Hoppa till innehållet

Björn Hedvall

Från Wikipedia
Park teatern från 1941, foto 2009.

Björn Hedvall, född 1889, död 1982, var en svensk arkitekt. Hedvall växte upp i Gävle och utbildade sig vid KTH 1913–1916 och vid Konstakademien 1918–1920. Parallellt med studierna arbetade han på Gustav Lindéns arkitektkontor.

År 1920 gifte sig Hedvall med Elna Kulle, som han träffat vid akademien. 1922 fick han stipendium och gjorde en studieresa till Italien och Frankrike. Han startade ett eget arkitektkontor 1921, i vilket han var verksam upp i hög ålder.

Åren 1939–1943 var Hedvall chefsarkitekt vid marinförvaltningen. Han umgicks med många konstnärer och var styrelseledamot i Konstnärsklubben.

Arkitekturen

Fasad i tjugotalsklassicism, Norrbackagatan 22, 1926.
Linnégatan 96 uppfört i brytningstiden mellan 20-talsklassicismen och den nya funktionalismen.
Läkarhus (vänster) och kontorshus/hotell (höger) på Sturegatan från 1928-30.
Norr Mälarstrand nummer 18 (höger) från 1930, och nummer 20 (vänster) från 1929.
Norr Mälarstrand 56 (t.v.), 1931
Funktionalism: Ängbyhöjden 32, 1938
Biograf Grand, 1933

Hedvall var en mycket produktiv arkitekt och ritade i Stockholm över 270 byggnader; därtill kom ett stort antal hus i andra delar av Sverige. Redan på 1920-talet ritade han omkring 70 hus i Stockholms innerstad som präglades av 1920-talsklassicismens enkla putsade fasader, ofta med sexdelade fönster, lisener och arkadbågar i bottenvåningarna.[1] Exempel härför finns bland annat på Rörstrandsområdet, där Hedvall ibland bara gestaltade fasaderna som på fastigheten Fajansen 8, Drejargatan 1. Här finns ett tandsnitt längs långfasden, en hörnbalkong med en snäckformad konsol och en gaveltrekant med ett stort blommönster i relief.

I slutet av 1920-talet tog Hedvall intryck av den nya arkitektoniska stilen, funktionalismen. Hedvall vann 1928 en arkitekturtävling om ett nytt kontors- och läkarhus i korsningen Sturegatan/Humlegårdsgatan i centrala Stockholm.[1] Hedvall gav kontorshuset i korsningen en mycket modern form med sammanhängande fönsterband och flexibla planlösningar. Läkarhuset, som har hela sin fasad mot Sturegatan gav Hedvall samtidigt en klassicistisk form.[2]

Den blandningen av stilar finns också i Hedvalls två hus på Norr Mälarstrand; nummer 20 uppfördes 1929 i funktionalistisk stil och grannhuset nummer 18 med klassiska former 1930. Under 1930-talet återanvände Hedvall ofta stildrag från 1920-talsarkitekturen i sin verk, troligen både på grund av uppdragsgivarnas önskemål och anpassning till omgivande hus.[1]

Ett exempel är bostadshuset vid Norr Mälarstrand 56, som sträcker sin höga funktionalistiska gavel mot Riddarfjärden. Kännetecknande för huset är bland annat de stora fönstren mot vattnet som ger ljusa lägenheter och en vid panoramablick. I entréportalens gestaltning återvände Hedvall till klassicismens formspråk. Smidesgrinden är lekfull dekorerad med "Sankt Göran och draken", flankerad av två prinsessor.[3]

Under 1930- och 40-talet deltog Hedvall i utformandet av de nya förorterna, bland annat med smalhus i Traneberg och Hammarbyhöjden, punkthus i Johanneshov och Hägerstensåsen, samt tjockhus i Hägersten. I Ekhagen ritade han både stadsplanen och bebyggelsen.[1] Bland hans övriga verk från 30-talet finns villor i Södra Ängby, bland annat den 485[4] kvadratmeter stora villan Ängbyhöjden 32 som ställdes ut på Nordisk byggdag i Oslo 1938[5].

Under 1950- och 60-talet ritade Hedvall bland annat industribyggnader i Ulvsunda, skolor och Ängbykyrkan.[1]

Biografarkitekten

Hedvall ritade många biografer, både på landsorten och i Stockholm. Han kallade sig själv "biografspecialist" och gestaltade ett 20-tal biografer i Stockholm under 1930- och 1940-talen. Bland andra ritade han Plaza (1931), Paraden (1932), Grand (1933), Royal (1935) och Park-teatern (1941).[6]

Verk i urval

Referenser

  1. ^ [a b c d e] ”Björn Hedvall”. Stockholms stadsmuseum. http://www.bastugatan25.se/pdf/hedvall.pdf. Läst 25 november 2009. 
  2. ^ Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. sid. 72. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 
  3. ^ Informationstavla på byggnaden
  4. ^ booli.se
  5. ^ Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. sid. 207. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 
  6. ^ Furberg, Kjell. ”Med funktionalismen föddes den moderna bion”. Ur Byggnadskultur nr 4/1992. Svenska byggnadsvårdsföreningen. http://byggnadsvard.se/index.php?option=com_content&view=article&id=145:med-funktionalismen-foeddes-den-moderna-bion&catid=1:arkitekturhistoria&Itemid=61. Läst 24 november 2009. 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Björn Hedvall.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Björn_Hedvall&oldid=15575804”