Barthold Lundén

Från Wikipedia
Barthold Lundén
Född20 december 1878
Fässbergs församling, Sverige
Död17 april 1933 (54 år)
Rebbelberga församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningIngenjör, violinist, chefredaktör
FöräldrarPeter Lundén
SläktingarEskil Lundén (syskon)
Redigera Wikidata

James Barthold Lundén, född 20 december 1878 i Fässbergs församling, Göteborgs och Bohus län, död 17 april 1933 i Rebbelberga församling, Kristianstads län,[1] var en svensk kemiingenjör,[2] musiker och aktivist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lundén var son till kyrkoherden och politikern Peter Lundén och Emilia Kullgren, som tillsammans hade åtta söner.[3] Han utexaminerades som kemiingenjör från Chalmers tekniska läroanstalt 1899. Under en tid arbetade han som civilingenjör vid sockerfabriker i Sverige och Tyskland[3], men slutade 1902 sin tjänst i Tyskland för att under sex år utbilda sig till violinist i Stockholm, Brüssel och Berlin.[3] Därefter anställdes han 1908 som altviolinist i Göteborgs Symfoniorkester där han verkade fram till 1920.[3] Samtidigt var han musikrecensent 1909–1923 i Göteborgs Aftonblad[3] och fungerade som medhjälpare till redaktör Willy Grebst som 1913 startat skandaltidningen Vidi.[4] Lundén tog sedan över tidningen som chefredaktör när Grebst gick bort i förtid 1920 och drev den fram till nyåret 1931/1932.[5] År 1923 grundade han, tillsammans med Sigurd Furugård[a] Svenska antisemitiska föreningen[6], Sveriges första politiska organisation som använde hakkorset som symbol[7]. Organisationen sammanställde bland annat listor över judar i Göteborg, räknade Herman Göring bland sina medlemmar och blev en viktig plantskola för den framväxande nazismen.[8] Lundén var mycket kulturkonservativ och kritiserade bland annat Göteborgs konstmuseums inköp av modern konst.[4] I Vidi drev han också kampanj gentemot homosexualitet och wallraffade för att avslöja homosexuella grupperingar och män som köpte sex av män.[4] Vid hundraårsjubileet av Richard Wagners födelse 1913 översatte och gav han ut ett antal av hans noveller och uppsatser och 1922 publicerade han framtidsvisionen Den yttersta dagen.[9] Lundén är gravsatt på Västra kyrkogården i Göteborg.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bror till Birger Furugård

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lundén, James Barthold på svenskagravar.se
  2. ^ Alingsås Tidning 1899-06-13, sid. 2.
  3. ^ [a b c d e] H G-m (1982-1984) |https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9811 Lundén, släkt], Svenskt biografiskt lexikon, Band 24, sid:266, läst 2022-12-15
  4. ^ [a b c] Nils Weijdegård (1995) Tidningen Vidi och det homosexuella kloakträsket, Lambda Nordica, vol., nr.1, sid: 47-60
  5. ^ Lundén, Barthold i Svenskt författarlexikon 1. 1900–1940 (1942)
  6. ^ Anna-Lena Lodenius (2021) En värmländsk Hitler : Birger Furugård och de första svenska nazisterna, kap.4, isbn 9789177895428
  7. ^ Tobias Hübinette (19 augusti 2017) Antisemitiska veckotidningen Vidi finns på mikrofilm, läst 2022-12-14
  8. ^ ”Barthold Lundén”. Det gamla Göteborg. 26 januari 2019. https://gamlagoteborg.se/2019/01/26/barthold-lunden-2/. Läst 18 februari 2024. 
  9. ^ ”LIBRIS - sökning: WFRF:(Lundén Barthold 1878 193...”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF:(Lund%C3%A9n+Barthold+1878+1932)&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true. Läst 18 februari 2024.