Republiken Förenade Nederländerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Förenade Nederländerna
Nederländska: Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden

Banner of the Holy Roman Emperor with haloes (1400-1806).svg
1581–1795
Statenvlag.svg
Flagga Vapen
Valspråk: Concordia res parvae crescunt[1]
De blå områdena var generalitetsländer.
De blå områdena var generalitetsländer.
Huvudstad
Språk Nederländska


Bildades 26 juli 1581


Upphörde 19 januari 1795
 – upphörde genom Franska revolutionskrigen
Nederländernas historia
Nederländsk karta från 1658.

Republiken Förenade Nederländerna (nederländska: Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), var en förbundsrepublik i Västeuropa under tidigmodern tid, som var föregångare till dagens Nederländerna. Huvudstad var Haag, och staten existerade åren 1581–1795.[2]

Politisk geografi[redigera | redigera wikitext]

Provinser[redigera | redigera wikitext]

Republiken Förenade Nederländerna var en lös konfederation av halvt självständiga stater. [3]

Territorier[redigera | redigera wikitext]

Ett antal territorier (Generaliteitslanden) styrdes direkt av den förenade republiken:

  • Staats-Brabant
  • Staats-Vlaanderen
  • Staats-Limburg
  • Staats-Oppergelre
  • Westerwolde var formellt ett generalitetsland, men styrdes i praktiken av Groningen.

Kondominium[redigera | redigera wikitext]

Staden Maastricht var ett kondominium mellan Förenade Nederländerna och Furstbiskopsdömet Liège.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Spanska Nederländerna startade ett uppror lett av Vilhelm I av Oranien, som ledde till spansk-nederländska kriget, där provinserna vann sin självständighet. Med unionen i Utrecht bildades en republik som kom att bestå fram till franska revolutionen, då landet 1795 ockuperades av franska trupper med hjälp av lokalbefolkning. Dessa grundade den bataviska republiken, som var en del av den första franska republiken.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Förenade Nederländerna hade religionsfrihet, men katolicismen förbjöds i flera provinser, och den reformerta kyrkan blev snart statsreligion.

Statsskick[redigera | redigera wikitext]

Det fanns ingen permanent centralregering i Förenade Nederländerna, utan central makten utövades av generalstaterna vilken bestod av delegater från provinsständerna. Politiken i Förenade Nederländerna dominerades dels av Ståthållaren vilken i krig var överbefälhavare, dels av grevskapet Holland vilken stod för 60 % av alla republikens inkomster. Holland i sin tur dominerades av rivaliteten mellan Amsterdam och Rotterdam. Varje provins fastställde sina egna skatter och skatteuppbörd. Det fainns ingen enhetlig lagstiftning över hela republiken, inga gemensamma domstolar eller högsta domstoler. Republiken hade inte heller någon enhetlig valuta. [3] [4]

Den förenade republiken[redigera | redigera wikitext]

Provinsernas bidrag till republikens budget
Provins Bidrag
Holland 58,3 %
Friesland 11,7 %
Zeeland 10 %
Utrecht 5,8 %
Gelderland 3,6 %
Overijjsel 3,5 %
Groningen 3,5 %
Drenthe 0 %

Generalstaterna[redigera | redigera wikitext]

Republikens lagstiftande och verkställande makt var förenad i Generalstaterna (generalständerna) vilken bestod av representanter för alla provinser utom Drenthe. Varje provins hade en röst även om den representerades av flera delegater. Dessa utnämndes av provinsständerna i respektive provins. Innan beslut fattades konsulterade delegaterna ofta sina ständer för att få direktiv om hur de skulle ställa sig i de frågor som kom upp. Generalstaterna sammanträdde 16-28 dagar varje månad i Binnenhof i Haag. Ordförandeskapet roterade mellan provinserna. Generalstaterna ansvarade för utrikespolitiken, förklarade krig, slöt fred, ansvarade för armén och flottan samt fastställde tullarnas storlek. I inrikes angelägenheter var provinserna suveräna.

Statsrådet[redigera | redigera wikitext]

Statsrådet (Raad van State) administrerade armén, fästningarna och generalitetslanden. Det bestod av 12 ledamöter. Till 1593 ingick även två engelska ledamöter; till 1625 en, den engelska ambassadören. Efter 1625 bestod det av Ståthållaren som generalkapten, Holland hade tre statsråd (av vilka ett var den holländske rådspensionären), Zeeland och Utrecht hade två var och Friesland, Overijssel och Groningen en var. Statsrådets makt var begränsat; den verkliga makten låg hos generalstaterna och rådspensionären. Under statsrådet lydde Hoge Krijgsraad, det höga krigsrådet vilket var en permanent sittande krigsrätt.

