Det våras för sheriffen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Blazing Saddles)
Det våras för sheriffen
(Blazing Saddles)
GenreKomedi, Western
RegissörMel Brooks
ProducentMichael Hertzberg
ManusMel Brooks
Norman Steinberg
Andrew Bergman
Richard Pryor
Alan Uger
SkådespelareCleavon Little
Gene Wilder
Harvey Korman
Slim Pickens
Madeline Kahn
Mel Brooks
Dom DeLuise
OriginalmusikJohn Morris
ProduktionsbolagWarner bros
PremiärUSA 7 februari 1974 (USA)
Speltid93 minuter
LandUSA
SpråkEngelska
IMDb SFDb Elonet

Det våras för sheriffen (originaltitel: Blazing Saddles) är en amerikansk westernkomedi från 1974 i regi av Mel Brooks. I huvudrollerna ses Cleavon Little, Gene Wilder, Harvey Korman, Slim Pickens och Madeline Kahn.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Det är järnvägens gyllene tidsålder och det skall dras en järnvägslinje genom det lilla samhället Rock Ridge, där alla verkar heta Johnson i efternamn. Hedley Lamarr vet att detta kommer att få markvärdet att öka. Han försöker skrämma bort byborna genom att anlita det värsta gäng busar som kan uppbringas, samt får westerns första färgade sheriff placerad i Rock Ridge. Allt för att komma över marken. Naturligtvis går det inte som planerat.

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

Produktion och mottagande[redigera | redigera wikitext]

En av rollfigurerna heter Hedley Lamarr, vilket anspelar på skådespelerskan Hedy Lamarr (1914–2000), något som Hedy Lamarr stämde dem för. Rollfiguren kallas dessutom ofta för "Heddy", vilket vederbörande kraftigt protesterade mot.

William J. LePetomane har samma namn som den franske flatulensartisten Joseph Pujols artistnamn. Filmen sägs vara den första med hörbara fisar, vilket sker ett antal gånger runt en lägereld och bland folk som ätit mycket bönor.[1]

Mel Brooks tillfrågade John Wayne om han ville spela rollen som Waco Kid.[1] Han avböjde dock då han trodde att filmen skulle vara ett alltför stort avsteg från hans egen karriärs stil.[1] Wayne tyckte att humorn var alltför grov[2] men mycket underhållande. Efter flera andra provspelningar tog till slut Gene Wilder över rollen.[1]

Under inspelningen av filmen gav Wilder grunduppslaget – att Viktor Frankensteins sonson skydde sina berömda släktingar – till Brooks nästa film Det våras för Frankenstein.[1]

Filmen nominerades till tre Oscar: bästa sång, bästa klippning och bästa kvinnliga biroll (Madeline Kahn).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]