Erik Segersäll
- För skärgårdsfregatterna, se HMS Erik Segersäll.
| Erik Segersäll | |
|---|---|
_p1.264_ERIK_SEGERSALL.jpg)
| |
| Erik Segersäll. Illustration från Den Skandinaviska Nordens Historia, volym 1 av Gustaf Henrik Mellin (1850). | |
| Regeringstid | Omkring 970–995 |
| Efterträdare | Olof Skötkonung |
| Gemål | Möjligen Sigrid Storråda Möjligen Swiatoslawa av Polen |
| Barn | Olof Skötkonung, möjligen Holmfrid, möjligen ytterligare en dotter |
| Ätt | Erik Segersälls ätt |
| Född | Omkring 945 |
| Religion | Romersk-katolska kyrkan (990–?) Asatro |
| Död | 995 |
Erik Segersäll (fornnordiska: Eiríkr inn sigrsæli Bjarnarson[1], av Adam av Bremen på latin kallad Hericus rex Victor[2][1]), död 995,[2] var en svensk kung mellan omkring 970 och 995 som möjligen även styrde en tid över Danmark.[3][4] Han är en av de första svenska kungar som man vet något bestämt om[5] och kan ha rått över Svealand, Västergötland och Östergötland, det vill säga större delen av det område som skulle bli det tidigmedeltida Sverige.[6] Erik brukar anses vara den som grundade staden Sigtuna.[7]
Regeringstid[redigera | redigera wikitext]
De källor som berättar om Erik Segersälls regering är främst isländska sagor, Saxo Grammaticus (Gesta Danorum) och Adam av Bremens krönika. I dessa påstås att han bland annat ska ha erövrat och härskat över Danmark, och där låtit döpa sig, men vid återkomsten till Sverige återgått till hedendomen. Källorna lider dock av problem: De utförligaste sagorna är mycket sentida,[8] och Adam av Bremens tendens att svärta ner den danske kungen Sven Tveskägg gör att hans uppgifter kan vara överdrivna.[9] Det faktum att Danmark vid den här tiden var det mäktigaste riket i Norden och att inga andra källor eller arkeologiska spår tyder på att Sverige skulle ha invaderat Danmark vid den här tiden gör uppgiften tveksam, och påståendet började ifrågasättas i svensk historieskrivning i början av 1900-talet.[10]
Slaget vid Fyrisvallarna[redigera | redigera wikitext]
Enligt isländsk sagalitteratur (Flatöboken) ska han vid tillträdet ha samregerat med sin yngre broder Olof. Olof ska dock ha dött ung och Erik blivit ensam kung. Enligt sentida sagor ska Olof lämnat efter sig en son vid namn Styrbjörn som hävdade sin fars rätt till tronen. Erik vägrade erkänna denna rätt, men gav Styrbjörn 60 utrustade skepp. Styrbjörn ska ha lyckats inta jomsvikingarnas fäste Jomsborg varvid den danske kungen Harald Blåtand blev så tacksam att han allierade sig med honom. Med sina allierade ska Styrbjörn någon gång kring 985 begett sig mot Sverige för att avsätta Erik. Väl framme ska Styrbjörn ha bränt sina egna skepp för att hindra sina män från att fly, varvid danerna återvände hem. Erik och Styrbjörn ska ha mötts i det tre dagar långa slaget vid Fyrisvallarna. Styrbjörn ska ha stupat och Erik stått som segrare, varvid han fick tillnamnet ”Segersäll”.[8] Enligt Snorre ska slaget ha inletts med att Erik slungade ett spjut mot sina fiender och ropade "Oden äger er alla" (Odin a ydyr alla). Huruvida något sådant slag verkligen har inträffat, eller om Styrbjörn över huvud taget är historisk, går inte att avgöra.[11] Även platsen för slaget är omstridd och det som nu kallas för Fyrisån i Uppsala är en efterkonstruktion av Olof Rudbeck.
Ett flertal runstenar från sent 900-tal nämner dock personer som ska ha stupat vid Uppsala, något som tyder på ett slag i Uppsalas närhet vid den här tiden även om det inte med säkerhet kan kopplas till slaget vid Fyrisvallarna.