Generalitetsräknekammaren[redigera | redigera wikitext]

Generalitetsräknekammaren var översta revisionsorgan för republikens och provinsernas inkomster och utgifter.

Amiralitetsrådet[redigera | redigera wikitext]

Amiralitetsrådet hade ansvar för flottorna. Det bestod av prinens av Oranien som ärftlig generalamiral, en amirallöjtnant vilken var den verklige sjömilitäre överbefälhavaren till sjöss, och den holländske rådspensionären vilken utövade ett större inflytande över flottorna än över armén, särskilt när generalamiralsämbetet var obesatt.

Provinserna[redigera | redigera wikitext]

De åtta provinserna styrdes av sina ständer. I ständerna möttes representanter för städerna, ridderskapet och landsbygdsdistrikten i olika kombinationer, som varierade mellan de olika provinserna. Endast i Utrecht var kyrkan representerad och då med mindre inflytande än de övriga stånden. Ständerna hade både lagstiftande och verkställande makt. I i vissa provinser fanns det dock särskilda regeringar som ansvarade för den verkställande makten; i Gelderland fanns det tre regeringar, ett för vart och ett av statens geografiska tredjedelar.

Gelderland[redigera | redigera wikitext]

Ständerna i Gelderland bestod av delegater från nio städer och från ridderskapet, varje delegation med en röst. För vart och ett av Gelderlands tre kvarter fanns som regering ett deputationskollegium (College van Gedeputeerde Staten) med tre ledamöter från ridderskapet och tre från städerna. Som beredande organ för ständerna fungerade ett särskilt utskott, Landskapstavlan (Landschapstafel). Gelderland var det enda land där hovrätten (Hof van Gelderland) hade ett politiskt inflytande; då det flera regeringar representerade hovrätten suveräniteten när ständerna inte möttes.

Holland[redigera | redigera wikitext]

Stadshuset i Amsterdam under byggnad 1656.

De holländska ständerna bestod av delegater från det holländska ridderskapet och 18 städer. Riddarståndet och varje stad hade vardera en röst. Rådspensionären var ständernas talman. Varje stad ansvarade för en del av ständernas budget inklusive de bidrag som gick till republikens budget. Amsterdam stod för närmare hälften av de holländska ständernas budget. Det innebar att republikens budget till 25 % ensamt finansierades av denna stad. Den verkställande makten utövades av två ständerutskott, Gecommitteerde Raden, ett för Nordholland och ett för Sydholland, vilka förberedde de ärenden som behandlades i ständerna.

Zeeland[redigera | redigera wikitext]

De zeeländska ständerna bestod av delegater från sex städer. Prinsen av Oranien utsåg rådmännen i tre av dessa och kontrollerade därför också deras delegationer till ständerna. Han var själv också förste (och ende) adelsman i landet och var som sådan ett stånd med en röst. Han förfogade sålunda över fyra av sju röster i de zeeländska ständerna. Ett Gecommitteerde Rad fungerade som beredande och verkställande organ (regering).

Utrecht[redigera | redigera wikitext]

I Utrechts ständer utgjorde staden Utrecht med fyra omländer ett stånd, de sekulariserade kapitlen vid Utrechts fem huvudkyrkor ett och ridderskapet ett. Det kyrkliga ståndets röst var av mindre värde. Ett deputationskollegium (College van Gedeputeerde Staten) fattade de dagliga regeringsbesluten.

Overijsell[redigera | redigera wikitext]

Overijsells ständer bestod av delegater från tre städer och ridderskapet, varje delegation med en röst. Ett deputationskollegium (College van Gedeputeerde Staten) utövade regeringsmakten.

Friesland[redigera | redigera wikitext]

Frieslands tre territoriella kvarter.

Friesland bestod av tre landsbygdskvarter med sammanlagt 30 fögderier (baillage); varje fögderi valde två representanter till ständerna. Unikt nog valdes dessa med allmän manlig rösträtt. Städerna bildade ett fjärde kvarter som sände två representanter från varje stad. Varje kvarter hade en röst i ständerna. Ett deputationskollegium (College van Gedeputeerde Staten) utövade regeringsmakten medan ett särskilt utskott, Mindretalet (Mindergetal), beredde de ärenden som ständerna behandlade. Mindretalet torde ha fått sitt namn av att det bestod av färre ledamöter än själva ständerförsamlingen.[5]

Groningen[redigera | redigera wikitext]

Groningen var en stadsrepublik baserad på staden Groningen, som utövade den lagstiftande och verkställande makten. Deputationskollegiet (College van Gedeputeerde Staten) bestod av tre ledamöter från staden och ett från vart och ett av omlandets tre kvarter.

