E. Ricklefs, & E. Bermingham E (11 maj 1994). ”Historical biogeography of the bananaquit (Coereba flaveola) in the Caribbean region: a mitochondrial DNA assessment”. Evolution "48" (4): ss. 1041–1061. doi:. http://jstor.org/stable/2410365.
- Vieillot, Louis Jean Pierre (1809) (på french). Histoire naturelle des oiseaux de l'Amérique septentrionale. Paris: Desray
Externa länkar
Wikispecies har information om Coereba flaveola.
Wikimedia Commons har media som rör Banansmyg.- Videor av banansmygar - the Internet Bird Collection