Strax efter detta ska Erik också ha fördrivit den danske kungen Sven Tveskägg ur Danmark och regerat över detta rike till sin död.[2] I Danmark ska han någon gång under tiden 990–992 ha övergått till kristendomen och låtit döpa sig, men strax därefter ha återgått till asatron.[2] Han dog antingen på hösten 994 eller vintern 995[2] i sjukdom (sotdöden) på kungsgården i Gamla Uppsala[6] och efterträddes av sin son Olof Skötkonung.[8]
Äktenskap[redigera | redigera wikitext]
| ” | Erik, sveonernas kung, slöt ett fördrag med polanernas mycket mäktige kung Boleslaw. Denne gav Erik sin dotter eller syster till äkta. På grund av detta förbund angreps danerna av slaverna och sveonerna gemensamt.[12] | „ |
Erik Segersäll var gift med antingen den västgötska stormansdottern Sigrid Storråda eller Świętosława (också känd som Gunhild) av Polen, dotter till furst Mieszko I av Polen [ES II:114].[källa behövs]
Källorna är oense om vem som var Eriks drottning och vilken av de ovannämnda kvinnorna som anses vara mest trovärdig beror helt på hur man värderar källornas tillförlitlighet. De isländska källorna och Saxo Grammaticus (Gesta Danorum) säger att det var Sigrid Storråda och hon får mycket utrymme i deras berättelser. Thietmar av Merseburg och Adam av Bremen anger däremot att han var gift med en icke namngiven slavisk prinsessa, syster eller dotter till Boleslav. Även Snorre Sturlasson nämner en slavisk prinsessa vid namn Gunhild. Äktenskapet var ett tecken på ett förbund mellan Erik och Boleslav riktat mot den danske kungen Harald Blåtand. Om han med Boleslav menar den polske kungen Boleslav I blir det problem eftersom denne regerade efter Harald Blåtands död.[13]
Enligt Ingvar den vittfarnes saga skall Erik dessutom ha varit gift med Aud Håkansdotter. Han skall då sedan tidigare även haft en dotter som blev farmor till Ingvar. Vissa historiker har även velat tillskriva honom faderskapet till den Holmfrid som Olof Skötkonung gifte bort med den norske jarlen Sven Håkonsson,[6] men som av Snorre anges som dotter till Olof.
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Olof Skötkonung
- Möjligen Holmfrid [6]
- Möjligen ytterligare en dotter
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sundqvist, Olof (2016). An arena for higher powers : ceremonial buildings and religious strategies for rulership in late Iron Age Scandinavia. ISBN 978-90-04-30748-3. OCLC 936118067. https://www.worldcat.org/oclc/936118067. Läst 3 januari 2022
- ^ [a b c d e] Lagerqvist (1996), s. 27–30
- ^ Lagerqvist (1976), s. 23
- ^ Ohlmarks (1979), s. 10
- ^ Lindkvist, s. 223
- ^ [a b c d] Lagerqvist & Åberg, s. 9
- ^ Harrison, s. 135
- ^ [a b c] Henrikson, s. 72–73
- ^ Harrison & Svensson, s. 304
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ Harrison, s. 121
- ^ Adam av Bremen, bok 2, skolion 24
- ^ Hagerman, s. 281–282
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Adam av Bremen (1984). Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Stockholm: Proprius. Libris 7604979. ISBN 91-7118-447-3
- Hagerman, Maja, Spåren av kungens män, Rabén Prisma, Stockholm 1996. ISBN 91-518-2927-4 (första upplagan)
- Harrison, Dick; Svensson, Kristina (2007). Vikingaliv. Natur och Kultur. ISBN 978-91-27-35725-9
- Harrison, Dick (2009). Sveriges historia: 600-1350. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-302377-9
- Henrikson, Alf (1963). Svensk historia. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-0-046394-9
- Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3 (första upplagan)
- Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-1-963882-5 (andra upplagan)
- Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004. ISBN 91-87064-43-X (femte reviderade upplagan)
- Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, (okänd utgivningsort) 1994. ISBN 91-518-2647-X (andra upplagan)
- Lindkvist, Thomas, The Cambridge History of Scandinavia, Cambridge University Press 2003. ISBN 0521472997
- Ohlmarks, Åke, Sveriges hundra kungar, Biblioteksböcker, Stockholm 1956.
- Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979. ISBN 91-20-04203-5 (andra upplagan)
- Thunberg, Carl L., Slaget på Fyrisvallarna i ny tolkning. En kritisk undersökning av källsituation och forskningsläge, Göteborgs universitet 2012. ISBN 978-91-981859-7-3
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Erik Segersäll.- Carl L. Thunberg (2012). Slaget på Fyrisvallarna i ny tolkning. En kritisk undersökning av källsituation och forskningsläge
Wikimedia Commons har media som rör 
|