Solna kommun
- För andra betydelser av "Solna", se Solna (olika betydelser).
| Solna kommun Solna stad Kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Solna |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 21,66 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 19,28 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 2,38 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 83 906 ()[3] |
| Bef.täthet | 4 351,97 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°22′00″N 18°01′00″Ö / 59.366666666667°N 18.016666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Solna domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0183[4] |
| Anställda | 2 234 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0184[6] |
| GeoNames | 2675396 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Solna kommun eller Solna stad är en kommun i Stockholms län, belägen strax norr om Stockholms innerstad, med Solna som centralort och tätbebyggelse som till största delen tillhör tätorten Stockholm[7], utom Sörentorp (med före detta polishögskolan) som år 2015 blev utbrutet ur Stockholm och uppgick i tätorten Upplands Väsby och Sollentuna.
Solna är Sveriges tredje minsta kommun till ytan, med en landareal på endast 20 km². Befolkningsmässigt är Solna landets 27:e största kommun.
Solna kommun ligger i de södra delarna av landskapet Uppland. I sydöst, söder, sydväst och nordväst gränsar kommunen till Stockholms kommun, i väster till Sundbybergs kommun, i nordväst också till Sollentuna kommun och i nordöst till Danderyds kommun, alla i Stockholms län.
Solna är en av de numera 14 kommuner i Sverige som kallar sig stad. Detta formuleras sålunda i kommunens grafiska profil från den 9 december 1991: Kommunens namn är i fortsättningen Solna stad utom i sådana juridiskt bindande sammanhang då lagen föreskriver att beteckningen "kommun" ska användas.[8]
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Kommunens område motsvarar huvuddelen av Solna socken och en mindre del av Spånga socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Solna och Spånga landskommuner.
I Solna landskommun inrättades municipalsamhällena: (Nya) Hagalund 29 september 1899, Nya Huvudsta 10 oktober 1903, Lilla Alby 19 juli 1907 och Råsunda 10 november 1911. Dess upplöstes 1943 när Solna landskommun ombildades till Solna stad. 1949 när Spånga landskommun upplöstes tillfördes mindre områden (Råstahem) därifrån samtidigt som området Lilla Alby överfördes från Solna stad till Sundbybergs stad
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
I mitten av sextiotalet bildades Solna-Sundbybergs kommunblock men någon sammanläggning genomfördes inte. Solna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Solna stad.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Solna tingsrätts domsaga.
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet Solna är tidigast belagt 1305 som Solnö. Förledet är Soln, 'sol' vilket ger tolkningen 'den solbelysta ön'.[10] Efterledet har sitt ursprung i den tid då en del av dagens Solna var en stor ö som sträckte sig från nuvarande Bällstaviken och Råstasjön i väster till Stora Värtan i öster.[11]
Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: I blått fält en sol av guld.
Solna kommunvapen innehåller en sol, en talande bild för Solna. Det fastställdes 1940 för Solna stad och registrerades 1974 för Solna kommun.
Första gången som solsymbolen förknippades med Solna var när Solna kyrka fick ett nytt torn med tornprydnad 1723. Denna förgyllda tornprydnad, som hade formen av en sol, har nu ersatts, men den finns fortfarande kvar i kyrkan. Den sitter i det runda fönstret över den västra ingången.
Den kommunala solen dök upp på himlen redan 1924 i form av ett sigill som hade ritats av riksheraldikern. Det kom sedan att förändras något över åren för att den 26 januari 1940 få en noggrant fastställd form av riksheraldikern gillad av kung Gustav V.
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Solna kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 55 556 | |||
| 1975 | 53 878 | |||
| 1980 | 50 441 | |||
| 1985 | 49 648 | |||
| 1990 | 51 841 | |||
| 1995 | 54 417 | |||
| 2000 | 56 605 | |||
| 2005 | 60 575 | |||
| 2010 | 68 144 | |||
| 2015 | 76 158 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 980, eller 39,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 80 950 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 14 986, eller 26,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 585 den 31 december 2002).[12] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Solna kommun 74 041 personer. Av dessa var 20 044 personer (27,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]
| Födelseland[13] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
53 997 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
3 202 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 2 486 |
| 4 |  Iran |
2 266 |
| 5 |  Finland |
1 650 |
| 6 |  Kina |
1 566 |
| 7 | Afrika: Övriga länder | 1 561 |
| 8 | Sydamerika | 1 035 |
| 9 |  Polen |
945 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 857 |
| 11 |  Turkiet |
668 |
| 12 |  Irak |
571 |
| 13 | Nordamerika | 529 |
| 14 |  Tyskland |
519 |
| 15 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
433 |
| 16 |  Thailand |
406 |
| 17 |  Bosnien och Hercegovina |
289 |
| 18 |  Syrien |
245 |
| 19 |  Norge |
240 |
| 20 |  Sovjetunionen |
151 |
| 21 |  Danmark |
144 |
| 22 |  Island |
107 |
| 23 |  Afghanistan |
72 |
| 24 | Oceanien | 71 |
| 25 |  Somalia |
26 |
| 26 | Okänt födelseland | 5 |
Historia[redigera | redigera wikitext]
Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]
Solnas äldsta historia liknar de omkringliggande kommunerna i länet och börjar med inlandsisens smältande för cirka 10 000 år sedan. Solna var då ett kargt ytterskärgårdslandskap med enbart tillfälliga jägare som invånare; spår av dessa har hittats på diverse platser i kommunen.
