Nordirland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Northern Ireland (engelska)
Tuaisceart Éireann (iriska)
Norlin Airlann (ulsterskotska)
Nordirland (svenska)
Flagga
ValspråkDieu et mon droit
(franska för Gud och min rätt)
Nationalsång: A Londonderry Air (de facto)
God Save the Queen
Huvudstad
(och största stad)
Belfast
Officiella språk Engelska, iriska, ulsterskotska
Statsskick Riksdel i konstitutionell monarki
 -  Monark Elizabeth II
 -  Premiärminister David Cameron
 -  Försteminister Peter Robinson
Area
 -  Totalt 13 843 km2 (-)
Befolkning
 -  2011 års uppskattning 1 810 863 [1] (-)
Valuta Brittiskt pund ([[ISO 4217|GBP]])
Tidszon UTC
Nationalitetsmärke GB
Toppdomän .uk
Landsnummer 44

Nordirland (engelska: Northern Ireland, iriska: Tuaisceart Éireann, ulsterskotska: Norlin Airlann eller Norlin Airlan), är ett delområde i Storbritannien i den nordöstra delen av ön Irland. Det beskrivs omväxlande som ett land, en provins eller region i Storbritannien.[2][3][4] Nordirland gränsar till Republiken Irland i söder och väster. 2011 var dess befolkning 1 810 863 invånare,[1] vilket utgör cirka 30% av öns totala befolkning och cirka 3% av befolkningen i Storbritannien. Sedan undertecknandet av långfredagsavtalet 1998 är Nordirland i stort sett självstyrande. Enligt avtalet samarbetar Nordirland med resten av Irland - från vilken det delades 1921 - på vissa politikområden, medan andra områden är reserverade för Storbritanniens regering, även om Irland "kan framföra synpunkter och förslag".[5]

Nordirland var under många år platsen för en våldsam och bitter konflikt mellan folkgrupper - The Troubles - som orsakades av splittring mellan nationalister, som ser sig som irländare och är övervägande romersk-katolska, och unionister, som ser sig som britter och är övervägande protestantiska. Dessutom beskriver sig människor från båda sidor av samhället sig själva som nordirländare.[6] Unionisterna vill att Nordirland kvarstår som en del av Storbritannien,[7] medan nationalisterna vill ha en återförening med resten av Irland, oberoende av brittiskt styre.[8][9][10][11] Sedan 1998 har de flesta av de paramilitära grupperna inblandade i oroligheterna upphört med sin väpnade kampanjer.

Nordirland har traditionellt varit den mest industrialiserade regionen av ön. Efter att ha minskat som en följd av politisk och social oro i den andra halvan av 1900-talet har det vuxit kraftigt sedan 1990-talet. Detta är delvis på grund av en "fredsutdelning" och delvis på grund av band och ökad handel med Republiken Irland.

Framstående konstnärer och idrottare från Nordirland inkluderar Van Morrison, Rory McIlroy och George Best. Andra från den del av ön som föredrar att definiera sig som irländare, till exempel Seamus Heaney och Liam Neeson. Kulturella band mellan Nordirland, resten av Irland och resten av Storbritannien är komplexa, där Nordirland delar både irländsk och brittisk kultur. I de flesta idrotter har ön Irland ett en enda lag,[källa behövs] ett anmärkningsvärt undantag är fotboll. Nordirland tävlar även separat vid Samväldesspelen och idrottare från Nordirland kan tävla för antingen Storbritannien eller Irland vid de olympiska spelen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Irlands historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod även när Irland 1541 omvandlades till kungarike i personalunion med England. Den 1 januari 1801 införlivades Kungariket Irland med Kungariket Storbritannien och bildade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland.

Nordirland bildas[redigera | redigera wikitext]

Irland utgjorde en av riksdelarna inom det förenade kungariket till dess att ett inbördeskrig framtvingade en delning 1921. Tre provinser i syd Connacht, Leinster, Munster bröts ut och bildade en fristat inom det brittiska imperiet, medan huvuddelen av den fjärde provinsen Ulster fortsatte tillhöra det förenade konungariket. Tre av Ulsters grevskap, Cavan, Donegal och Monaghan, tillföll fristaten, medan de sex som återstod, Antrim, Armagh, Down, Fermanagh, Derry och Tyrone, sammantaget hade en protestantisk befolkningsmajoritet.

