Luleå kommun

	Luleå kommun
	Kommun
	Världsarvet Gammelstads kyrkstad
	Vapensköld för Luleå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
	Vapensköld för Luleå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Norrbottens län
Landskap	Norrbotten
Domkrets	Luleå domkrets
Läge	65°35′4″N 22°9′14″Ö / 65.58444°N 22.15389°Ö
Centralort	Luleå
Areal	2 242,47 km² (2015-01-01); 41:a största (av 290)
- land	2 094,08 km²
- vatten	148,39 km²
Folkmängd	77 338 (2018-06-30); 29:e största (av 290)
Befolkningstäthet	36,93 invånare/km²; 120:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens; ordförande	Niklas Nordström (S)
GeoNames	604488
Kommunkod	2580
Tätortsgrad (%)	90 (2015)
Antal anställda	7 525 (2017-11)
	Webbplats: www.lulea.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal; Lantmäteriets kommunavgränsning

Luleå kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Luleå som också är länets residensstad. Luleå kommun är finsk förvaltningskommun sedan 1 februari 2013.^[7]

Kommunen är Norrlands fjärde största sett till folkmängden, och den tredje mest tätbefolkade.

Luleå kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Norrbotten. Kommunen har Bottenviken i öster och gränsar i sydväst till Piteå kommun och Älvsbyns kommun, i väster till Bodens kommun, i norr till Överkalix kommun och i nordost till Kalix kommun, alla i Norrbottens län. I riktning från nordväst till sydväst rinner Lule älv genom kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Nederluleå socken och en del (Råneå församling) av Råneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Luleå stad som 1863 bildade en stadskommun.

Svartöstadens municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1901 i Nederluleå och uppgick vid årsskiftet 1932/1933 i Luleå stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[8]

1969 införlivades i Luleå stad Nederluleå landskommun och Råneå landskommun (varur en del, Gunnarsbyns församling, utbrutits 1967 till Bodens stad). Luleå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Luleå stad.^[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Luleå tingsrätts domsaga.^[10]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.^[11]

Luleå sockenkyrka var helgad åt S:t Per, och hans nyckel fanns med i ett sockensigill från 1500-talet. I Luleå stads privilegiebrev från 1621 bestämdes att staden skulle föra två nycklar. Detta fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t 1942. Nycklar fanns även i de kommuner som 1969 lades samman med Luleå, och det gamla stadsvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 för Luleå kommun.

Nederluleå landskommun
(1952–1968)
Råneå landskommun
(1944–1968)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Luleå kommun 1970–2015^[12]

År			Folkmängd
1970			58 878
1975			66 290
1980			66 834
1985			66 557
1990			68 412
1995			71 106
2000			71 652
2005			72 751
2010			74 178
2015			76 088
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Luleå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:^[12]

Män: 38 576; 50,70 %.
Kvinnor: 37 512; 49,30 %.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 865, eller 11,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 75 966 den 31 december 2014).^[13]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Luleå kommun 75 966 personer. Av dessa var 7 188 personer (9,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[14]

Födelseland^[14]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&067611.&&&&&067 611
2	Finland	&&&&&&&&&&&01884.&&&&&01 884
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0853.&&&&&0853
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516
5	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0491.&&&&&0491
6	Thailand	&&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460
7	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0386.&&&&&0386
8	Iran	&&&&&&&&&&&&0372.&&&&&0372
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
10	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
11	Norge	&&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
12	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
13	Kina	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
14	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180
15	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0123.&&&&&0123
16	Polen	&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086
17	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
18	Syrien	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073
19	Somalia	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
19	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
21	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
22	Danmark	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Luleå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:^[12]

Ålder	Antal	Andel
31 december 2015
0–14 år	11 833	15,55 %
15–24 år	10 446	13,73 %
25–54 år	29 473	38,74 %
55–64 år	9 226	12,13 %
65+ år	15 110	19,86 %

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Från 2011 fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i:

Distrikt inom Luleå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[15]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 23 tätorter i Luleå kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Luleå	43 574
2	Gammelstaden	4 866
3	Björkskatan	4 388
4	Bergnäset	3 604
5	Södra Sunderbyn	3 168
6	Råneå	1 966
7	Rutvik	896
8	Antnäs	889
9	Alvik	831
10	Bensbyn	602
11	Måttsund	589
12	Ersnäs	478
13	Kallax	461
14	Brändön	324
15	Bälinge	308
16	Karlsvik	255
17	Sinksundet	253
18	Klöverträsk	241
19	Sundom	219
20	Persön	217
21	Avan	213
22	Ängesbyn	209
23	Jämtön	203

Centralorten är i fet stil

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Luleå Airport strax söder om Luleå är med 1 106 638 passagerare årligen Norrlands största flygplats. På vardagar finns cirka 16 förbindelser till Stockholm. Flyglinjer finns även till bland annat Kiruna, Umeå, Göteborg, Tromsø och Murmansk. Året om går charterflyg till turistorter utomlands. Flygplatsen har Sveriges längsta landningsbana efter ett försök att starta en internationell fraktflygplats. Inom flygplatsen finns även flygflottiljen F 21.

