Belastningsregistret

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Belastningsregistret, i dagligt tal även brottsregistret eller polisregistret, är ett brottsregister som förs av Polismyndigheten (före 2015 Rikspolisstyrelsen) enligt lagen (1998:620) om belastningsregister, och som bland annat innehåller information om den som ålagts påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot eller fått åtalsunderlåtelse.[1] Även domar meddelade i utlandet ska föras in.[2]

Polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol kan begära utdrag ur registret.[3] En enskild person har rätt att skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv.[4] I flera fall sker en gallring tex av mindre brott som tas bort i detta register. Detta kan gälla sådana saker som trafikförseelser eller mindre brott som ej lett till någon dom med åtal, straff, böter eller något föreläggande.[5]

Utdrag vid anställning[redigera | redigera wikitext]

För arbete inom förskola, skola och ett antal liknande verksamheter krävs sedan 2001 enligt skollagen att den som blir anställd visar ett särskilt utdrag ur belastningsregistret.[6] Detta speciella utdrag innehåller bara vissa mer allvarliga brott och visar till exempel inte trafikförseelser eller mindre liknande brott. Utdraget är giltigt i ett år och det är den som ska anställas som själv måste begära utdrag från detta register av polisen som sedan skickar det hem till personern via posten..[7]

Sedan 2003 har det även blivit allt vanligare att andra privata arbetsgivare kräver att den arbetssökande begär ett utdrag ur registret och visar upp innan en anställning. Mellan 2003 och 2012 nästan femdubblades antalet registerutdrag, från 40 000 till 199 000. Idag kan dock GDPR begränsa arbetsgivare från att begära in dessa handlingar såvida inte lagen kräver det för vissa specifika yrkesgrupper t.ex. inom den offentliga sektorn.[8]

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

I USA förs belastningsregister av federala och delstatliga myndigheter. Även arresteringar utan dom behålls oftast i registren. För grova brott, särskilt sexbrott, är informationen ofta offentligt tillgänglig. Arbetsgivare i USA kräver ofta att sökande tar ut egna utdrag.

I Storbritannien förs belastningsregister av myndigheter i varje landsdel (England, Skottland etc). Det innehåller bara domar och är inte offentlig handling. Informationen kan användas vid vissa anställningar såsom poliser, domstolar och skol- och daghemspersonal. I vissa fall kan även nedlagda polisutredningar användas. Vanliga privata arbetsgivare begär ofta att sökande begär in och visar upp ett utdrag innan anställning även här.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 3 § Lagen (1998:620) om belastningsregister
  2. ^ 4 § Lagen (1998:620) om belastningsregister
  3. ^ 6 § Lagen (1998:620) om belastningsregister
  4. ^ 9 § Lagen (1998:620) om belastningsregister
  5. ^ 16 § Lagen (1998:620) om belastningsregister
  6. ^ 2 kap. 31 § 1 stycket Skollagen (2010:800)
  7. ^ ”Registerkontroll av personal”. Skolverket. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/registerkontroll. Läst 21 april 2021. 
  8. ^ Björklund, Andreas (14 januari 2013). ”Rekordmånga begär ut sitt belastningsregister”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/rekordmanga-begar-ut-sitt-belastningsregister. Läst 23 maj 2013. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]