Lilla Bommen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För byggnaden, se Lilla Bommen (byggnad). För radioprogrammet, se Lilla Bommen (radioprogram).
Lilla Bommen i januari 2009.
Lilla Bommen sett från Götaälv.
Gästhamnen vid Lilla Bommen. Konstverket utanför Göteborgsoperan skymtar till höger.
Gästhamnen vid Lilla Bommen bort mot barken Viking med Götaälvbron och Skanskaskrapan i fonden.

Lilla Bommen är en gästhamn strax norr om Göteborgs stadskärna, vid kanten av Göta älv, men också namnet på ett större landområde kring gästhamnen. Hamnen anses ha kommit till på 1640-talet.[1] På hamnbassängens västra sida ligger Göteborgsoperan som stod färdig 1994. På hamnbassängens östra sida ligger ett kontorsområde med höghuset som även det bär namnet Lilla Bommen men som i folkmun kallas Skanskaskrapan eller Läppstiftet. Skeppet Barken Viking ligger vid kajen precis öster om Lilla Bommen. Båthamnen var färdigbyggd år 1860, och kajlängden var 525 meter med ett vattendjup på 3,5 meter.[2] Lilla Bommen blev snabbt Göteborgs hamn för kanaltrafik och inrikessjöfart, där lastbåtar och passagerarbåtar utgick ifrån, för att genom Göta älv, Göta kanal och sjöarna nå Stockholm och Norrköping.[3]

Det gamla kruthuset vid Lilla Bommen började rivas den 7 oktober 1862.[4] Kanalbåtarna fick sin tilläggsplats, sin station, 1872 vid den nya kajen vid Lilla Bommen.[5]

Lilla Bommens gästhamn invigdes den 29 juni 1973 av kommunfullmäktiges ordförande Hans Hansson.[6] Hamnen drivs av det kommunala bolaget Liseberg.

Lilla Bommen och Stora Bommen har båda fått sina namn på grund av de bommar som blockerade vattenvägen för båtars in- och utresor. Vid bommarna samlades även tull in till kronan. Hamnen låg placerad mellan de båda befästningsverken (Bastioner) Gustavus Primus, vid nuvarande Göteborgsoperan och S:tus Ericus, som var placerad mellan nuvarande "Läppstiftet" och hamnen.

Förr fanns det en kanal, Östra Hamnkanalen, som gick från Lilla Bommen, mellan de båda Östra Hamngatorna bort till Brunnsparken. Östra Hamnkanalen fylldes igen år 1936, och 1937-38 fylldes cirka en tredjedel av Lilla Bommens hamn igen (den inre delen) till i höjd med Mårten Krakowgatans förlängning. En flytt av all båttrafik till Gullbergskajen var under en tid ett alternativ. Hela hamnen skulle då fyllas igen.[7]

Lilla Bommens bro gick över Östra Hamnkanalen vid dess utlopp i Lilla Bommens Hamn. Den band samman Kanaltorget med S:t Eriks Torg. Bron försvann 1936, då kanalen fylldes igen. Det var en bred bro med järnvägsspår och mycket annan trafik.[8]

Öster om hamnen ligger Lilla Bommens torg, ett namn som fastställdes 1883. Torget kom till genom att vallgraven från Fattighusån till Lilla Bommen fylldes igen år 1878, då ett större område nordost om hamnen skapades.[9][10]

"Stadstjänareholmen" var ett område som låg utanför Vallgraven, vid Lilla Bommen. Området arrenderades av snickarmästare Hultman, som senare fick ge namn åt Hultmans holme.

Vid Lilla Bommen uppfördes 1899 ett stationshus som utgjorde ändstation för Västergötland-Göteborgs Järnvägar.[11]

Götabåten[redigera | redigera wikitext]

I juli 2001, i samband med schaktningar i S:t Eriksgatan vid Lilla Bommen och byggandet av Götatunneln, hittades ett båtvrak från mitten av 1600-talet, som kom att kallas för "Götabåten". Båten låg begravd under mer än tre meter tjocka fyllnadsmassor och på ett djup av cirka 60 cm under dagens älvnivå. Vad som återstod av båten var ett 10 x 3 meter stort sammanhängande skrovparti, bestående av köl, akterstäv samt delar av skrovsidorna. Båten var i huvudsak byggd av ek och furu, och var 12 meter lång.[12]

Göta Elf-olyckan[redigera | redigera wikitext]

Den 15 april 1908 kantrade ångaren Göta Elf i Lilla Bommens hamn, fullastad med passagerare och gods. Fler än tjugo personer omkom. Händelsen fick stor uppmärksamhet även i rikspressen.[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pålad stad - berättelser om Göteborg från början till nu, red. Tomas Andersson, Riksantikvarieämbetet 2003 ISBN 91-7209-301-3
  2. ^ Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson & Curt Svenson, Wezäta förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-85074-78-0 s.74
  3. ^ Göteborg - då och nu, Ingrid Wirsin & Christian Tyre, Göteborgs-Posten & Tre Böcker Förlag, Göteborg 1989 ISBN 91-7029-022-9 s. 36
  4. ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 143
  5. ^ Gamla goá Göteborg, Per Rhedin, Typografia Olsén AB, Göteborg 1995 ISBN 91-630-0205-1 s.126
  6. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 38.
  7. ^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 ISBN 91-631-4036-5, s. 114
  8. ^ Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7
  9. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.190
  10. ^ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson & Hans Falklind, Haspen Förlag, Göteborg 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.20
  11. ^ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson & Hans Falklind, Haspen Förlag, Göteborg 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.18 + s.20
  12. ^ Fästningen Göteborg - samlingar till stadens arkeologi, red.Carina Bramstång, utgiven av Riksantikvarieämbetet, Göteborg 2006 ISBN 91-7209-418-4
  13. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.82

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]