De viktigaste vägarna är E4 som går cirka fem km utanför Luleås stadskärna och E10. Riksväg 97 är också en viktig väg som förbinder staden med Sunderby sjukhus, Boden och Jokkmokk.

Malmbanan går mellan Luleå och Narvik i Norge. Från Luleå malmhamn skeppas årligen 4–5 miljoner ton järnmalm ut. Malmbanan ansluter till Stambanan genom övre Norrland i Boden. Direkttåg finns med SJ till Stockholm (nattågstrafik) och Narvik via Boden. Planer finns att bygga en helt ny kustjärnväg (Norrbotniabanan). Regiontågen Norrtåg trafikerar Malmbanan till Kiruna och stambanan till Umeå.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Luleå kommuns fullmäktige utser ledamöter som ska sitta i kommunens nämnder och styrelser. Flera av bolagen som kommunen äger är organiserade under ett holdingbolag: Luleå Kommunföretag AB. Styrelseordförande för Luleå Kommunföretag är Yvonne Stålnacke, ordförande i kommunstyrelsen.^[16]

Luleå kommun har nio förvaltningar, med cirka 6 400 anställda:^[17]

Arbetsmarknadsförvaltningen (190 anställda)
Barn- och utbildningsförvaltningen (2 650 anställda)
Fritidsförvaltningen (80 anställda)
Kommunledningsförvaltningen (160 anställda)
Kulturförvaltningen (100 anställda)
Miljö- och byggnadsförvaltningen (40 anställda)
Räddningstjänsten (70 anställda)
Socialförvaltningen (2 630 anställda)
Stadsbyggnadsförvaltningen (460 anställda)

Förvaltningarna fullföljer de uppgifter de fått av nämnderna.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Stadshuset i Luleå.

Traditionellt sett är Luleå kommun ett starkt fäste för Socialdemokraterna, och har sedan 2006 års kommunfullmäktigeval, då partiet ökade kraftigt från 39,97 till 50,71 procent av rösterna, socialdemokratisk majoritet.^[18] Socialdemokraterna har haft egen majoritet 1973–1976, 1979–1991, 1994–1998 samt från 2006 (tidigast till 2018). Socialdemokraterna har dessutom varit största parti i samtliga kommunval. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-1985 och 1991-2014 och Folkpartiet i valet 1988. I valet 1979 fick Moderaterna och Centerpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster, och 1998 fick Moderaterna och Vänsterpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.^[19]

Samtliga riksdagspartier finns representerade i Luleås kommunfullmäktige. Utöver det finns Rättvisepartiet Socialisterna som fick sina första mandat vid valet 2002 och Landsbygdspartiet oberoende som fick sina första mandat 2010. Efter valen 2002 och 2006 satt också Norrbottens sjukvårdsparti i kommunfullmäktige.

Kommunen har två kommunalråd: Niklas Nordström, som är kommunstyrelsens ordförande, och Lenita Ericson, som är vice ordförande i kommunstyrelsen.^[20]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Maritha Meethz
Förste vice ordförande	S	Daniel Smirat
Andre vice ordförande	M	Nihad Zara

Källa:^[21]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018
Ordförande	S	Niklas Nordström
Vice ordförande	S	Lenita Ericson

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 9 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna samt Kristdemokraterna har alla 1 ledamot vardera.^[22]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande 2015-2018		Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	S	Carina Sammeli	S	Peter Hedlund
Fritidsnämnden	S	Inger Blomqvist Larsson	S	Jan Peter Kostet
Kulturnämnden	S	Omar Jakobsson	S	Emmeli Nybom
Miljö- och byggnadsnämnden	S	Göran Öhman	S	Farida Jamshidi
Socialnämnden	S	Margareta Bladfors Eriksson	S	Fredrik Hansson
Stadsbyggnadsnämnden	S	Lenita Ericsson	S	Peder Lundkvist
Valnämnden	S	Tommy Sandström	S	Elizabeth Bergman
Överförmyndarnämnden	S	Irma Widén	S	Heino Wahter

