Vaxholms kommun (även Vaxholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vaxholm.
Kommunen har &&&&&&&&&&011657.&&&&&011 657 invånare (2017) och omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda.
Vaxholms kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön, belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland. Kommunen är en del av Roslagen och Stockholms norra skärgård. Kommunen är delad mellan halvön Bogesundslandet och Vaxön med centralorten samt andra skärgårdsöar. Kommunen omges av Kyrkfjärden, Stora Värtan, Askrikefjärden, Höggarnsfjärden, Torsbyfjärden och Trälhavet.
Kommunen gränsar i öster till Värmdö kommun, i söder till Nacka kommun och Lidingö kommun, i väster till Danderyds kommun och Täby kommun samt i norr till Österåkers kommun, alla i Stockholms län.
Kommunens område motsvarar vad som till kommunreformen 1862 var staden Vaxholms område, tillsammans med delar som tillhörde östra delen av Östra Ryds socken (Bogesundslandet), en mindre del av Värmdö socken (öar i nordvästra delen), samt södra delen av Österåkers socken (Resarö).
Till stadskommunen överfördes kringliggande öar från Värmdö landskommun 1913 (Rindö) och 1950 (Tynningö, Skarpö med flera öar). Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna för Vaxholm, men Östra Ryds landskommun med Bogesundslandet blev inkorporerat av Österåkers landskommun.
Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Österåkers kommunkod också fortsatte gälla för den sammanslagna kommunen.[5] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.[6]
Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]
Vaxholm kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.[9]
Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.
Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställdes av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.
| Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2015[10] |
|
| År |
|
|
Folkmängd |
| 1970 |
|
4 786 |
| 1975 |
|
4 874 |
| 1980 |
|
4 851 |
| 1985 |
|
6 325 |
| 1990 |
|
6 779 |
| 1995 |
|
8 215 |
| 2000 |
|
9 286 |
| 2005 |
|
10 123 |
| 2010 |
|
10 965 |
| 2015 |
|
11 380 |
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[10]
| Ålder |
Antal |
Andel |
|
31 december 2015
|
| Ogifta |
5 561 |
48,87 % |
| Gifta |
4 372 |
38,42 % |
| Skilda |
1 019 |
8,95 % |
| Änkor/änklingar |
428 |
3,76 % |
Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[10]
- Män: 5 638; 49,54 %.
- Kvinnor: 5 742; 50,46 %.
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 1 454, eller 12,78 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 380 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).[11]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Vaxholms kommun 11 389 personer. Av dessa var 1 454 personer (10,28 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]
Åldersfördelningen i Vaxholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[10]
| Ålder |
Antal |
Andel |
|
31 december 2015
|
| 0–14 år |
2 442 |
21,46 % |
| 15–24 år |
1 266 |
11,12 % |
| 25–54 år |
4 232 |
37,19 % |
| 55–64 år |
1 255 |
11,03 % |
| 65+ år |
2 185 |
19,20 % |
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling
Från 2016 indelas kommunen i huvudsakligen ett enda distrikt, Vaxholms distrikt.[13]
Det finns sex tätorter i Vaxholms kommun.
Till några av de större öarna hör Vaxön som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen.
Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274.
Mandatfördelning i Vaxholms kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
PKP |
WAX |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
15 |
|
|
|
5 |
7 |
|
4 |
|
31 |
89,5 |
|
| 1973 |
2 |
18 |
|
2 |
|
11 |
6 |
|
10 |
|
49 |
92,1 |
|
| 1976 |
3 |
17 |
|
6 |
|
8 |
5 |
|
10 |
|
49 |
92,0 |
|
| 1979 |
3 |
16 |
|
7 |
|
6 |
5 |
|
12 |
|
49 |
90,1 |
|
| 1982 |
2 |
12 |
1 |
|
|
2 |
3 |
|
11 |
|
31 |
90,9 |
|
| 1985 |
1 |
11 |
1 |
|
|
2 |
5 |
|
11 |
|
31 |
90,0 |
|
| 1988 |
1 |
10 |
2 |
|
|
4 |
5 |
|
9 |
|
31 |
87,8 |
|
| 1991 |
1 |
8 |
1 |
|
|
4 |
4 |
1 |
12 |
|
31 |
89,2 |
|
| 1994 |
1 |
11 |
1 |
|
|
5 |
3 |
|
10 |
|
31 |
88,0 |
|
| 1998 |
1 |
9 |
2 |
|
|
2 |
3 |
2 |
12 |
|
31 |
83,97 |
|
| 2002 |
2 |
10 |
|
|
|
2 |
5 |
2 |
10 |
|
31 |
83,70 |
|
| 2006 |
1 |
7 |
1 |
|
|
2 |
3 |
1 |
16 |
|
31 |
86,92 |
|
| 2010 |
1 |
7 |
2 |
|
|
4 |
4 |
|
13 |
|
31 |
88,14 |
|
| 2014 |
1 |
6 |
3 |
|
5 |
3 |
3 |
|
10 |
|
31 |
88,60 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ SCB:Kommunändringar efter 1974
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SKL:Kommuner som återtagit benämningen stad
- ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 29 december 2016.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 29 december 2016.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385500/. Läst 29 december 2016. [död länk]
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Polen
Tyskland
Norge
Thailand
Iran
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Irak
Turkiet
Afghanistan
Sovjetunionen
Island
Somalia
Syrien
/
Eritrea
Wikimedia Commons har media som rör Vaxholms kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