Drenthe[redigera | redigera wikitext]

Ständerna i Drenthe bestod av representanter för ridderskapet och den jordägande allmogen. Provinsen saknade representationsrätt i generalstaterna.

Ståthållaren[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Henrik av Oranien, de Förenade Nederländernas generalkapten och ståthållare över Holland, Zeeland, Utrecht, Gelderland och Overijssel.

Ståthållarämbetet var ett arv från Burgund och Spanska Nederländerna. Under republiken valdes ståthållarna formellt av varje provins. Ämbetet blev dock i praktiken ärftligt i huset Oranien (med kvinnlig arvsrätt 1747). Som förste ädling hade prinsen säte i Zeelands ständer, därutöver kunde ståthållaren i de olika provinserna utnämna lägre ämbetsmän, godkänna valet av städernasrådmän och utse borgmästare bland de kandidater som städerna fört fram. Därigenom kunde prinsen skaffa sig ett lokalt politiskt stöd som även kom att representeras i provinsständerna. Överbefälet över republikens armé utövades av en generalkapten formellt vald av generalstaterna, men i praktiken ett ärftligt ämbete som tillkom prinsarna av Oranien och som kom att vara förenat med ståthållarämbetet. Mellan 1650 och 1672 var det bara Friesland och Groningen som hade ståthållare. Mellan 1742 och 1747 saknade Holland, Zeeland och Utrecht ståthållare. En av de mest kända ståthållarna var Wilhelm Henrik av Oranien, sedermera kung av England och Skottland.

Rådspensionären[redigera | redigera wikitext]

Johan de Witt, Hollands rådspensionär 1653-1672.

Hollands politiska inflytande över republiken fick sitt mest tydliga uttryck genom den holländske rådspensionärens starka politiska ställning. Rådspensionären (Raadspensionaris) var grevskapet Hollands ledande ämbetsmän och högste juriskonsult, talman i de holländska landsständerna, ledamot av statsrådet och ledare för den holländska delegationen i generalstaterna. Från början utsågs rådspensionären av det holländska ridderskapet, men senare av staden Dordrecht, Hollands äldsta (men inte största och viktigaste) stad. Ämbetet kom i praktiken att utvecklas till ett regeringschefsämbete för hela den nederländska republiken. Rådspensionären stod ofta i motsatsförhållande till ståthållaren. Några av de mest kända rådspensionärerna var Johan van Oldenbarnevelt och Johan de Witt.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska fraktioner före 1747[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Republiken dominerades av motsättningen mellan två politiska falanger, de ständersinnade (staatsgezinde) och de prinssinnade (prinsgezinde). De förra kallade sig "Den sanna friheten" och formerade sig kring den holländske rådspensionären. Dess kärna var några tusen "regenter" eller rådmän från de holländska köpstädernas slutna oligarkier. De senare formerade sig kring prinsarna av Oranien; av sina motståndare fick de namnet het grauw (pöbeln.) [6]

Fraktion Huvudidé Konstitutionella idéer Praktisk politik Socioekonomisk och geografisk förankring Religiös förankring
Ständersinnade Republikanism
Anti-monarkism
Religiös tolerans
Makt åt provinserna Kommersiell expansion
Kolonial expansion
Flottan
Ostindiska kompaniet
Östersjöhandel
Borgare
Kapitalister
Amsterdam
Holland
Arminianism
Remonstranter
Prinssinnade Prinsarna av Oranien som en motvikt mot den borgerliga oligarkin i framförallt Holland och Amsterdam Makt åt republiken Territoriell expansion
Armén
Västindiska kompaniet
Handel med Sydeuropa
Allmogen
Militären
Ridderskapet
Friesland
Zeeland
Ortodox kalvinism
Antiremonstranter

Politiska fraktioner från 1747[redigera | redigera wikitext]

Efter prinsen av Oraniens återkomst som ståthållare 1747 formerade sig oppositionen mot honom i det patriotiska partiet, då fler och fler av de ständersinnade började stödja prinsen. Efter den franska invasionen av Nederländerna 1795 grundade patrioterna med hjälp av den franska arméns bajonetter den Bataviska republiken som en fransk satellitstat.