Källa:^[23]

Mandatfördelning i valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

7

30

10

7

2

5

7

30

10

7

5

61

86,9

53

1973

7

31

11

5

2

5

7

31

11

5

61

90,8

51

10

1976

6

30

11

6

2

6

30

11

6

61

90,5

42

19

1979

6

31

8

6

2

8

6

31

8

6

8

61

90,0

38

23

1982

6

34

7

3

2

9

6

34

7

3

9

61

89,9

40

21

1985

6

31

3

5

7

1

8

6

31

3

5

7

8

61

88,7

39

22

1988

5

32

6

4

7

1

6

5

32

6

4

7

6

61

85,2

36

25

1991

5

30

3

4

7

3

9

5

30

3

4

7

3

9

61

85,1

37

24

1994

6

35

4

1

7

6

35

4

7

61

86,5

34

27

1998

11

25

3

4

3

11

25

3

4

3

11

61

80,52

30

31

2002

7

24

4

2

4

6

3

9

7

24

4

6

3

9

61

80,10

33

28

2006

4

32

2

3

1

4

2

9

4

32

3

4

9

61

81,25

33

28

2010

4

32

4

3

1

3

2

9

4

32

4

3

9

61

84,26

32

29

2014

4

31

4

2

3

1

2

3

2

9

4

31

4

3

9

61

85,33

32

29

2014

6

24

2

3

4

1

5

3

2

9

6

24

3

4

5

3

9

61

86,37

35

26

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd, valet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Hertsö centrum	60,54 %	48,74 %
M	Porsön-Björsbyn	26,32 %	13,36 %
MP	Porsöudden	12,87 %	6,40 %
V	Södra Örnäset	11,12 %	5,88 %
SD	Niemisel-Prästholm	9,11 %	4,88 %
C	Persön	10,24 %	4,38 %
FP	Porsön-Björsbyn	8,40 %	4,37 %
RS	Svartöstaden-Lövskatan	10,63 %	3,64 %
KD	Avan-Bälinge-Klöverträsk	8,35 %	2,68 %
LPo	Niemisel-Prästholm	34,54 %	1,54 %
FI	Kallkällan	2,49 %	1,41 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Politiska majoriteter i Luleå kommun[redigera | redigera wikitext]

År	Partier
1995-1998^[24]	S
1999-2006^[24]	S	V
2007-2016^[24]	S	MP
2016-^[25]	S

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

	Tillträdde	Avgick
Margareta Bladfors-Eriksson (S)^[26]	1 november 2006	31 oktober 2010
Margareta Lindbäck (S)^[27]	1 november 2010	15 oktober 2014
Marita Meethz (S)^[28]	15 oktober 2014-

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

	Tillträdde	Avgick
Nils Malmgren (S)	1 januari 1971	31 december 1976^[29]
Sven Köhler (S)	1 januari 1977	31 december 1985^[29]
Folke Bladfors (S)	1 januari 1986^[30]	31 december 1988
Kjell Mickelsson (S)	1 januari 1989^[31]	31 december 1998
Ulla Ölvebro (S)	1 januari 1999^[32]	31 december 2002^[33]
Karl Petersen (S)	1 januari 2003	31 december 2013
Yvonne Stålnacke (S)	1 januari 2014	31 december 2017^[34]
Niklas Nordström (S)	1 januari 2018-

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet består av stål- och verkstadsindustri, IT-branschen, handel och service. Två av tre arbetar i tjänstesektorn. De största arbetsgivarna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och SSAB. Andra större arbetsplatser är Luleå tekniska universitet, Ferruform, Tullverket, Tieto, Telia Sonera och företagen på Luleå Science Park. Andra privata aktörer är:

IT-branschen[redigera | redigera wikitext]

I Luleå har ett antal världsinnovationer inom IT sett dagens ljus:^[35]

