Berzeliigatan, Göteborg
 Berzeliigatan i riktning österut mot Södra Vägen och Sten Sturegatan. | |
| Namn efter | Kemisten Jöns Jacob Berzelius. |
|---|---|
| Namngiven | 1890 |
| Läge | |
| Plats | Lorensberg, Heden, Göteborg |
| Sträckning | Götaplatsen – Sten Sturegatan |
| Längd | 425 meter |
| Betydelse | |
| Byggnader | Stadsteatern, Stadsbiblioteket |
Berzeliigatan är en gata i stadsdelarna Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan sträcker sig i rak linje, cirka 425 meter mellan Götaplatsen och Sten Sturegatan.[1][2] Den fick sitt namn 1890 i 14:e roten[3] efter kemisten Jöns Jacob Berzelius. Ursprungligen fortsatte gatan från Sten Sturegatan till Mölndalsån,[4] en del som från 1952 heter Valhallagatan. Sin nuvarande sträckning vid Götaplatsen fick gatan någon gång mellan 1921 och 1923,[5][6] en ändring som gjordes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Längs sin väg möter Berzeliigatan: Johannebergsgatan, Södra Vägen, Wadmansgatan och Hedåsgatan.[7]
Berzeliigatan är numrerad 1-26, med fastighetsbeteckningarna:
- (1) Lorensberg 30:2
- (2) Lorensberg 29:2
- (3) Lorensberg 30:2
- (4) Lorensberg 29:2
- (5) Lorensberg 25:11
- (7) Lorensberg 25:1
- (9) Heden 28:1
- (11) Heden 28:2
- (12) Heden 27:23
- (13A) Heden 28:3
- (13B) Heden 28:3
- (13) Heden 28:3
- (14) Heden 27:12
- (15) Heden 28:14
- (16) Heden 26:12
- (17) Heden 28:14
- (18) Heden 26:11
- (19) Heden 28:6
- (20) Heden 26:10
- (21) Heden 29:1
- (22) Heden 25:12
- (23) Heden 29:2
- (24) Heden 25:11
- (25) Heden 29:3
- (26) Heden 25:10
År 1910 hade Berzeliigatan en längd av 223 meter, en medelbredd av 17,1 meter och en yta av 3 815 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 1 542 kvadratmeter och endast 43 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanornas 2 170 kvadratmeter utgjordes av makadam.[9]
De äldsta stenhusen i fem våningar längs gatan uppfördes främst 1900-1910. Husen ingår i kommunens Bevaringsprogram 1987, Värdefulla miljöer 1985 samt är skyddade enligt Naturresurslagen 2:a kapitlet av Riksintresse.[10]
År 1880 började hästdriven spårvagn gå i Södra vägen, och från 1902 eldriven spårvagn. En hållplats som har namnet Berzeliigatan finns vid korsningen med Berzeliigatan.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 50, 301
- ^ Eniro kartor, Rita & Mät
- ^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 26
- ^ Karta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, [Rotekarta över Göteborg 1888, 100 x 210 cm], N P Pehrssons förlag och egendom, Skala 1 : 4 000
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender År 1891, [Fjortonde Årgången], utgifven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1891, s. 7
- ^ Turistkarta över Göteborg, andre stadsingenjör A. Södergren, N J Gumperts Bokhandel, Göteborg 1923
- ^ Vägledare för Göteborg jämte Poliskalender år 1926, utgiven av polisföreningen "Kamratskapet", Göteborg 1926, s. 52
- ^ Eniro kartor.
- ^ Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 122
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 81
| |||||||
| |||||||