Fraktion Huvudidé Konstitutionella idéer Socioekonomisk förankring Flagga
Patrioter Republikanism Religionsfrihet
Avskaffande av ärftliga ämbeten
Medelklass
Borgerlig överklass
Adel
Flag of the Netherlands.svg
Orangister Monarki Bevarande av existerande konstitutionella strukturer Adel
Lägre klasserna
Prinsenvlag.svg

Armén[redigera | redigera wikitext]

Nederländsk musketerare 1607.

Förenade Nederländernas armé eller Ständerarmén (Staatse leger) var en legoknektsarmé, som i effektivet och storlek kunde mäta sig med stormakternas under hela 1600-talet.

Storleken på Förenade Nederländernas armé
År Ständerarmén Spanska armén
i Flandern
Franska armén
1588 20,500 63,455 50,000
1607 62,000 49,765 10,000
1621 55,000 62,600
1635 70,000 63,258 200,000
1648 60,000 65,458
1650 30,000
1667 53,000 134,000
1672 90,000 280,000
1680 40,000 165,000
1689 102,000 420,000
1700 45,000 140,000
1712 119,000 380,000
1792 44,000
1793 60,000

Flottan[redigera | redigera wikitext]

Den nederländska örlogsflottan, Staatse Vloot, var under sextonhundratalet Europas mest framgångsrika örlogsflottan. Det var också under denna period en av Europas största örlogsflottor.[7]

Flottans betydelse[redigera | redigera wikitext]

Nederländska örlogsfartyg omkring 1665.

Holland, Zeeland och Friesland var då Europas ledande sjöfartsländer. De hade en stor handelssektor, en jättelik handelsflotta, en stor sjömanskader, många hamnar och varv samt tillgång till en stor marknad för varvsförnödenheter. De nederländska sjöfartsnäringarna var överlägsna andra länders därför att man kombinerade teknologi och entreprenörskap med låga transaktionskostnader. Men örlogsflottan var av avgörande betydelse för att upprätta och underhålla de nederländska sjöfartsnäringarnas överlägsenhet. Under denna glansperiod var den nederländska flottan engagerad som fiende eller bundsförvant med Spanien, Portugal, England, Frankrike, Danmark-Norge och Sverige och i dessa länders sjömilitära historieskrivning är flottan behandlad med respekt, beundran och avund. I sjöslaget vid Downs i Engelska kanalen 1639 besegrade den nederländska flottan en kombinerad spansk-portugisisk armada i ett av militärhistoriens mest avgörande segrar. 1658-1659 räddade den nederländska flottan Danmark från att utplånas som självständig stat av Sverige. 1672-73 utkämpade den nederländska flottan ett mycket framgångsrikt försvarskrig mot de kombinerade franska och engelska flottorna. 1688 genomförde flottan en framgångsrik landstigning i England.[7]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Under Amiralitetsrådet fanns det fem amiralitetskollegier vilka administrerade varsin flotteskader. Två eller flera av dessa förenades till sjöss i krig och bildade operativa flottstyrkor. Amiraliteten lydde under generalstaterna och samarbetade under amiralitetsrådets och generalamiralens ledning. Amiraliteten var också den Förenade republikens enda organ för direkt beskattning genom tullavgifter vilka uppbars direkt av amiralitetens tjänstemän. Republikens alla övriga inkomster kom från ländernas bidrag.[7]

Amiraliteten[redigera | redigera wikitext]

Amiralitetshuset i Rotterdam 1694.
  • Amsterdams amiralitet var det förmögnaste och det politiskt viktigaste.[8] (Gelderland hade ett säte i kollegiet, Holland sex, Zeeland, Utrecht, Friesland, Overijssel och Groningen hade var och en en plats.[9])
  • Amiralitetet vid Maas med säte i Rotterdams var det äldsta.[8] (Gelderland hade ett säte i kollegiet, Holland sju, Zeeland ett, Utrecht ett, Friesland ett, Overijssel ett.[10])
  • Zeelands amiralitet med säte i Vlissingen och varv i Middelburg kom därnäst i betydelse.[8] (Zeeland hade sju säten i kollegiet, Holland två, Utrecht ett.[11])
  • Nordkvarterets amiralitet var det tredje holländska amiralitetet; dess säte flyttades var sjätte månad mellan Hoorn och Enkhuizen.[8] (Gelderland hade ett säte i kollegiet, Holland sex, Zeeland ett, Utrecht ett, Friesland ett, Overijssel ett.[12])
  • Frieslands amiralitet med säte i Harlingen var det minsta.[8] (Gelderland hade ett säte i kollegiet, Holland ett, Utrecht ett, Friesland fyra, Overijssel ett, Groningen två.[13])