Facebook Datacenter
Det första GSM-samtalet (1989, Televerket Radio)
VDSL-standarden (2000–2007, Telia Research, Upzide Labs)
Digitala radioteknologier – RDS, DAB, DARC (1992–1997, Teracom)
Lulealgoritmen för snabbare Internet-trafik (1997, LTU, Effnet)
Mobile Header Compression (1999–2001, LTU)
Internet-protokoll för Smarta Objekt (2000-, CDT, SICS, IPSO)
Living Labs – ledande testplats Living Lab Botnia med 6 000 användare (2001-, CDT)
Hd-tv - högupplöst TV via telefonlinje (1996, Telia Research)
GPS som mjukvara i mobiltelefoner (2005-, Nordnav)
OFDM – grunden för 4G (1990–2006)
Marratech - pionjärer för Internet-baserade e-möten (1998-, CDT)
Arena-projektet, IT för bättre sportupplevelse – sensorer, handheld wireless video (1999–2002, CDT)
Estreet-projektet - Reklamplats Innerfickan - storskaligt experiment med 2 000 personer och många butiker (2000, CDT)
Sveriges största studentdatanät invigs 1994 vid dåvarande Högskolan i Lule^[36]å
Högskolan i Luleå blir 1997 Luleå tekniska universitet.^[37]
1988 blir Högskolan i Luleå först i Sverige med att instifta en professur i signalbehandling. ^[38]

Skattesats[redigera | redigera wikitext]

År	Församling	Kommun	Landsting	Svenska kyrkan	Begravningsavgift	Skatt inkl. kyrkoavgift	Skatt exkl. kyrkoavgift
2014^[39]	Luleå domkyrko	22,50 %	10,18 %	0,96 %	0,19 %	33,83 %	32,87 %
	Nederluleå			0,89 %	0,16 %	33,73 %	32,84 %
	Råneå			1,22 %	0,32 %	34,22 %	33,00 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Luleå domkyrka.

Den 12 januari 2007 invigdes Kulturens Hus i centrala Luleå. I Kulturens Hus finns bibliotek, konsertsalar, konsthall, turistbyrå med mera. Det fungerar även som konferens- och kongresscenter.

Luleå Kulturskola är en kommunal institution med ett 50-tal anställda. Skolan är avgiftsfri och varje år deltar över 7 000 elever i verksamheten. "Lördagsrock" och "Rock på Floras Kulle" är två projekt för att öka engagemanget kring musik bland ungdomar; det är gratiskonserter med amatörband och ibland större band, i huvudsak från Luleå men ibland även från övriga Norrbotten.

"Luleåkalaset" var fram t.o.m. 2012 ett stort festivalevenemang som i regel infaller första veckan i augusti. Utmärkande för festivalen var låga entréavgifter och att den inte riktar in sig på någon speciell grupp. Sedan 2013 anordnas istället "Luleå hamnfestival" vid en annan tid på året och med lite annan inriktning. Bland annat har Luleå hamnfestival inga entréavgifter alls.

"Konst i det gröna" är en utställning som anordnas varje sommar, de senaste åren på Kronan-området. Ett hundratal kända och okända konstnärer får en chans att ställa ut och sälja sina verk.

I oktober vartannat år arrangeras en "Bok & Bild"-festival som lockar många besökare. Då delas lyrikpriset Erik Lindegren-priset ut. Det gick 2007 till Folke Isaksson. Lilla Erik Lindegren-priset, för unga författare mellan 15 och 20 år, delades ut för första gången 2007.

Andra större evenemang och kultursatsningar är "Luleå Sommarbiennal", "Kulturnatten", "Filmpool Nord", "Konstnärernas kollektivverkstad", "BD Pop" och Gammelstads kyrkstad. Luleå utsågs till Årets kulturkommun 2007 av Fackförbundet SKTF.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Luleå kommun har sex vänorter:^[40]

Tromsø, Norge
Kemi, Finland
Murmansk, Ryssland
Zenica, Bosnien och Hercegovina
Puerto Cabezas, Nicaragua
Santa Lucía de Tirajana, Gran Canaria, Spanien

