Bertil Boëthius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bertil Boëthius
Bertil Boëthius.JPG
Född31 januari 1885[1][2][3]
Uppsala domkyrkoförsamling[4][5][6]
Död6 november 1974[2]
Adolf Fredriks församling[2]
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningHistoriker, arkivarie
BefattningRiksantikvarie
FöräldrarSimon Boëthius[6][5][4]
SläktingarAxel Boëthius (syskon)[6][5][4]
Gerda Boëthius (syskon)[6][5][4]
Redigera Wikidata

Simon Bertil Boëthius, född 31 januari 1885 i Uppsala, död 6 november 1974 i Stockholm, var en svensk historiker.

Boëthius blev filosofie doktor i historia Uppsala 1912 och amanuens vid riksarkivet samma år, 1921 förste arkivarie vid riksarkivet. Han var 1930–1944 stadsarkivarie vid Stockholms stadsarkiv och 1944–1950 riksarkivarie. År 1936 tillträdde Boëthius som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade "Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, redaktör, Nils Ahnlund, professor, Oscar Larsson, borgarråd, Fredrik Ström, redaktör och Sten Wahlund, statistiker.

Boëthius skrev bland annat Svenskarna i de nedersachsiska och Wesfaliska kustländerna juli 1630-november 1632 (1912, dissertation) och Ur de stora skogarnas historia (1921). En insats av stor betydelse var att han tog initiativet till och 1918-1931 var den förste huvudredaktören för det mycket omfattande personhistoriska uppslagsverket Svenskt biografiskt lexikon. Han var också och medarbetare i Svensk uppslagsbok.

Han var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien, Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och Finska Vetenskapsakademien.

Som medlem av släkten Boëthius var han son till professor Simon Boëthius och Essie Sahlin, äldre bror till arkeologen Axel Boëthius och konsthistorikern Gerda Boëthius, farfar till Maria-Pia Boëthius och Gunilla Boëthius. Han var från 1913 gift med Gerda Fahlberg, dotter till bruksägare J A Fahlberg och Maria Andersson.

Tryckta skrifter[redigera | redigera wikitext]

Se Bertil Boëthius. Tryckta skrifter 1908-1965 förtecknade av Ulla Hammarsten. (Samlingar och studier utg. av Svenskt arkivsamfund) Stockholm 1965, 42 sidor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/13 (1883-1887), bildid: 80002729_00133, Födelsebok, läs online, läst: 31 mars 2018, ”32,(jan),31,1,,Simon Bertil (2),1,..... Lektor Simon Johannes Boëthius o H(ustru) Axelina Kristina Emile Sahlin....
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18850131-0836 Boethius, Simon Bertil, läst: 31 mars 2018
  3. ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Fjärdingsroten, SE/ULA/11632/A I ac/8 (1884-1888), bildid: C0004263_00232, Husförhörslängd, läs online, läst: 31 mars 2018, ”Son Simon Bertil (18)85,31/1, (Upsala)
  4. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Simon Bertil, f. 1885 i Uppsala Uppsala län, läs online, läst: 31 mars 2018
  5. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Simon Bertil, f. 1885 i Uppsala Uppsala län, läs online, läst: 31 mars 2018
  6. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Simon Bertil, f. 1885 i Uppsala Uppsala län, Fil. lic., läs online, läst: 31 mars 2018

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • M. Bjursén Carlberg, "Bertil Boëthius". Kungl. Gustav Adolfs Akademiens minnesbok 1973-1987, tr. 2003
  • B. Broomé, "Bertil Boëthius." Personhistorisk tidskrift 1974
  • A. Montgomery, "Bertil Boëthius 1885–1974." Svenska historiker, red. av R Björk m.fl., 2009.
  • Å. Kromnow, "Bertil Boëthius." Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1974
  • E. Norberg, "Bertil Boëthius." Svenskt biografiskt lexikon 100 år. Redaktionskommitté: Roger Axelsson, Åke Bertenstam,Jakob Christenson & Lena Milton. Redaktör: Åsa Karlsson. Utg. av Riksarkivet, Stockholm 2017
Företrädare:
Johannes Kolmodin
Föreningen Heimdals ordförande
1908-1909
Efterträdare:
Nils Herlitz