Bogesunds slott
| Bogesunds slott | |
| Slott | |
 Bogesunds slott
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Region | Svealand |
| Kommun | Vaxholm |
| Färdigställande | 1600-talet |
| GeoNames | 6932916 |
 Flygbild
| |
Bogesunds slott, tidigare kallat Bogösund, är ett slott som ligger i Vaxholms kommun i Stockholms län. Greve Per Brahe den yngre (född 1602 på Rydboholms slott och dog 1680 på slottet) ärvde 1630 Bogesund, som då var en gård, av sin far Abraham Pedersson Brahe. Per Brahe lät bygga slottet omkring 1640. Slottet hade då en kvadratisk plan, fyra våningar och två vindsvåningar under ett brutet tak. Dessutom anlade han en större och en mindre trädgård kring slottet. Under Fredrik I:s tid utgjorde Bogesund ofta vistelseort för kungen under hans jaktnöjen. [1]
Braheätten ägde slottet fram till 1739 då Kristina Anna Brahe dog, endast 22 år gammal. Hennes make Carl Fredrik Hamilton bodde på slottet till sin död 1753. Då lät arvingarna sälja slottet 1767 till Fredrik von Rosen som ägde slottet i 7 år. Det såldes 1774 till Albrekt von Lantinghausen som var vän till Gustav III.
Under 1770-talet rustades slottet upp. Spår finns kvar av den renoveringen i form av tapeter, kakelugnar och olika snickeridetaljer. I början av 1800-talet fick slottet bland annat en ny huvudtrappa och ny entréport.
Under åren 1863-1867 totalrenoverade den dåvarande ägaren, friherre Nils Albrekt von Lantingshausen (1811-1868), som tog sig namnet Nils Albrekt von Höpken. Arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander fick i uppdrag att rita om slottet. Ritningarna kom dock att signeras av hans unga medhjälpare Thor Medelplan. Denne hann dock avlida innan bygget startade och det blev Scholander som ledde ombyggnaden med vissa ändringar av Medelplans ritningar.[2] Han tillförde slottet dess karaktäristiska torn. Tornen byggdes samman på norra och södra sidan i två våningar. Man byggde också ett slottskapell, matsal och vinterträdgård, samt en trädgård i romantisk stil. von Lantinghausen von Höpken sammanslog Bogesund juridiskt med andra gods som han redan ägde till fideikommiss 1863.
Staten exproprierade 1946 slottet och dess mark på grund av vanvård av dåvarande ägaren (och siste fideikommissarie) löjtnanten friherre Nils von Lantinghausen von Höpken (1876-1952). För att kunna genomföra expropriationen stiftades en särskild lag, som därför kom att kallas lex Bogesund. 1949 blev slottet förklarat som byggnadsminne. Efter expropriationen har godset, dock ej själva slottet, använts av kriminalvården. Slottet ägs av Statens fastighetsverk och är öppet för visningar för allmänheten.
Den till slottet hörande marken har använts för skogsforskning och undervisning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Förutom rent skogliga försök har man även bedrivit viltforskning på främst rådjur inom ramen för det så kallade Bogesundsförsöket. Målet var bland annat att se hur stor rådjursstam som marken förmådde bära.
Slottet renoverades under 2010-2012 och invigdes igen i augusti 2012, med nya fasader i kalkputs trogna de ursprungliga från slutet av 1800-talet.
Se även
Källor
- ^ Dahlgren, Victor (1851). Beskrifning jemte statistisk tabell och karta öfver Ryds socken, belägen i Stockholms län och Danderyds skeppslag. Libris 13882044
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, Fredrik Wilhelm Scholander
Externa länkar
- Officiell webbplats
- Statens Fastighetsverk
- ”Bogesunds slott”. Suecia antiqua et hodierna, första bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+asaml&local_base=sah.
Wikimedia Commons har media som rör Bogesunds slott.