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018.
^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ http://www.minoritet.se/1077
^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luelå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
^ [a b c] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Lulea.se Kommunens organisation Läst 12 april 2015
^ Lulea.se Förvaltningar Läst 12 april 2015
^ Valmyndigheten
^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
^ ”Kommunledning”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunledning.html. Läst 27 augusti 2018.
^ ”Presidium”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/presidium.html. Läst 14 mars 2017.
^ ”Kommunstyrelsen”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 27 augusti 2018.
^ ”Nämnder”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 14 mars 2017.
^ [a b c] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
^ ”(S)veken som raserade MP-samarbetet”. Norrländska Socialdemokrater. 27 oktober 2016. http://www.nsd.se/nyheter/lulea/sveken-som-raserade-mp-samarbetet-10284378.aspx. Läst 27 augusti 2018.
^ ”Val av presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 november 2006. http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb1327ab/1359551246020/2006-11-27+%C2%A7+220+Val+av+presidium.pdf. Läst 3 oktober 2017.
^ ”§ 172 Val av presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 29 november 2010. sid. 5. http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132d0d/1359551487138/2010-11-29+%C2%A7+172+Val+av+presidium.pdf. Läst 3 oktober 2017.
^ ”Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige” ( PDF). Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 oktober 2014. sid. 5. http://www.lulea.se/download/18.1a412f251497dfbedaf29f/1415193069349/Kommunfullm%C3%A4ktiges+protokoll+2014-10-27.pdf. Läst 3 oktober 2017.
^ [a b] Lista över kommunstyrelsens ordförande 1971-1985; Luleå stadsarkiv
^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1985
^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1988, 1991 och 1994
^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998
^ Sveriges Radio, 23 september 2002: Luleås kommunalråd Ulla Ölvebro avgår Läst 11 januari 2016
^ ”Packar ihop sitt politiska liv”. SVT Nyheter Norrbotten. 30 november 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/lamnar-toppolitiken. Läst 27 augusti 2018.
^ Luleå tekniska universitet
^ ”ltu”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990.
^ ”http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990.
^ ”Signal Processing - Luleå University of Technology, Ltu”. www.ltu.se. http://www.ltu.se/research/subjects/Signalbehandling?l=en. Läst 17 juli 2016.
^ Kommunala skattesatser m.m. under 2014 Arkiverad 25 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Vänorter”. Luleå kommuns webbplats. http://www.lulea.se/kommun--politik/projekt-samverkan/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 27 februari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Luleå kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Luleå kommun.
Bilder & media

[1] Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-2] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-3] [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018.

[4] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[e6a07e540cc3ba41e603045ee6300ce57a0c3718-5] äs online,

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-6] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[7] ttp://www.minoritet.se/1077

[8] SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en

[9] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[10] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luelå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[11] Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

[SCBCivÅldKön-12] [a b c] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.

[13] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-14] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[15] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[16] Lulea.se Kommunens organisation Läst 12 april 2015

[17] Lulea.se Förvaltningar Läst 12 april 2015

[val-18] Valmyndigheten

[19] Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.

[20] ”Kommunledning”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunledning.html. Läst 27 augusti 2018.

[21] ”Presidium”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/presidium.html. Läst 14 mars 2017.

[22] ”Kommunstyrelsen”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 27 augusti 2018.

[23] ”Nämnder”. Luleå kommun. http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 14 mars 2017.

[SKLval-24] [a b c] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016

[25] ”(S)veken som raserade MP-samarbetet”. Norrländska Socialdemokrater. 27 oktober 2016. http://www.nsd.se/nyheter/lulea/sveken-som-raserade-mp-samarbetet-10284378.aspx. Läst 27 augusti 2018.

[26] ”Val av presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 november 2006. http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb1327ab/1359551246020/2006-11-27+%C2%A7+220+Val+av+presidium.pdf. Läst 3 oktober 2017.

[27] ”§ 172 Val av presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 29 november 2010. sid. 5. http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132d0d/1359551487138/2010-11-29+%C2%A7+172+Val+av+presidium.pdf. Läst 3 oktober 2017.

[28] ”Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige” ( PDF). Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 oktober 2014. sid. 5. http://www.lulea.se/download/18.1a412f251497dfbedaf29f/1415193069349/Kommunfullm%C3%A4ktiges+protokoll+2014-10-27.pdf. Läst 3 oktober 2017.

[StadsarkivetKSO-29] [a b] Lista över kommunstyrelsens ordförande 1971-1985; Luleå stadsarkiv

[30] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1985

[31] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1988, 1991 och 1994

[32] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998

[33] Sveriges Radio, 23 september 2002: Luleås kommunalråd Ulla Ölvebro avgår Läst 11 januari 2016

[34] ”Packar ihop sitt politiska liv”. SVT Nyheter Norrbotten. 30 november 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/lamnar-toppolitiken. Läst 27 augusti 2018.

[35] Luleå tekniska universitet

[36] ”ltu”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990.

[37] ”http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990”. http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990.

[38] ”Signal Processing - Luleå University of Technology, Ltu”. www.ltu.se. http://www.ltu.se/research/subjects/Signalbehandling?l=en. Läst 17 juli 2016.

[39] Kommunala skattesatser m.m. under 2014 Arkiverad 25 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[40] ”Vänorter”. Luleå kommuns webbplats. http://www.lulea.se/kommun--politik/projekt-samverkan/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 27 februari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[6]

[5]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]