Luleå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Luleå kommun
Kommun
Världsarvet Gammelstads kyrkstad
Luleå kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Luleå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domsaga Luleå domsaga[1]
Läge 65°35′4″N 22°9′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°Ö / 65.58444; 22.15389
Centralort Luleå
Areal 2 242,47 km² (2015-01-01)[2]
41:a största (av 290)
 - land 2 094,08 km²
 - vatten 148,39 km²
Folkmängd 76 739 (2017-06-30)[3]
28:e största (av 290)
Befolkningstäthet 36,65 invånare/km²[3][2]
120:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande		 Yvonne Stålnacke (S)
GeoNames 604488
Kommunkod 2580[4]
Tätortsgrad (%) 88,9 (2010)[5]
Antal anställda 6 875 (2014-11)[6]
Luleå Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.lulea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Luleå kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Luleå som också är länets residensstad. Luleå kommun är finsk förvaltningskommun sedan 1 februari 2013.[7]

Kommunen är Norrlands fjärde största sett till folkmängden, och den tredje mest tätbefolkade.

Luleå kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Norrbotten. Kommunen har Bottenviken i öster och gränsar i sydväst till Piteå kommun och Älvsbyns kommun, i väster till Bodens kommun, i norr till Överkalix kommun och i nordost till Kalix kommun, alla i Norrbottens län. I riktning från nordväst till sydväst rinner Lule älv genom kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Nederluleå socken och en del (Råneå församling) av Råneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Luleå stad som 1863 bildade en stadskommun.

Svartöstadens municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1901 i Nederluleå och uppgick vid årsskiftet 1932/1933 i Luleå stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

1969 införlivades i Luleå stad Nederluleå landskommun och Råneå landskommun (varur en del, Gunnarsbyns församling, utbrutits 1967 till Bodens stad). Luleå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Luleå stad.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Luleå tingsrätts domsaga.[10]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.[11]

Luleå sockenkyrka var helgad åt S:t Per, och hans nyckel fanns med i ett sockensigill från 1500-talet. I Luleå stads privilegiebrev från 1621 bestämdes att staden skulle föra två nycklar. Detta fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t 1942. Nycklar fanns även i de kommuner som 1969 lades samman med Luleå, och det gamla stadsvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 för Luleå kommun.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Luleå kommun 1970–2015[12]
År Folkmängd
1970
  
 58 878
1975
  
 66 290
1980
  
 66 834
1985
  
 66 557
1990
  
 68 412
1995
  
 71 106
2000
  
 71 652
2005
  
 72 751
2010
  
 74 178
2015
  
 76 088
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Luleå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[12]

  • Män: 38 576; 50,70 %.
  • Kvinnor: 37 512; 49,30 %.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 8 865, eller 11,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 75 966 den 31 december 2014).[13]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Luleå kommun 75 966 personer. Av dessa var 7 188 personer (9,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Luleå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[12]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 11 833 15,55 %
15–24 år 10 446 13,73 %
25–54 år 29 473 38,74 %
55–64 år 9 226 12,13 %
65+ år 15 110 19,86 %

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Luleå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 23 tätorter i Luleå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Luleå 43 574
2 Gammelstaden 4 866
3 Björkskatan 4 388
4 Bergnäset 3 604
5 Södra Sunderbyn 3 168
6 Råneå 1 966
7 Rutvik 896
8 Antnäs 889
9 Alvik 831
10 Bensbyn 602
11 Måttsund 589
12 Ersnäs 478
13 Kallax 461
14 Brändön 324
15 Bälinge 308
16 Karlsvik 255
17 Sinksundet 253
18 Klöverträsk 241
19 Sundom 219
20 Persön 217
21 Avan 213
22 Ängesbyn 209
23 Jämtön 203

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Luleå Airport strax söder om Luleå är med 1 106 638 passagerare årligen Norrlands största flygplats. På vardagar finns cirka 16 förbindelser till Stockholm. Flyglinjer finns även till bland annat Kiruna, Umeå, Göteborg, Tromsø och Murmansk. Året om går charterflyg till turistorter utomlands. Flygplatsen har Sveriges längsta landningsbana efter ett försök att starta en internationell fraktflygplats. Inom flygplatsen finns även flygflottiljen F 21.

