Hoppa till innehållet

Berndt Otto Stackelberg den äldre

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Berndt Otto Stackelberg d.ä.)
Berndt Otto Stackelberg den äldre
Titlar
Tidsperiod 1702–1706
Tidsperiod 1706–1721
general av infanteriet
Tidsperiod 1721–1727
Tidsperiod 1727–1734
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Kungariket Frankrike Frankrike
Republiken Förenade Nederländerna Nederländerna
Sverige Sverige
Befäl Björneborgs läns infanteriregemente
Åbo läns infanteriregemente
Slag/krig Fransk-nederländska kriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
Född 14 maj 1662
Reval, Svenska Estland
Död 29 augusti 1734 (72 år)
Åbo, Finland
Släkt
Frälse- eller adelsätt Stackelberg
Far Wolter Stackelberg
Barn Berndt Otto Stackelberg den yngre

Berndt Otto Stackelberg d.ä. friherre och militär, (född 14 maj 1662 i Reval, död 29 augusti 1734 i Åbo) var en svensk friherre och militär.[1] Han var far till Berndt Otto Stackelberg d.y. Under stora nordiska kriget deltog han i slaget vid Lesna 1708 och slaget vid Poltava 1709, där han blev tillfångatagen.

Stackelberg var generaladjutant vid det stora nordiska krigets utbrott år 1700, och befordrades 1702 till överste av Björneborgs regemente. I Baltikum under Karl XII:s polska fälttåg, förde han befäl i Kurland och Litauen medan Lewenhaupt var i Riga. Stackelberg befordrades 1704 till generalmajor, för att sedan vara med Lewenhaupts marsch ned till Karl XII under det ryska fälttåget. Han ledde den vänstra flygeln under slaget vid Lesna, och ledde den lyckade övergången av Desna den 2 november 1708. Vid stormningen av Veprik förde han befälet och blev tillfångatagen under slaget vid Poltava och var sedan med under tsar Peters triumftåg i Moskva.

1721 återvände han till Sverige, där han utnämndes till general av infanteriet och chef för Åbo regemente och 1727 till fältmarskalk och överbefälhavare över trupperna i Finland.