Björn Hodell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fritz Erik Björn Hodell, född 2 juli 1885 i Stockholm, död 22 juni 1957 i Stockholm, var en svensk teaterchef och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Björn Hodell var son till Ida och Julius Hodell, brorson till författaren och skådespelaren Frans Hodell och sedermera svåger till revyförfattaren Emil Norlander. Han gifte sig med Elsa Margareta Jäderström och tillsammans blev de föräldrar till författaren och konstnären Åke Hodell, skådespelerskan Ulla Hodell och tvillingarna Olle och Lasse.[1]

Björn Hodell var tjänsteman på Stockholms gas- och elektricitetsverk åren 1909-1926 samtidigt som han skrev kåserier och revyer.[1] 1916 tog han över efter sin svåger Emil Norlander som redaktör för satirtidskriften Nya Nisse, vilket han var fram tills 1918 då tidningen lades ned.[1] Redaktionen låg dessa år i familjens lägenhet på Vasagatan 50. 1922 blev han direktör för Folkets hus teater vilket han var fram till 1929 då han istället blev direktör för Södra teatern där han stannade till 1938.[1] Vid invigningen av Tantolundens friluftsteater, i Stockholm 1919 framfördes Hodells När byskräddaren och byskomakaren gifte bort sin pojke. 1932 köpte Hodell Vanadislundens friluftsteater och året därpå även SkansenteaternSkansen, där verksamheten kom att fortsätta i ungefär samma banor som tidigare. Under en period var han också en uppskattad radiokåsör. Enligt Kar de Mumma, som arbetade som revyförfattare åt Hodell, var det Hodell som först började med att använda ordet "Utsålt" i sina teaterannonser.[1]

I juni 1936 var det revypremiär på en storsatsning från Hodells sida på Cirkus i Stockholm. Hodell stod ensam som finansiär och när publiken uteblev tvingades han i personlig konkurs. 1939 utmättes stora delar av hemmet till kronofogden. Hodell blev alkoholiserad och blev inlagd på Beckomberga sjukhus.[2] I en intervju i Bonniers Litterära Magasin från 1979 säger sonen Åke Hodell om en av sina mer välkända texter, att "General Bussig är naturligtvis min far och en del andra auktoritära personer jag mött i mitt liv."[3]

Hodell är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [4]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1948 - Sagan om Ernst Rolf
  • 1948 - Stockholmshistorier
  • 1949 - Emil Norlander och hans visor: en skildring

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Magnus Haglund (2009) Åke Hodell, Natur & Kultur, Stockholm, sid:35-38, ISBN 978-91-27-11769-3
  2. ^ Magnus Haglund (2009) Åke Hodell, Natur & Kultur, Stockholm, sid:50, ISBN 978-91-27-11769-3
  3. ^ Christer Eriksson (1979) Intervju med Åke Hodell, Bonniers Litterära Magasin, Red: Hans Isaksson & Lars Grahn, nr.1
  4. ^ Hitta graven