De viktigaste vägarna är E4 som går cirka fem km utanför Luleås stadskärna och E10. Riksväg 97 är också en viktig väg som förbinder staden med Sunderby sjukhus, Boden och Jokkmokk.

Malmbanan går mellan Luleå och Narvik i Norge. Från Luleå malmhamn skeppas årligen 4–5 miljoner ton järnmalm ut. Malmbanan ansluter till Stambanan genom övre Norrland i Boden. Direkttåg finns med SJ till Stockholm (nattågstrafik) och Narvik via Boden. Planer finns att bygga en helt ny kustjärnväg (Norrbotniabanan). Regiontågen Norrtåg trafikerar Malmbanan till Kiruna och stambanan till Umeå.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Luleå kommuns fullmäktige utser ledamöter som ska sitta i kommunens nämnder och styrelser. Flera av bolagen som kommunen äger är organiserade under ett holdingbolag: Luleå Kommunföretag AB. Styrelseordförande för Luleå Kommunföretag är Yvonne Stålnacke, ordförande i kommunstyrelsen.[16]

Luleå kommun har nio förvaltningar, med cirka 6 400 anställda:[17]

  • Arbetsmarknadsförvaltningen (190 anställda)
  • Barn- och utbildningsförvaltningen (2 650 anställda)
  • Fritidsförvaltningen (80 anställda)
  • Kommunledningsförvaltningen (160 anställda)
  • Kulturförvaltningen (100 anställda)
  • Miljö- och byggnadsförvaltningen (40 anställda)
  • Räddningstjänsten (70 anställda)
  • Socialförvaltningen (2 630 anställda)
  • Stadsbyggnadsförvaltningen (460 anställda)

Förvaltningarna fullföljer de uppgifter de fått av nämnderna.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Stadshuset i Luleå.

Traditionellt sett är Luleå kommun ett starkt fäste för Socialdemokraterna, och har sedan 2006 års kommunfullmäktigeval, då partiet ökade kraftigt från 39,97 till 50,71 procent av rösterna, socialdemokratisk majoritet.[18] Socialdemokraterna har haft egen majoritet 1973–1976, 1979–1991, 1994–1998 samt från 2006 (tidigast till 2018). Socialdemokraterna har dessutom varit största parti i samtliga kommunval. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-1985 och 1991-2014 och Folkpartiet i valet 1988. I valet 1979 fick Moderaterna och Centerpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster, och 1998 fick Moderaterna och Vänsterpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[19]

Samtliga riksdagspartier finns representerade i Luleås kommunfullmäktige.

Kommunen har två kommunalråd: Yvonne Stålnacke, som är kommunstyrelsens ordförande, och Niklas Nordström, som är vice ordförande i kommunstyrelsen.[20]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
 Maritha Meethz
Förste vice ordförande
S
 Daniel Smirat
Andre vice ordförande
M
 Nihad Zara

Källa:[21]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
 Yvonne Stålnacke
Vice ordförande
S
 Niklas Nordström

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 9 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna samt Kristdemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[22]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande 2015-2018 Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
S
 Carina Sammeli
S
 Peter Hedlund
Fritidsnämnden
S
 Inger Blomqvist Larsson
S
 Jan Peter Kostet
Kulturnämnden
S
 Omar Jakobsson
S
 Emmeli Nybom
Miljö- och byggnadsnämnden
S
 Göran Öhman
S
 Farida Jamshidi
Socialnämnden
S
 Margareta Bladfors Eriksson
S
 Fredrik Hansson
Stadsbyggnadsnämnden
S
 Lenita Ericsson
S
 Peder Lundkvist
Valnämnden
S
 Tommy Sandström
S
 Elizabeth Bergman
Överförmyndarnämnden
S
 Irma Widén
S
 Heino Wahter

Källa:[23]

