Bensbyn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bensbyn
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Luleå kommun
Distrikt Nederluleå distrikt
Höjdläge 10 m ö.h.
Koordinater 65°38′30″N 22°14′32″Ö / 65.64167°N 22.24222°Ö / 65.64167; 22.24222
Area 128 hektar (2015)[1]
Folkmängd 608 (2018)[1]
Befolkningstäthet 4,75 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8528[2]
GeoNames 606655
Ortens läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Norrbottens län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Bensbyn är en tätort i Luleå kommun belägen omkring en mil norr om Luleå.

Strax nordöst om Bensbyn definierade SCB 2005 och 2010 en småort med benämningen Bensbyn (nordöstra delen) och småortskoden S9055. 2015 hade småorten och tätorten vuxit samman.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byn är känd från 1400-talet genom notiser i Stockholms stads Tänkeböcker. De bensbybor som var verksamma i huvudstaden hörde till de så kallade bottnakarlarna. Av dessa blev Anders Svensson Bjur från Bensbyn den mest bemärkte i och med att han 1498 uppnådde den höga värdigheten av stadens borgmästare.

Av äldre kartor över byn framgår att den tidiga huvudsakliga odlingen tycks ha skett kring bytjärnen Måran. I 1543 års jordabok över Västerbotten träder åtta åbor i byn till mötes. Drygt hundra år senare har byn elva hemman.

1600-talet framträder byns store son Erik Benzelius d.ä., som blev ärkebiskop. Tre av hans söner uppnådde också denna värdighet. Två av Benzelius sonsöner blev därtill biskopar. Inte förvånande utgörs därför Bensbyns sevärdhet framför annat av Biskopshällan där Erik Benzelius ska ha stått och predikat för fåren.

Att Bensbyn förekom tidigt också i rikshistorien hade sannolikt att göra med att byn likt grannbyn Björsbyn låg intill den medeltida segelleden till Gammelstad, som utgjorde centrum i det gamla Luleå socken fram tills Luleå stad flyttades. När denna slutade att användas blev Bensbyn en mera vanlig bondby. Ett unikt dokument om hur livet kunde te sig i en sådan finns i form av indelte bensbysoldaten Johan Pamps dagbok från 1830-talet. Under 1900-talet hade Bensbyn ett mycket aktivt föreningsliv, bland annat med flera duktiga skidåkare. Vissa industriella projekt förekom även under denna tid då jordbruk och boskapsskötsel kompletterat med främst fiske började tappa mark i förhållande till andra näringar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bensbyn 1970–2015[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1970
  
218
1975
  
244
1980
  
254
1990
  
329 47
1995
  
395 49
2000
  
425 50
2005
  
434 50
2010
  
448 50
2015
  
602 128
Anm.: Ny tätort 1970. 2015 sammanvuxen med småorten


Befolkningsutvecklingen i Bensbyn (nordöstra delen) 2005–2010
År Folkmängd Areal (ha)
2005
  
111 34#
2010
  
122 34#
Anm.: Ny tätort 1970. 2015 sammanvuxen med tätorten.
 # Som småort.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Trots närheten till staden och en omfattande inflyttning så har Bensbyn fortfarande kvar sin karaktär som landsbygdsby.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det finns en del företag i Bensbyn men den alldeles övervägande delen av den arbetsföra befolkningen är för sin utkomst beroende av att pendla, främst då till Luleå.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 8 november 2013
  3. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.