Hoppa till innehållet

Boleslav I av Polen

Från Wikipedia
Boleslav I av Polen
FöddPoznań
Död17 juni 1025[1]
Gniezno, Polen
Begravdkatedralen i Poznan
Medborgare iHertigdömet Polen
SysselsättningPolitiker
Befattning
Hertig av Böhmen (1003–1004)
Kung av Polen (1025)
MakaJudith av Ungarn
Henilda von Meissen
Tyri Haraldsdotter
Oda av Meissen
Emnilda av Lausitz[2]
Hodica
PartnerPredslava Vladimirovna
Barndotter till Boleslav I av Polen[3]
N.N. córka Bolesława Chrobrego
Bezprym (f. 987 och 986)
Regelinda (f. 989 och 989)
Mieszko II av Polen (f. 990 och 990)
Otto Bolesławowic (f. 1000)
Matylda (f. 1018)
FöräldrarMieszko I av Polen
Dubrawka av Böhmen
SläktingarSwiatoslawa av Polen (syskon)
Sigrid Storråda (syskon)
Redigera Wikidata
Karta över hertigdömet och kungariket Polen, 992-1025.

Boleslav I den tappre (polska: Bolesław Chrobry), född 967, död 1025, var den förste kungen av Polen.

Han regerade från år 992 till 1025.

Boleslav I var son till Mieszko I av Polen och far till Mieszko II av Polen och tillhörde Piastdynastin (på polska: dynastia Piastów).

Sedan han fördrivit sina bröder, med vilka han enligt sin fars önskan skulle delat landet, och så blivit ensam härskare, arbetade han oförtrutet på befästandet och utvidgandet av Polens makt både inåt och utåt. Han erövrade Gdańsk, Pommerellen, Kraków, Lausitz, Meissen, Mähren, Kiev och Röda Ryssland.

På 990-talet fick han av kejsar Otto III investiturrätten över de polska biskoparna och länshöghet under honom över slaverna öster om Oder mot att han erkände kejsaren Polen som ett tysk-romerskt län.[4]

Efter Ottos död erövrade han Böhmen 1003, framträngde härjande i östra Tyskland ända till Elbe och frigjorde för en tid Polen från beroendet av detta land. Men redan följande år förlorade han Böhmen till kejsar Henrik II, som under ständiga framgångar ryckte in i Polen och 1005 tvang honom till fred, varvid Boleslav måste avstå sina tyska erövringar och erkänna Henrik som länsherre. Boleslav upptog sedan åter striden med kejsaren, och den slutades först genom freden i Bautzen 1018, vari han mottog Lausitz och Meissen som kejserliga län men i övrigt behöll sin självständighet.[4]

Inom landet strävade Boleslav att utbreda kristendomen, som befästes genom upprättandet av ärkebiskopsdömet i Gnesen och biskopsdömena i Kolberg, Krakow och Breslau, samt upprättade en mängd kastell, vars hövdingar, "kastellaner", skulle var och en övervaka den kringliggande trakten. På grund av dessa förtjänster betraktas Boleslav, som 1025 i Gniezno lät kröna sig till kung av Polen, såsom Polens egentlige grundläggare. I de nordiska sagorna omtalas han under namnet Burislev. Han lär ha stått i vänskaplig förbindelse såväl med Erik Segersäll i Sverige som med Sven Tveskägg i Danmark.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lestek
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Siemomysł
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
okänd
 
 
 
 
 
 
 
 
Mieszko I av Polen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
okänd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gorka
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
okänd
 
 
 
Boleslav I av Polen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vratislav I av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Boleslav I av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drahomíra
 
 
 
 
 
 
 
 
Dubrawka av Böhmen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
okänd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Biagota
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
okänd
 
 
 
  1. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Boleslaw-Itopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. The Peerage person-ID: p14555.htm#i145541, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Mieszko I av Polen
Hertig av Polen
9921025
Efterträdare:
Ingen
Företrädare:
Odo II av Ostmark
Markgreve av Ostmark
10021025
Efterträdare:
Mieszko II av Polen
Företrädare:
Vladivoj av Böhmen
Hertig av Böhmen
10031004
Efterträdare:
Jaromir av Böhmen
Företrädare:
Ny titel
Kung av Polen
1025
Efterträdare:
Mieszko II av Polen