Torp (stadsdel)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Torp, nr 49
Stadsdel
Stora Torp
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda
Koordinater 57°42′7.93″N 12°1′21.3″Ö / 57.7022028°N 12.022583°Ö / 57.7022028; 12.022583
Area 217 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 49

Torp är en stadsdel[1] i östra Göteborg med stadsdelsnummer 49. Stadsdelen bildades genom beslut av magistraten i Göteborg den 15 juni 1923. Stadsdelsgrannar är: nr 46 Kålltorp i norr; nr 48 Delsjön i öster; nr 51 Skår i söder: nr 50 i väster och nr 45 Lunden i nordväst.[2][3] Stadsdelen har en areal på 217 hektar.[4]

Inkorporering och utbyggnad från 1920-talet[redigera | redigera wikitext]

Sedan de östra delarna av Örgryte socken inkorporerats i Göteborgs stad år 1922, delades den upp i stadsdelarna , Torp, Skår, Kallebäck, Gårda, Lunden, Kålltorp och Sävenäs, namngivna efter gamla gårdar. Stadsingenjören Albert Lilienberg lade samma år fram en plan för bostadsbyggande, framför allt villabebyggelse, för Bö, Torp, Kålltorp och en del av Skår. Runt Sankt Sigfrids plan och i Kålltorps egnahem genomfördes förslagen.[5]

Marken i Torp tillhörde gårdarna Stora Torp, Lilla Torp och Kärralund. Redan 1902 hade Kärralunds villastad börjat byggas och efter inkorporeringen byggdes den ut ytterligare. Albert Lilienbergs plan omfattade villor längs Delsjövägen, men den ändrades, varefter det under åren 1940–1950 uppfördes lamellhus och radhus. Radio- och TV-huset Synvillan uppfördes i området 1970.[6]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Kärralundsskolan.

Stora Torps nuvarande huvudbyggnad uppfördes av Oscar Ekman 1873 efter ritningar av Axel Kumlien. År 1942 tog Skogssällskapet över och 1987 byggdes den ut mot öster. På gårdens marker finns även arrendatorsbostad, ekonomibyggnader, trädgårdsmästarbostad och en magasinsbyggnad i gråsten.[7]

Bostadsområdet vid Iskällareliden ligger på Lilla Torps tidigare marker. Området planlades av Tage William-Olsson och bebyggdes av HSB under åren 1946–1948 med lamellhus i gult tegel ritade av C Björkegren. Av Lilla Torp återstår endast trädgårdsmästarbostaden, delar av allén och några grindstolpar. Huvudbyggnaden revs 1968.[8]

Omkring Kärralundsskolan och Delsjöbäcken består bebyggelsen av trevånings bostadshus i gult eller rött tegel, uppförda 1944–1945. Stadsplanen upprättades 1944 av Gunnar Sundbärg och bland arkitekterna märks Gotthard Ålander, Erik Holmdal och N Hanson. Kärralundsskolan ritades av Ragnar Ossian Swensson och Mandus Mandelius och byggdes 1949.[9]

Radhusen vid Daltorpsgatan, Anders Zornsgatan och Skillnadsgatan byggdes 1945–1948 och stadsplanen upprättades 1937 av Uno Åhren. Arkitekter var bland annat Ingrid Wallberg, N Hanson och Elsa-Brita Ekman.[10]

På tomten för det tidigare radio- och tv-huset Synvillan uppförs under åren 2014–2019 500 bostäder i flerfamiljshus och radhus, bestående av 150 hyresrätter, 300 bostadsrätter och 48 radhus med äganderätt. Markägare är Älvstranden Utveckling AB och Göteborgs stad.[11] Bostadsrättsföreningen Studio 1 tilldelades 2016 års Kasper Salin-pris.[12]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Bynamnet Torp påträffas 1550 med namnformen Torpit(t) och Torpett. Betydelsen är "den tidiga eller första bebyggelsen" på en viss plats. Byn bestod (troligen redan före 1625) av två hemman, Lilla Torp och Stora Torp.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 3
  3. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 8-9
  4. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  5. ^ Lönnroth, s. 113
  6. ^ Lönnroth, s. 100
  7. ^ Lönnroth, s. 102-103
  8. ^ Lönnroth, s. 105
  9. ^ Lönnroth, s. 106-107
  10. ^ Lönnroth, s. 109
  11. ^ ”Plan- och byggprojekt: Stora Torp - ca 450 nya bostäder längs Delsjövägen”. Göteborgs Stad. http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.bb7386fd-1152-47cb-9da4-d06bd7780a77&projektid=BN0818/06. Läst 9 maj 2017. 
  12. ^ ”Vinnare av Kasper Salin-priset 2016: HSB Studio 1, Örgryte Torp”. Sveriges arkitekter. https://www.arkitekt.se/vinnare-av-kasper-salin-priset-2016/. Läst 9 maj 2017. 
  13. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1927, s. 79

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0 , s. 100-109, 113

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]