Nordirlands historia har i mycket präglats av konflikten mellan unionister, som vill behålla unionen med Storbritannien, och irländska nationalister, som vill att Nordirland ska uppgå i en enad irländsk republik. Unionister är oftast protestanter och i synnerhet de unionister som förespråkar väpnad kamp brukar kallas lojalister. Nationalister är oftast katoliker och i synnerhet de nationalister som förespråkar väpnad kamp mot Storbritannien för ett enat Irland brukar kallas republikaner.

Delningen skedde i enlighet med det avtal som 1921 slöts mellan den brittiska regeringen och de irländska nationalister som tagit makten över större delen av ön. Avtalet innebar att Nordirland fick inre självstyre med eget parlament och att de båda delarna av Irland skulle upprätta ett gemensamt råd som kunde leda till ett gemensamt parlament, samt att en kommission skulle se över gränsdragningen. Varken det allirländska samarbetet eller gränskommissionen fick dock någon praktisk betydelse. Nordirlands gränser stod fast och de unionistiska politiker som fick makten i Nordirland var inte intresserade av närmare samarbete med södra Irland. Den brittiske monarken antog 1927 titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Konflikten i Nordirland[redigera | redigera wikitext]

Det självstyrande Nordirland hade hela tiden en stor katolsk minoritet. Den protestantiska majoriteten dominerade dock helt politik och rättsväsen och regionen styrdes från början av 1920-talet till början av 1970-talet av samma parti, Ulster Unionist Party. Bland annat genom manipulation av valsystemet utestängdes den katolska nationalistiska befolkningen i praktiken från politiskt inflytande och katoliker utsattes också för diskriminering inom arbetslivet och i boendet. Samhället i Nordirland är segregerat med katolska respektive protestantiska bostadsområden.

Det förekom ofta våldsamma konfrontationer mellan katolska och protestantiska grupper, särskilt i samband med Oranienordens och andra protestantiska ordnars parader.

Den mest intensiva perioden av inre konflikten i Nordirland kan anses börja av olika anledningar år 1967 och avslutas med det Provisoriska IRA:s utlysning av vapenvila år 1997.

Under 1990-talet och 2000-talet har förhandlingar pågått mellan de brittiska och irländska regeringarna och de politiska partierna i Nordirland. Sedan 1997 har dessa förhandlingar inbegripit Sinn Féin, som har nära förbindelser med IRA. Förhandlingarna ledde 1998 till långfredagsavtalet, som godkändes i folkomröstningar i Nordirland och Republiken Irland. Därefter har försök att genomföra avtalet flera gånger skett, liksom vidare förhandlingar om genomförandet.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Parlamentsbyggnaden i Belfast kallas Stormont.

En viktig del av långfredagsavtalet var inrättandet av demokratiska institutioner på regional nivå i Nordirland. Den 25 juni 1998 hölls val till ett ny regional församling (Northern Ireland Assembly) med 108 ledamöter. Valsystemet är proportionellt med enkel överförbar röst, liksom i de lokala valen. Sex ledamöter valdes från var och en av de 18 valkretsar som används vid val till det brittiska parlamentet. I november 2003 hölls regionala val igen enligt samma system. Enligt långfredagsavtalet ska Nordirland styras av en regering (Northern Ireland Executive) ledd av en First Minister ("försteminister") och en Deputy First Minister ("vice försteminister"), som väljs av församlingen. Övriga ministerposter tillsätts proportionellt bland partierna. Självstyret är begränsat, exempelvis försvar och utrikespolitik styrs från London.

Det regionala självstyret har flera gånger upphävts på grund av samarbetssvårigheter mellan de olika partierna och olika uppfattningar om hur långfredagsavtalet ska genomföras. Framför allt har det varit oenighet mellan Sinn Féin och de unionistiska partierna i frågan om Sinn Féin kan ingå i regeringen, med tanke på partiets associering med IRA och inställning till polisen och rättssystemet i Nordirland, men sedan 2007 tog partiet historiskt beslut om att tillåta polis patrullera katolska områden. Kravet de hade var poliserna skulle var katoliker. Detta öppnade för en regering med Sinn Féin.

Partisystemet i Nordirland är uppdelat i två block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter inställningen i frågan om Nordirlands konstitutionella ställning. Sedan 1980-talet har de största partierna på den unionistiska sidan varit Ulster Unionist Party (UUP) och Democratic Unionist Party (DUP) och på den nationalistiska sidan Social Democratic and Labour Party (SDLP) och Sinn Féin.

