Boris Hagelin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
M-209, en av Hagelins kryptomaskiner, som såldes på licens till USA:s militär under andra världskriget.

Boris Cæsar Wilhelm Hagelin, född 2 juli 1892, död 7 september 1983, var en svensk företagare och uppfinnare av krypteringsmaskiner.[1]

Boris Hagelin föddes i Hadschikent[2] utanför Gjandzja (då Elisavetpol) i dagens Azerbajdzjan som son till svenska föräldrar, med anledning av att hans far Karl Wilhelm Hagelin (1860-1955) arbetade för Nobel-företaget Branobel i Baku.[3] Boris Hagelin gick i skola på Lundsberg, tog studentexamen 1910, och studerade därefter maskinteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, där han tog examen 1914. Hagelin var därefter anställd vid ASEA 1915-1920 och vid Standard Oil Co. of New Jersey i New York 1921.[2]

Fadern Karl Wilhelm Hagelin, som återvände till Sverige efter ryska revolutionen 1917, var delägare i Arvid Gerhard Damms företag Aktiebolaget Cryptograph, som hade bildats för att marknadsföra kryptografiska rotormaskiner baserade på Damms patent från 1919. Boris Hagelin placerades 1922 i företaget för att bevaka familjens investeringar. 1925 tog Hagelin över ledningen av företaget (efter att Damm flyttat till Paris), som 1932 omorganiserades som AB Ingeniörsfirman Teknik (efter att Emanuel Nobels ättlingar ej längre ville vara delägare efter dennes död 1932) och 1940 bytte namn till Aktiebolaget Cryptoteknik.[3] Företaget fanns vid denna tid på Luntmakaragatan 14 i Stockholm.[4] Hagelins maskiner hade vid denna tid konkurrens av Arthur Scherbius Enigmamaskin, men sålde bättre.

Vid början av andra världskriget flyttade Hagelin från Sverige till Schweiz via Tyskland, och medförde ritningar för företagets senaste kryptomaskin. Väl i Schweiz återetablerade han sin verksamhet där; det existerar fortfarande i form av Crypto AG i Zug, som Hagelin bildade 1952.[5] Konstruktionen var liten, billig och hade en medelhög säkerhetsnivå, och Hagelin lyckades övertyga USA:s militär att anamma den. Tiotusentals maskiner såldes, och Hagelin blev tack vare detta förmögen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Boris CW Hagelin, The Story of the Hagelin Cryptos, Cryptologia, 18(3), July 1994, pp 204–242.
  2. ^ [a b] Hagelin, Boris i Gunnar Prawitz, Vem är vem inom handel och industri? 1944–45
  3. ^ [a b] Bengt Beckman. Codebreakers: Arne Beurling and the Swedish crypto program during World War II. Translated by Kjell-Ove Widman. Providence, RI: American Mathematical Society, c2002, sid. 18-20.
  4. ^ Hagelin/Crypto AG History
  5. ^ Cryto AG: History, läst 12 februari 2010


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]