Boëthius
| Boëthius Släkt | |
| Ursprungsland | Sverige |
|---|---|
| Stamfar | Olaus Andreæ Angermannus |
| Koder, länkar | |
| SBL | länk |
| Redigera Wikidata | |
Boëthius är ett svenskt efternamn som bärs av en norrländsk släkt, känd sedan 1600-talet, och en av Sveriges äldre prästsläkter. Namnet uttalas [boé:tsius] och kan skrivas på något olika sätt.
Den 31 december 2013 var följande antal personer bosatta i Sverige med stavningsvarianterna[1]
- Boethius 96
- Boëthius 63
Tillsammans blir detta 159 personer.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Släktens stamfader är herr Anders, den förste protestantiske prästen i Sidensjö i Ångermanland. Hans son Olaus Andreae Angermannus blev kyrkoherde i Mora, varför dennes son, som var döpt med Bo (Boëtius) som förnamn, kallade sig Boëtius Olai Moraeus (cirka 1560–1628).
Släktnamnet Boëtius började användas av den senares sonson Jakob Boëthius (1647–1718) som var kyrkoherde i Västmanland, förste teologie lektor, lektor i grekiska och bibliotekarie. Etymologiskt är namnet en latinisering av förnamnet Bo.
Boëtius Olai Moraeus var gift med Jesper Svedbergs mors moster, och Jacob Boëthius mor, Tora Rudbeckia, var Johannes Rudbeckius brorsdotter.
Samtliga släktmedlemmar härstammar från Jacob Boëthius som dömdes förlustig liv, ära och gods 20 juli 1698, men befriades genom rådets resolution 1710. Han var gift med Helena Löfgren från Västerås.
Släktträd i urval[redigera | redigera wikitext]
- Jakob Boëthius (1647–1718), präst och gymnasierektor
- Jacob Boëthius (1716–1781), kyrkoherde i Grangärde[2]
- Daniel Boëthius (1751–1810) professor
- Jacob Eduard Boëthius (1789–1849), jurist och professor
- Pehr Boëthius (1754–1813), kyrkoherde i Säter[2]
- Daniel Edvard Boëthius (1807–1877), kyrkoherde i Ål[2], kontraktsprost[3]
- Daniel Edvard Boëthius (1834-1905), kontraktsprost
- Daniel Boëthius (1873–1940), sjökapten
- Lars Boëthius (1903–1968), konstnär, gift med Ingrid Strandberg
- Daniel Boëthius (1873–1940), sjökapten
- Simon Boëthius (1850–1924), historiker och politiker, professor skytteanus
- Bertil Boëthius (1885–1974), riksarkivarie, professor
- Carl Gustaf Boëthius (1915–2001), chefredaktör[4]
- Maria-Pia Boëthius (född 1947), författare och journalist, tidigare gift med Jan Lindström, journalist
- Carl Gustaf Boëthius (1915–2001), chefredaktör[4]
- Axel Boëthius (1889–1969), arkeolog, professor
- Renata Wrede (1923–1998), konstnär och författare
- Gerda Boëthius (1890–1961), konsthistoriker med professors namn
- Bertil Boëthius (1885–1974), riksarkivarie, professor
- Daniel Edvard Boëthius (1834-1905), kontraktsprost
- Daniel Edvard Boëthius (1807–1877), kyrkoherde i Ål[2], kontraktsprost[3]
- Daniel Boëthius (1751–1810) professor
- Jacob Boëthius (1716–1781), kyrkoherde i Grangärde[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ SCB Namnsök
- ^ [a b c] Boëthius, släkt i Svenskt biografiskt lexikon, band 5, sida 117 (1925).
- ^ Svenska släktkalendern 1950 s 94
- ^ Boëthius, Carl-Gustaf i Vem är vem, Stor-Stockholm, 1962. Carl-Gustaf Boëthius död Arkiverad 8 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Dagen 2001-10-12. Läst 2014-04-07.
Referenser och litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Svenska släktkalendern, årg. 1912, 1913, 1914, 1917, 1919, 1936, 1950
- Sv. slägt-kalender 1888
- (osign.), "Boëthius", Svenska män och kvinnor Del 1 (Sthlm 1942)
- (osign.), "Boëthius", Svenskt Biografiskt Lexikon Del V (Sthlm 1925)