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP RS NS SD LPo C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 7 30 10 7 2 5
7 30 10 7 5
61 86,9
53
1973 7 31 11 5 2 5
7 31 11 5 5
61 90,8
51 10
1976 6 30 11 6 2 6
6 30 11 6 6
61 90,5
42 19
1979 6 31 8 6 2 8
6 31 8 6 8
61 90,0
38 23
1982 6 34 7 3 2 9
6 34 7 3 9
61 89,9
40 21
1985 6 31 3 5 7 1 8
6 31 3 5 7 8
61 88,7
39 22
1988 5 32 6 4 7 1 6
5 32 6 4 7 6
61 85,2
36 25
1991 5 30 3 4 7 3 9
5 30 3 4 7 3 9
61 85,1
37 24
1994 6 35 4 4 4 1 7
6 35 4 4 4 7
61 86,5
34 27
1998 11 25 3 4 4 3 11
11 25 3 4 4 3 11
61 80,52
30 31
2002 7 24 4 2 2 4 6 3 9
7 24 4 4 6 3 9
61 80,10
33 28
2006 4 32 2 3 1 4 4 2 9
4 32 3 4 4 9
61 81,25
33 28
2010 4 32 4 3 1 3 3 2 9
4 32 4 3 3 3 9
61 84,26
32 29
2014 4 31 4 2 3 1 2 3 2 9
4 31 4 3 3 9
61 85,33
32 29
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd, valet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Hertsö centrum 60,54 % 48,74  %
M Porsön-Björsbyn 26,32 % 13,36  %
MP Porsöudden 12,87 % 6,40  %
V Södra Örnäset 11,12 % 5,88  %
SD Niemisel-Prästholm 9,11 % 4,88  %
C Persön 10,24 % 4,38  %
FP Porsön-Björsbyn 8,40 % 4,37  %
RS Svartöstaden-Lövskatan 10,63 % 3,64  %
KD Avan-Bälinge-Klöverträsk 8,35 % 2,68  %
LPo Niemisel-Prästholm 34,54 % 1,54  %
FI Kallkällan 2,49 % 1,41  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Politiska majoriteter i Luleå kommun[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1995-1998[24] S
1999-2006[24] S V
2007-[24] S MP

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Nils Malmgren (S) 1 januari 1971 31 december 1976[25]
  Sven Köhler (S) 1 januari 1977 31 december 1985[25]
  Folke Bladfors (S) 1 januari 1986[26] 31 december 1988
  Kjell Mickelsson (S) 1 januari 1989[27] 31 december 1998
  Ulla Ölvebro (S) 1 januari 1999[28] 31 december 2002[29]
  Karl Petersen (S) 1 januari 2003 31 december 2013
  Yvonne Stålnacke (S) 1 januari 2014-

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet består av stål- och verkstadsindustri, IT-branschen, handel och service. Två av tre arbetar i tjänstesektorn. De största arbetsgivarna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och SSAB. Andra större arbetsplatser är Luleå tekniska universitet, Ferruform, Tullverket, Tieto, Telia Sonera och företagen på Luleå Science Park. Andra privata aktörer är:

IT-branschen[redigera | redigera wikitext]

I Luleå har ett antal världsinnovationer inom IT sett dagens ljus:[30]

  • Facebook Datacenter
  • Det första GSM-samtalet (1989, Televerket Radio)
  • VDSL-standarden (2000–2007, Telia Research, Upzide Labs)
  • Digitala radioteknologier – RDS, DAB, DARC (1992–1997, Teracom)
  • Lulealgoritmen för snabbare Internet-trafik (1997, LTU, Effnet)
  • Mobile Header Compression (1999–2001, LTU)
  • Internet-protokoll för Smarta Objekt (2000-, CDT, SICS, IPSO)
  • Living Labs – ledande testplats Living Lab Botnia med 6 000 användare (2001-, CDT)
  • Hd-tv - högupplöst TV via telefonlinje (1996, Telia Research)
  • GPS som mjukvara i mobiltelefoner (2005-, Nordnav)
  • OFDM – grunden för 4G (1990–2006)
  • Marratech - pionjärer för Internet-baserade e-möten (1998-, CDT)
  • Arena-projektet, IT för bättre sportupplevelse – sensorer, handheld wireless video (1999–2002, CDT)
  • Estreet-projektet - Reklamplats Innerfickan - storskaligt experiment med 2 000 personer och många butiker (2000, CDT)
  • Sveriges största studentdatanät invigs 1994 vid dåvarande Högskolan i Lule[31]å
  • Högskolan i Luleå blir 1997 Luleå tekniska universitet.[32]
  • 1988 blir Högskolan i Luleå först i Sverige med att instifta en professur i signalbehandling. [33]

Skattesats[redigera | redigera wikitext]

År Församling Kommun Landsting Svenska kyrkan Begravningsavgift Skatt inkl. kyrkoavgift Skatt exkl. kyrkoavgift
2014[34] Luleå domkyrko 22,50 % 10,18 % 0,96 % 0,19 % 33,83 % 32,87 %
Nederluleå 0,89 % 0,16 % 33,73 % 32,84 %
Råneå 1,22 % 0,32 % 34,22 % 33,00 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Luleå domkyrka.

