Fideikommiss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fideikommiss, från latinets fidei commissum, "anförtrott på heder och samvete", är en egendom som inte kan säljas utan måste gå i arv. Numera tillåter de flesta länder inte skapande av fideikommiss, och i flera länder har de befintliga avskaffats, eller är på väg att avskaffas. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp och därmed minskas.

Innehavaren av ett fideikommiss kallas fideikommissarie men personen äger strikt betraktat inte egendomen (även om personen står som lagfaren ägare till egendomen), men disponerar, förvaltar och har rätt till inkomster från egendomen.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige skapades ett fideikommiss genom upprättandet av ett fideikommissbrev i vilket man angav vilken arvsordning som skulle gälla för egendomen ifråga. Det vanligaste var att egendomen skulle ärvas odelad från far till äldste son enligt primogenitur. Dock förekom att man skrev in så kallad änkesätesrätt, vilket innebar att en änka efter ägaren skulle få sitta i orubbat bo under sin livstid. Först därefter skulle arvtagaren enligt fideikommissbrevet få träda till. Fideikommissbrevet, som inregistrerades hos Kungl Maj:t, gällde före all annan arvsordning. Fideikommissinstitutet avskaffades i Frankrike under franska revolutionen men återinfördes temporärt under Napoleons tid vid makten. Under hans tid inrättades ett fideikommiss som kom att få en – för Napoleon I – oväntad fortsättning; se vidare Gallierasamlingen.

Under inflytande av idéerna från franska revolutionen infördes i Sverige 1810 förbud mot instiftande av fideikommiss i fast egendom. Instiftande av fideikommiss i lös egendom kunde dock ske ända fram till 1930. Frågan om fideikommissets vara eller inte vara har sedan slutet av 1800-talet ofta debatterats. Efter många diskussioner i riksdagen och många utredningar beslutades den 27 november 1963 att de resterande fideikommissen skulle avvecklas då den sittande fideikommissarien gick ur tiden. Detta beslut – den så kallade avvecklingslagen – trädde i kraft 1 januari 1964. Då fanns det cirka 200 levande fideikommissarier i landet. Sedan avvecklingslagen trädde i kraft har de flesta fideikommiss avvecklats. 2006 fanns 24 fideikommiss med fast egendom. Det är värt att notera, att de flesta av de kvarvarande fideikommissen är bland de största privata lantegendomarna i Sverige.

Avvecklingslagen[redigera | redigera wikitext]

Avvecklingslagen trädde i kraft 1964 och tillämpas när innehavaren av fideikommisset avlider.[1] Då upphör fideikommisset varvid den avlidnes efterträdare enligt fideikommissurkunden ärver hälften av egendomen medan återstoden fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser eller vad som föreskrivs i den avlidnes testamente.

Emellertid kan regeringen förordna att fideikommissurkundens bestämmelser ska fortsätta gälla om den finner att fideikommissegendomen har ett synnerligt kulturhistoriskt värde.[2] Sålunda har regeringen beslutat om förlängning beträffande bland annat fideikommissen Erstavik, Skokloster, Övedskloster, Ericsberg och Fullerö.

Fideikommissaktiebolag[redigera | redigera wikitext]

För att kunna hålla samman stora skogs-och jordbruksegendomar finns det enligt avvecklingslagen en möjlighet att, efter tillstånd från fideikommissnämnden, tillskjuta fideikommissegendomen till ett aktiebolag. Aktierna ska därefter förvaltas som fideikommisskapital.

Inlösen[redigera | redigera wikitext]

Staten kan undantagsvis enligt avvecklingslagen, om regeringen finner det erforderligt med hänsyn till betydande allmänt intresse och för att förebygga uppdelning av egendom, förordna om att egendomen avstås till staten mot ersättning.[3] Staten har utnyttjat möjligheten till inlösen vid ett tillfälle. Det rörde sig då om ett med kulturhistoriskt värdefullt arkiv ingående i Ericsbergs Fideikommissbo. Ett annat fall som staten övervägde att inlösa men slutligen bestämde sig för att avstå gällde en av Sveriges förnämsta konstsamlingar som ingick i det skånska fideikommisset Wanås. Tavelsamlingen, omfattande 77 tavlor, innehöll kända mästare som Rembrandt, Rubens och van Dyck.

Förlängning[redigera | redigera wikitext]

Enligt avvecklingslagen kan regeringen förordna om att fideikommissurkundens bestämmelser ska tillämpas tills vidare eller till dess i beslutet angiven innehavare av fideikommisset avlider. Jfr ovan beträffande nämnda fideikommiss som fått förlängning.

Aktiva fideikommiss[redigera | redigera wikitext]

Ett fyrtiotal fideikommiss är i drift i Sverige. Till dessa hör:

Halland[redigera | redigera wikitext]

Närke[redigera | redigera wikitext]

Skåne[redigera | redigera wikitext]

Södermanland[redigera | redigera wikitext]

Uppland[redigera | redigera wikitext]

Västergötland[redigera | redigera wikitext]

Västmanland[redigera | redigera wikitext]

Östergötland[redigera | redigera wikitext]


Fideikommiss som har avvecklats[redigera | redigera wikitext]

  • Säby, som varit i Wrangelska ättens ägo sedan år 1712 upphörde som fideikommiss vid friherre Carl Helmuth Wrangels död år 1977. Egendomen såldes 1979 till Ludvig af Ugglas.
  • Engaholm utanför Alvesta i Småland var fideikommiss i familjen Koskull och avvecklades 1975.

Fideikommiss i den romerska rätten[redigera | redigera wikitext]

Fideikommiss betyder i romerska rätten en bestämmelse när någon efterlämnar arv, i annan form än den för legat föreskrivna formen; nämligen att den insatte arvingen ska lämna ett visst, särskilt objekt ur arvmassan (singularfideikommiss), en jämn del därav eller hela arvsmassan (universalfideikommiss) åt en annan efter en viss tid eller vid inträffandet av vissa omständigheter.

Arvingen, som skall avträda arvet, kallas fiduciarius, mottagaren fideicommissarius. För att uppmuntra fiduciarien att uppfylla utlämningsplikten, vartill han från början inte kunde tvingas till genom lagliga medel, tillerkändes honom i en senare tid (genom senatusconsultum Pegasianum 75 e. Kr.) gentemot fideikommissarien samma rätt som gentemot legatarien, nämligen att vid utlämnandet åt sig själv behålla en fjärdedel ("quarta falcidia v. trebelliana").

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1963:583#P3
  2. ^ https://lagen.nu/1963:583#P6
  3. ^ https://lagen.nu/1963:583#P16

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin
  • SOU 1923:40 (Jordbrukskommissionen: IV. Upphävande av fideikommiss i fast egendom)
  • SOU 1959:40 (Fideikommissutredningen: Avveckling av fideikommissen)
  • Avveckling av fideikommiss; Thomas Eriksson, Iustus förlag, Uppsala 2006

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]