Basrasångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Basrasångare
Status i världen: Starkt hotad[1]
Naturalis Biodiversity Center - RMNH.AVES.37596 1 - Acrocephalus arundinaceus griseldis (Hartlaub, 1891) - Sylviidae - bird skin specimen.jpeg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtBasrasångare
A. griseldis
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus griseldis
Auktor(Hartlaub, 1891)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Basrasångare[2] (Acrocephalus griseldis) är en tätting i familjen rörsångare som häckar mycket lokalt i Mellanöstern.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Basrasångaren är en relativt stor rörsångare med en kroppslängd på 18 centimeter. Ovansidan är mörkbrun, undersidan huvudsakligen vit med gräddgula flanker. Huvudteckningen är pregnant med vitaktigt ögonbrynsstreck och kontrasterande mörkt ögonstreck.

Jämfört med liknande trastsångaren (Acrocephalus arundinaceus) är den slankare, har längre och spetsigare näbb med blekare undre näbbhalva, blekare undersida, kortare stjärt och avsaknad av rödbruna toner i fjäderdräkten. Från papyrussångaren (A. stentoreus) skiljer den sig genom längre handpenneprojektion och bleka kanter på handpennorna.

Sången liknar trastsångarens, men är mycket långsammare, mer långmäld och mindre rytmisk.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Basrasångaren är en flyttfågel som häckar i Eufrats och Tigris dalgång i södra Irak. 2007 observerades den även som häckfågel i norra Israel.[4][5] Under flyttningen ses den regelbundet i sydvästra Iran, Kuwait och Saudiarabien, och i de två förra kan den möjligen häcka.[6] På vintrarna finns den i ett område som sträcker sig från Kenya till Malawi.[3] Arten har även påträffats på Cypern samt i Oman och Syrien.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar likt många av sina släktingar i vegetation i eller kring grunt stillastående eller rinnande vatten, helst i kaveldun men ses ofta födosöka i intilliggande stånd av säv. Under flyttningen hittas den lågt i vassbälten, i mangroveträsk eller trädgårdar, medan den påträffats vintertid i allt från kaveldunfält och kustnära saltörten Suaeda monoica till täta buskar vid diken, träsk, sjöar och gölar. Information om dess häckningsbeteende saknas.[7]

Basrasångaren förekommer nästan enbart i våtmarkerna kring Eufrat och Tigris i Irak.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har minskat mycket kraftigt till följd av utdikning av våtmarkerna där den häckar, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som starkt hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 2.500 och 10.000 individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Basra är namnet på en stad i Irak i basrasångarens kärnområde.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Acrocephalus griseldis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Basra Reed Warblers Breeding in Israel Israbirding.com
  5. ^ Basra Reed-warbler returns to Israel Birdlife International News
  6. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 175. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Dyrcz, A. (2018). Basra Reed-warbler (Acrocephalus griseldis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58808 29 april 2018).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]