Benzelstierna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Benzelstierna var en svensk ätt, en förgrening av släkten Benzelius, adlad i olika omgångar under 1700-talet. Ätten har också introducerats på Finlands riddarhus.

Stamfadern för ätten är bonden nämndeman Henrik Jacobsson och hans hustru Margareta Jönsdotter från Bensbyn i Luleå kommun. Deras son Erik upptog namnet Benzelius och blev sedermera ärkebiskop. Han kallas d.ä. eftersom han också hade en son med namnet som också blev ärkebiskop.

Erik Benzelius d.ä. var gift med Margareta Odhelia som var dotter till Erik Odhelius och Margaretha Kenicia, dotterdotter till ärkebiskop Petrus Kenicius från Bureätten och som via sitt fäderne, enligt Gabriel Anrep, skulle ha härstammat från gammal Västgötaadel. Paret fick flera barn, vilka adlades 1719. Sönerna introducerades på nummer 1628, men de söner som blev ärkebiskopar avsade sig sina adelskap. Dessa barn var:

Olof Benzelstierna var gift med Anna Catharina Strömner, men fick bara döttrar och slöt sin gren. Dottern Anna Christina gifte sig Wolberg von Tungelfelt, och dottern Hedvig Ulrica var gift med riksrådet Carl Hermelin och därmed stammoder till den friherreliga ätten Hermelin. Lars Benzelstierna fick med sin svägerska hustrun Hedvig Swedenborg flera söner som avled barnlösa, och hans ättegren fortlevde med sonen Lars Benzelstierna (1719–1800).

Under namnet Benzelstierna fick 1747 Jakob Benzelius’ och 1751 Erik Benzelius d.y.:s barn adlig värdighet. Den senare var gift med Anna Swedenborg, dotter till biskop Jesper Svedberg och Sara Behm (släkten Behm). Deras äldste son, Erik Benzelstierna, var bergsråd och grundade järnmanufakturverket i Böksholm. En av deras söner, biskopen Carl Jesper, behöll likväl det ofrälse namnet Benzelius. Dottern Ulrica var gift med biskop Petrus Filenius. En gren av Erik Benzelius d.y. immatrikulerades på Finlands riddarhus på nummer 203. Den finländska grenen slocknade 1875.

Jakob Benzelius var gift med sin släkting Catharina Edenberg, var mor Margareta Clo var dotter till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus och dotterdotter till Petrus Kenicius. Äldsta dottern Margareta blev stammoder till ätten von Engeström, vars grevliga huvudman enligt kunglig resolution fortfarande skriver sig Benzelstierna von Engeström. Sonen Mattias Benzelstierna uppflyttades till riddarklassen, men grenen slöts med honom.

Adliga ätten Benzelstierna utgick på svärdssidan 1880 i Sverige, med underlöjtnanten Lars Jesper Benzelstierna som i sitt äktenskap med Charlotta Magdalena Linderholm fick två döttrar.

Personer ur ätten[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Benzelius, 1904–1926.