Nordirland har 3 platser i Europaparlamentet som en del av Storbritannien.

Onsdagen den 7 mars hölls allmänna val i Nordirland. De två största partierna blev de båda ärkefienderna och ytterlighetspartierna på respektive sida, Sinn Fein på den katolska och DUP på den protestantiska. Väljarna övergav de mer mittsökande partierna SDLP och UUP, vars respektive partiledare John Hume och David Trimble fick Nobels fredspris för att de lyckades få slut på våldet och sy ihop fredavtalet 1998.

Partier utan plats i parlamentet saknas på listan.

Parti Ledare 2007
Kandidat
2003
Mandat
2007
Mandat
+/- 2003 % 2007 % +/- Förväntade
regeringsplatser enligt St Andrews Agreement
Democratic Unionist Party Peter Robinson 46 30 36 +6 25.7 30.1 +4.4 5
Sinn Féin Gerry Adams 37 24 28 +4 23.5 26.2 +2.6 4
Ulster Unionist Party Reg Empey 38 27 18 -9 22.7 14.9 -7.7 2
Social Democratic and Labour Party Mark Durkan 35 18 16 -2 17.0 15.2 -1.8 1
Alliance Party of Northern Ireland David Ford 18 6 7 +1 3.7 5.2 +1.5
Green Party in Northern Ireland John Barry 13 0 1 +1 0.4 1.7 +1.3
Progressive Unionist Party Dawn Purvis 3 1 1 = 1.2 0.6 -0.6

Regeringen[redigera | redigera wikitext]

Vid midnatt 7 maj 2007 tog den nya regeringen över makten i Nordirland. Tabellen över ministrar uppdaterades senast 6 mars 2011.

Ministerpost Namn Parti Tillsatt
Försteminister Peter Robinson Democratic Unionist Party 31 maj 2008
Vice försteminister Martin McGuinness Sinn Féin 8 maj 2007
Handelsminister Arlene Foster Democratic Unionist Party 9 juni 2008
Finansminister Sammy Wilson Democratic Unionist party 1 juli 2009
Regionalutvecklingsminister Conor Murphy Sinn Féin 8 maj 2007
Utbildningsminister Caitríona Ruane Sinn Féin 8 maj 2007
Arbetsmarknadsminister Danny Kennedy Ulster Unionist Party 27 oktober 2010
Miljöminister Edwin Poots Democratic Unionist Party 1 juli 2009
Kultur- och fritidsminister Nelson McCausland Democratic Unionist Party 1 juli 2009
Sjukvårds- och hälsominister Michael McGimpsey Ulster Unionist Party 8 maj 2007
Jordbruksminister Michelle Gildernew Sinn Féin 8 maj 2007
Socialminister Alex Attwood Social Democratic and Labour Party 24 maj 2010
Justitieminister David Ford Alliance Party of Northern Ireland 12 april 2010

Observera att regeringen inte har försvarsminister, vilket beror på att självstyret inte gäller över försvaret.


3 december 2012 antogs ett förslag att minska antalet flaggdagar (med den brittiska flaggan) till 17 och därmed inte hissa flaggan på parlamentet varje dag. Detta har lett till demonstrationer, framförallt bland protestantiska ungdomar.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har jordbruk och industri (främst skeppsbyggande och textilindustri) haft stor betydelse för Nordirland. Senare strukturförändringar, inre oro och den perifera belägenheten har medfört många nedläggningar, och Nordirland räknas som ett ekonomiskt problemområde på de brittiska öarna.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nordirlands protestanter är ofta ättlingar till de skotska protestanter som emigrerade till Nordirland under 1600-talet. Medan Irlands katoliker förenas av en irländsk nationell identitet och många fortfarande strävar efter att Nordirland ska förenas med Republiken Irland identifierar sig protestanterna i första hand med britterna och vill bevara unionen med Storbritannien. Då parterna är identifierade utifrån etnisk tillhörighet kallas konflikten en etnisk konflikt. Det var bland annat detta som låg till grund för Irlands delning i början av 1920-talet.

