Bombattentatet i Omagh

Från Wikipedia
Version från den 21 januari 2014 kl. 22.42 av Harka (Diskussion | Bidrag) (sätt att skriva datum)
Bombattentatet i Omagh
Del av Konflikten i Nordirland
PlatsOmagh, Nordirland
Datum15 augusti 1998
15:10 (BST)
MålDomstolsbyggnaden[1]
AttacktypBilbomb
Dödsoffer29[2][3][4][5]
SkadadeCirka 220 redovisades initialt,[6] senare artiklar angav över 300.[3][7][8]
GärningsmänReal IRA (RIRA)[3][4][5]

Bombattentatet i Omagh utspelades den 15 augusti 1998 då Real Irish Republican Army (RIRA) lämnade en röd Vauxhall Cavalier (Opel Ascona) med en 230 kg tung hemgjord bomb i samhället Omaghs centrum. Bombmännen kunde inte hitta en parkeringsplats i närheten av det huvudsakliga målet domstolsbyggnaden och lämnade därför bilen på Market street cirka 400 meter därifrån. [9][10] Som ett resultat av detta blev de tre telefonvarningarna om var bomben skulle finnas felaktiga och polisstyrkan RUC som evakuerade folk trodde att bomben fanns utanför domstolsbyggnaden. [9] De upprättade snabbt avspärrningar för att hålla civila borta från en eventuell explosion vid domstolsbyggnaden, vilket resulterade i att folk flyttades vidare ut i förmodad säkerhet på Market street där bomben i verkligheten fanns. [9] Strax efter att evakueringen hade slutförts exploderade bomben mitt i folkvimlet på gatan och dödade 29 människor och skadade 220 andra. Denna attack blev den dödligaste någonsin under Konflikten i Nordirland.[10]

Efterspel

Bomben skapade krav på fred över hela världen och de irländska och brittiska regeringarna införde nya antiterrorist-lagar som skulle stoppa organisationen.[11][12] RIRA blev även pressad av Provisoriska IRA (PIRA) när medlemmar ur PIRA besökte ett 60-tal personer som hade kopplingar till RIRA och sade åt dem att upplösa sig och inte inkräkta på PIRA:s vapengömmor.[13] Organisationen var extremt skakad, vilket även inkluderade McKevitt och Sands-McKevitt eftersom båda dessa tvingats flytta när media nämnde McKevitts namn i samband med bombningen, och RIRA förklarade ett eldupphör den 8 september.[14][15]

Irish Republican Socialist Party krävde även att deras militanta gren Irish National Liberation Army skulle skriva under långfredagsavtalet vilket grupperingen gjorde 1999.[16]

Referenser

  1. ^ John Mooney & Michael O'Toole (2004) (på engelska). Black Operations: The Secret War Against the Real IRA. Maverick House. sid. 211–2. ISBN 0-9542945-9-9 
  2. ^ ”How the Omagh case unravelled” (på engelska). BBC News. 20 december 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/northern_ireland/7154952.stm. Läst 7 september 2012. 
  3. ^ [a b c] ”Man cleared over Omagh bombin” (på engelska). CNN. 20 december 2007. http://edition.cnn.com/2007/WORLD/europe/12/20/omagh.trial/index.html. Läst 9 januari 2008. 
  4. ^ [a b] ”Man cleared of Omagh bombing” (på engelska). The Independent. 20 december 2007. http://news.independent.co.uk/uk/crime/article3271375.ece. Läst 9 januari 2008. 
  5. ^ [a b] ”Nine years on, the only Omagh bombing suspect is free” (på engelska). The Times. 21 december 2007. http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/crime/article3080620.ece. Läst 9 januari 2008. 
  6. ^ ”Bomb Atrocity Rocks Northern Ireland” (på engelska). BBC News. 16 augusti 1998. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/northern_ireland/151985.stm. Läst 11 september 2007. 
  7. ^ ”Design Competition Launched for Omagh Bomb Memorial” (på engelska). Omagh District Council. 17 april 2007. http://www.omagh.gov.uk/the_council/press_releases/item.php?id=396. Läst 18 februari 2009. 
  8. ^ ”Bravery awards for bomb helpers” (på engelska). BBC News. 17 november 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/northern_ireland/524462.stm. Läst 14 mars 2007. 
  9. ^ [a b c] Mooney & O'Toole, pp. 211-212.
  10. ^ [a b] ”The Omagh Bomb - Main Events”. CAIN. http://cain.ulst.ac.uk/events/omagh/events.htm. Läst 28 juni 2007. 
  11. ^ Mooney & O'Toole, s. 232.
  12. ^ Michael White (25 augusti 1998). ”MPs recalled to match Dublin anti-terror law”. The Guardian. http://politics.guardian.co.uk/commons/story/0,,795891,00.html. Läst 6 maj 2007. 
  13. ^ Sean O'Neill (4 maj 1998). ”Give up violence or else, Provos tell the 'Real IRA'”. The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/htmlContent.jhtml?html=/archive/1998/09/04/nuls104.html. Läst 8 maj 2007. 
  14. ^ ”Candlelight vigil for bomb victims”. BBC. 20 augusti 1998. http://news.bbc.co.uk/1/hi/events/northern_ireland/latest_news/154720.stm. Läst 5 maj 2007. 
  15. ^ ”1998: Real IRA announce ceasefire”. BBC. 8 september 1998. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/september/8/newsid_2503000/2503633.stm. Läst 5 maj 2007. 
  16. ^ http://www.blythe-systems.com/pipermail/nytr/Week-of-Mon-20051003/025118.html

Externa länkar