Amiralitetens ansvarsområden[redigera | redigera wikitext]

Amiraliteten ansvarade för sjörätt, varv, magasin, skeppsbyggnad, underhåll av örlogsskeppen, upphandling av varvsförnödenheter och anställning av flaggmän och fartygschefer vilka i sin tur ansvarade för eskadrarnas bemanning och proviantering. En permanent fartygschefskår (ordinaris-kapiteins) bildades 1626 vilket var tidigare än i den engelska flottan. Örlogsfartygen byggdes både av amiralitetsvarven och av enskilda varv och flottan kunde dra nytta av de snabba teknologiska framstegen som ägde rum och de rationella skeppsbyggnadsmetoder som utvecklades.[7]

Operativa flottan[redigera | redigera wikitext]

Högsjöflottan bestod under 1600-talet av sju eskadrar, var och en med tre amiraler eller kommendörer; en som eskader- och och huvudstyrkechef, en som chef för tätstyrkan och en som chef för arriärgardet. Varje eskader bestod av skepp från två eller flera amiralitet. De Ostindiska och Västindiska kompanierna kunde också efter förhandlingar ställa skepp till högsjöflottans förfogande. Vid sidan av högsjöflottan utrustade många handelsstäder egna kommunala eskortfartyg (directieschepen) till handelns skydd. I framförallt Zeeland utrustade privata intressen många kaparfartyg vilka genomförde ekonomisk krigföring för vinnings skull.[14]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Börsen i Amsterdam 1653.

Under självständigheten upplevde Nederländerna stark tillväxt, och blev ett centrum för handel, kultur och vetenskap. Landets koloniala expansion ägde framförallt rum genom Nederländska Ostindiska Kompaniet och Nederländska Västindiska Kompaniet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dutch Republic, 24 juni 2015.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden, 24 juni 2015.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Politics and government of the Netherlands (1581–1795), 24 juni 2015.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dutch States Army, 24 juni 2015.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, Gewestelijk bestuur van de Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden, 25 juni 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ fulltext Concordia res parvae crescunt, discordia maximae dilabuntur. Hubert de Vries, Wapens van de Nederlanden. De historische ontwikkeling van de heraldische symbolen van Nederland, België, hun provincies en Luxemburg. Uitgeverij Jan Mets, Amsterdam, 1995, p. 31–32.
  2. ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Netherlands.htm. Läst 5 juli 2011. 
  3. ^ [a b] N.A.M. Rodgers, The Command of the Ocean (London 2006), sid. 8.
  4. ^ The Dutch Republic in the early seventeenth Century 2015-06-25.
  5. ^ Gewestelijke bestuursinstellingen van Friesland 1580-1795 2015-06-25.
  6. ^ Rodgers a.a., sid. 8, 67.
  7. ^ [a b c d] Jan Glete, "The Dutch navy, Dutch state formation and the rise of Dutch maritime supremacy", Paper for the Anglo-American Conference for Historians: The Sea, 4-6 July 2001 2015-06-25.
  8. ^ [a b c d e] Rodgers, a.a., sid. 9-10.
  9. ^ Admiraliteit te Amsterdam (1586-1795) 2015-06-24.
  10. ^ Admiraliteit op de Maze (1586-1795) 2015-06-24.
  11. ^ Admiraliteit in Zeeland (1584-1795) 2015-06-24.
  12. ^ Admiraliteit in het Noorderkwartier (1589-1795) 2015-06-24.
  13. ^ Admiraliteit in Friesland (1596-1795) 2015-06-24.
  14. ^ Rodgers, a.a., sid. 10, 69.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Israël, J.I. The Dutch Republic: Its Rise, Greatness, and Fall 1477-1806 Oxford: Clarendon Press, 1995
  • Reynolds, Clark G. Navies in History. Annapolis: Naval Institute Press, 1998
  • Schama, Simon The Embarrassment of Riches: An Interpretation of Dutch Culture in the Golden Age. New York: Random House USA, 1988

Koordinater: 52°04′48″N 4°18′00″Ö / 52.08000°N 4.30000°Ö / 52.08000; 4.30000