Konflikten har också lett till att den ekonomiska utvecklingen bromsats upp, och arbetslösheten är därför stor. Den protestantiska majoriteten minskar hela tiden, dels beroende på att många unga protestanter lämnar ön och bosätter sig i Storbritannien.Tidigare dominerade protestanterna Belfast, men nu börjar katolikerna vara i majoritet. Protestanterna, både från medel- och arbetsklassen, har i hög grad flyttat därifrån och deras hus har ofta övertagits av katoliker. De som bor kvar är ofta äldre och de som inte har råd att flytta, och de känner sig mer och mer undanträngda.[12]

Nordirland får årligen ekonomiska bidrag på omkring fyra miljarder pund från Storbritannien.[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Norther Ireland Statistics & Research Agency (december 2012). ”Census 2011 Key Statistics for Northern Ireland” (på engelska). http://www.nisra.gov.uk/Census/key_report_2011.pdf. Läst 14 januari 2013. 
  2. ^ S. Dunn; H. Dawson (2000) (på engelska), An Alphabetical Listing of Word, Name and Place in Northern Ireland and the Living Language of Conflict, Lampeter: Edwin Mellen Press, ”One specific problem - in both general and particular senses - is to know what to call Northern Ireland itself: in the general sense, it is not a country, or a province, or a state - although some refer to it contemptuously as a statelet: the least controversial word appears to be jurisdiction, but this might change.” 
  3. ^ J. Whyte; G. FitzGerald (1991) (på engelska), Interpreting Northern Ireland, Oxford: Oxford University Press, ”One problem must be adverted to in writing about Northern Ireland. This is the question of what name to give to the various geographical entities. These names can be controversial, with the choice often revealing one's political preferences. ... some refer to Northern Ireland as a 'province'. That usage can arouse irritation particularly among nationalists, who claim the title 'province' should be properly reserved to the four historic provinces of Ireland-Ulster, Leinster, Munster, and Connacht. If I want to a label to apply to Northern Ireland I shall call it a 'region'. Unionists should find that title as acceptable as 'province': Northern Ireland appears as a region in the regional statistics of the United Kingdom published by the British government.” 
  4. ^ D. Murphy (1979) (på engelska), A Place Apart, London: Penguin Books, ”Next - what noun is appropriate to Northern Ireland? 'Province' won't do since one-third of the province is on the wrong side of the border. 'State' implies more self-determination than Northern Ireland has ever had and 'country' or 'nation' are blatantly absurd. 'Colony' has overtones that would be resented by both communities and 'statelet' sounds too patronizing, though outsiders might consider it more precise than anything else; so one is left with the unsatisfactory word 'region'.” 
  5. ^ Government of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland; Irlands regering (1998) (på engelska) (PDF), Agreement reached in the multi-party negotiation, http://www.nio.gov.uk/agreement.pdf 
  6. ^ ”Which of these best describes the way you think of yourself?” (på engelska). Northern Ireland Life and Times Survey. 2011. http://www.ark.ac.uk/nilt/2010/Community_Relations/NINATID.html. Läst 21 augusti 2011. 
  7. ^ ”Standing up for Northern Ireland” (på engelska). Ulster Unionist Party. Arkiverad från originalet den 4 maj 2009. http://web.archive.org/web/20090504140541/http://www.uup.org/policy/standing-up-for-northern-ireland/index.php. Läst 2 augusti 2008. 
  8. ^ Jenkin, Richard (1997) (på engelska). Rethinking ethnicity: arguments and explorations. London: SAGE Publications. ”In Northern Ireland the objectives of contemporary nationalists are the reunification of Ireland and the removal of British government.” 
  9. ^ Dorey, Peter (1995) (på engelska). British politics since 1945. Oxford: Blackwell Publishers. ”Just as some Nationalists have been prepared to use violence in order to secure Irish reunification, so some Unionists have been prepared to use violence in order to oppose it.” 
  10. ^ Sinn Fein. ”Strategy Framework Document: Reunification through Planned Integration: Sinn Féin’s All Ireland Agenda” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 juli 2006. http://web.archive.org/web/20060716075752/http://www.sinnfein.ie/policies/document/155. Okänd parameter retrieved
  11. ^ ”Policy Summaries: Constitutional Issues” (på engelska). Social Democratic and Labour Party. Arkiverad från originalet den 18 juni 2009. http://web.archive.org/web/20090618145438/http://www.sdlp.ie/policy_details.php?id=78. Läst 2 augusti 2008. 
  12. ^ http://www.ui.se/epok/article.aspx?article_id=178 Utrikespolitiska Institutet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 54°30′N 6°30′V / 54.500°N 6.500°V / 54.500; -6.500