Den 12 januari 2007 invigdes Kulturens Hus i centrala Luleå. I Kulturens Hus finns bibliotek, konsertsalar, konsthall, turistbyrå med mera. Det fungerar även som konferens- och kongresscenter.

Luleå Kulturskola är en kommunal institution med ett 50-tal anställda. Skolan är avgiftsfri och varje år deltar över 7 000 elever i verksamheten. "Lördagsrock" och "Rock på Floras Kulle" är två projekt för att öka engagemanget kring musik bland ungdomar; det är gratiskonserter med amatörband och ibland större band, i huvudsak från Luleå men ibland även från övriga Norrbotten.

"Luleåkalaset" var fram t.o.m. 2012 ett stort festivalevenemang som i regel infaller första veckan i augusti. Utmärkande för festivalen var låga entréavgifter och att den inte riktar in sig på någon speciell grupp. Sedan 2013 anordnas istället "Luleå hamnfestival" vid en annan tid på året och med lite annan inriktning. Bland annat har Luleå hamnfestival inga entréavgifter alls.

"Konst i det gröna" är en utställning som anordnas varje sommar, de senaste åren på Kronan-området. Ett hundratal kända och okända konstnärer får en chans att ställa ut och sälja sina verk.

I oktober vartannat år arrangeras en "Bok & Bild"-festival som lockar många besökare. Då delas lyrikpriset Erik Lindegren-priset ut. Det gick 2007 till Folke Isaksson. Lilla Erik Lindegren-priset, för unga författare mellan 15 och 20 år, delades ut för första gången 2007.

Andra större evenemang och kultursatsningar är "Luleå Sommarbiennal", "Kulturnatten", "Filmpool Nord", "Konstnärernas kollektivverkstad", "BD Pop" och Gammelstads kyrkstad. Luleå utsågs till Årets kulturkommun 2007 av Fackförbundet SKTF.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Luleå kommun har sex vänorter:[35]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ http://www.minoritet.se/1077
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luelå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ [a b c] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  14. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Lulea.se Kommunens organisation Läst 12 april 2015
  17. ^ Lulea.se Förvaltningar Läst 12 april 2015
  18. ^ Valmyndigheten
  19. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  20. ^ ”Kommunledning”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunledning.html. Läst 14 mars 2017. 
  21. ^ ”Presidium”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/presidium.html. Läst 14 mars 2017. 
  22. ^ ”Kommunstyrelsen”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 14 mars 2017. 
  23. ^ ”Nämnder”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 14 mars 2017. 
  24. ^ [a b c] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  25. ^ [a b] Lista över kommunstyrelsens ordförande 1971-1985; Luleå stadsarkiv
  26. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1985
  27. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1988, 1991 och 1994
  28. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998
  29. ^ Sveriges Radio, 23 september 2002: Luleås kommunalråd Ulla Ölvebro avgår Läst 11 januari 2016
  30. ^ Luleå tekniska universitet
  31. ^ ”ltu”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990. 
  32. ^ ”http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990. 
  33. ^ ”Signal Processing - Luleå University of Technology, Ltu”. www.ltu.se. http://www.ltu.se/research/subjects/Signalbehandling?l=en. Läst 17 juli 2016. 
  34. ^ Kommunala skattesatser m.m. under 2014 Arkiverad 25 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ ”Vänorter”. Luleå kommuns webbplats. http://www.lulea.se/kommun--politik/projekt-samverkan/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 27 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Luleå kommun i Norrbottens län
Distrikt Luleå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Anmärkningar
v • r
Kommuner i Norrbottens län
Norrbotten län vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Luleå_kommun&oldid=40138330"