Från bronsåldern finns bevarat ett antal metallföremål av hallstattkaraktär funna djupt ner i blålera under diverse byggnadsprojekt främst kring Råsundaområdet. Dessa har antagligen tappats ner i de sund och fjärdar som fanns i området eller alternativt offrats i kultiskt syfte. Det är också från denna tid som den äldsta kända bosättningen tillkommer vid nuvarande Norra Haga grindar som möjligtvis skulle kunna vara den ursprungliga Solna by då det är den närmaste bekräftade byn till kyrkan. Byn grävdes ut i samband med breddning av nuv. E4:an under tidigt 1900-tal och visade sig bestå av ett antal lämningar efter stockhus.
Under järnåldern tillkommer ett flertal bosättningar, de största var Järva gård och Bolstomta (det nuvarande ortnamnet Tomteboda är en medveten förvrängning av detta namn) med tillhörande mycket stora gravfält. Av de senare finns enbart gravfältet vid Järva kvar med skeppssättning, relativt stora högar och gravtrianglar av brandgravskaraktär. Gravfältet vid Bolstomta låg vid nuvarande järnvägskorsningen vid Hedvigsdal och visade sig vid utgrävningen innehålla mestadels brandgravar. Vid anläggningen av Postens nya huvudkontor Arken i Tomteboda, grävdes vintern 2001, undersöktes även gravfältet vid gamla Polisskolan. Gravarna innehöll skelettgravar från folkvandringstiden, cirka 500-700 e.Kr. Svärd, pärlor, kammar och fragment av en bildsten med urnordiska runor [14] påträffades under den korta utgrävningstiden som försvårades av tidsbrist och besvärligt väder. Fynden tyder på att detta var en begravningsplats för den styrande välmående eliten i det närliggande Bolstomta.
Medeltiden[redigera | redigera wikitext]
Med kristendomens utbredning i Mälardalen byggdes under 1100-talet en kyrka på den plats där näset mellan Brunnsviken och Ulvsundasjön var som smalast. Den ursprungliga träkyrkan ersattes under slutet av seklet med en försvarskyrka av rundkyrkomodell, antagligen i samband med esternas härjningar i området under denna tid.[15]
Fram till och med Stockholms grundläggning på Stockholmen i dåvarande centrala Solna omfattade socknen även Kungsholmen, Gärdet, Kaknäs, Djurgården, södra Lidingön, Sicklalandet, Gamla Stan och Södermalm. Detta förklarar till kyrkans placering i den nuvarande kommunens sydöstra hörn. Det var också först i och med reformationen som domkyrkoprosten i Storkyrkan slutade att vara överhuvud för både församlingen i Stockholm och församlingen i Solna.
Från slutet av 1800-talet[redigera | redigera wikitext]
I slutet av 1800-talet växte flera förortssamhällen fram i Solna: Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby, vilka kring sekelskiftet inrättades som municipalsamhällen. 1943 bildades Solna stad, då med cirka 30 000 invånare. Fortsatt stark expansion har lett till att dess bebyggelse successivt har vuxit samman med Stockholm.
Solna gränsar till Stockholm vid Norrtull. Järnvägarna norrut från Stockholm möjliggjorde framväxten av arbetarförstäder. Från Råsunda fanns 1908–1959 spårvägsförbindelse, Sundbybergsbanan, in till stadskärnan. Stora bostads- och arbetsplatsområden byggdes i Solna under perioden 1950–1970.
Solna Centrum, som nåddes av tunnelbanan 1975, invigdes 1965 och byggdes om till en överglasad flervåningsgalleria 1986–1990. I övrigt består bebyggelsen främst av friliggande flerbostadshus, men det finns även sluten, mer stadsmässig bebyggelse. Inom Solna ligger Friends Arena samt slotten Karlberg, Haga och Ulriksdal.
Från slutet av 1990-talet har en ny stadsdel tagit form, Frösunda. Bygget av Frösunda fortgår till omkring 2013 då nästan 2 500 lägenheter har färdigställts. Från 2006 utvecklas tillsammans med Sundbybergs kommun ytterligare en stadsdel, Järvastaden.
Indelningar[redigera | redigera wikitext]
För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Solna församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[16].
Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]
Solna är uppdelat i ett antal stadsdelar. Dessa överensstämmer med trakterna i Lantmäteriets fastighetsregister.[17]
Gränserna mellan stadsdelarna är dock ofta inte allmänt kända, utan i stället är det ytterligare områdesnamn som de boende i Solna associerar sig med. En mer omfattande lista över områden är följande (där vissa områden dock ingår i andra)[17] :
- Agnesberg (ingår i stadsdelen Järva)
- Arenastaden (ingår i stadsdelen Järva)
- Bagartorp (ingår i stadsdelen Järva)
- Ballongberget (ingår i stadsdelen Järva)
- Filmstaden (ingår i stadsdelen Råsunda)
- Frösunda (ingår i stadsdelen Järva)
- Ingenting (ingår i stadsdelen Huvudsta)
- Järvastaden (ingår i stadsdelen Järva)
- Karlberg (ingår i stadsdelen Huvudsta)
- Kungshamra (ingår i stadsdelen Bergshamra)
- Ritorp (ingår i stadsdelen Järva)
- Rudviken (ingår i stadsdelen Hagalund)
- Råstahem (ingår i stadsdelen Järva)
- Solna Business Park (ingår i stadsdelen Skytteholm)
- Solna kyrkby (ingår i stadsdelen Haga)
- Solna strand (ingår i stadsdelen Huvudsta)
- Stocksundstorp (ingår i stadsdelen Bergshamra)
- Vasalund (ingår i stadsdelen Råsunda)
- Västra skogen (ingår i stadsdelen Huvudsta)
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och i öst-västlig av E18.
Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]
Solna har ett centralt läge i Stockholms län, med sitt läge nära Stockholms innerstad. Redan 1904 nådde spårvagnarna Haga. Spårvägsbolagets dotterbolag Råsunda Förstadsaktiebolag uppförde bebyggelse längs linjen för att få bättre trafikunderlag till spårvagnarna. Linjen förlängdes successivt genom hela Solna och till Sundbyberg. Spårvagnstrafiken lades ned 1959, för att återkomma 54 år senare då Tvärbanan förlängdes från Alvik till Solna centrum hösten 2013. Spårvägen har stopp vid Solna Business Park, Solna centrum och Solna station.
1975 kom tunnelbanan till Solna. Det finns sex tunnelbanestationer inom kommunen. Blå linjen har stationerna Västra skogen, Solna centrum, Näckrosen (delas med Sundbyberg), Huvudsta och Solna strand. Röda linjen har stationen Bergshamra.
Det finns två pendeltågsstationer, Solna och Ulriksdal. Ett omfattande busslinjenät förbinder vidare Solna med dess grannkommuner.
I Solna låg också Råsundahallen som var en av spårvägens vagnhallar och Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags och från 1917 AB Stockholms Spårvägars huvudverkstad åren 1909–1959.
Sedan 1916 finns i kommunen Hagalundsdepån, numera norra Europas största anläggning för underhåll av järnvägsfordon.
Politik[redigera | redigera wikitext]
Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Lars-Erik Salminen |
| Förste vice ordförande | S | Georgios Kontorinis |
| Andre vice ordförande | C | Martin Karlsson |
Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Tillträdde | Avgick | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Sven Kinnander | 2002 | 2018 | Moderaterna | |
| Lars-Erik Salminen | 2018 | Moderaterna | ||
Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Pehr Granfalk |
| Förste vice ordförande | L | Marianne Damström Gereben |
| Andre vice ordförande | S | Arne Öberg |
Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Tillträdde | Avgick | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| C.-G. Eklund | 1971 | 1977 | Folkpartiet | |
| Sune Berglund | 1977 | 1983 | Moderaterna | |
| Gösta Fagerberg | 1983 | 1989 | Socialdemokraterna | |
| K.-G. Svensson | 1989 | 1991 | Socialdemokraterna | |
| Anders Gustâv | 1991 | 1994 | Moderaterna | |
| K.-G. Svensson | 1994 | 1998 | Socialdemokraterna | |
| Anders Gustâv | 1998 | 2006 | Moderaterna | |
| Anders Ekegren (t.f.) | 2006 | 2006 | Folkpartiet | |
| Lars-Erik Salminen[18] | 2006 | 2011 | Moderaterna | |
| Anders Ekegren (t.f.) | 2011 | 2011 | Folkpartiet | |
| Lars-Erik Salminen[18] | 2011 | 2012 | Moderaterna | |
| Pehr Granfalk[19] | 2012 | Moderaterna | ||
Nämnder[20][redigera | redigera wikitext]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och förskolenämnden | C | Anna Lasses | KD | David Armér | S | Ajla Mehinovic Avdic |
| Kompetensnämnden | M | Lars Rådén | MP | Marie Cham | S | Fredrik Johansson |
| Skolnämnden | L | Marianne Damström Gereben | M | Niklas Wykman | S | Eva Eriksson |
| Byggnadsnämnden | M | Torsten Svenonius | MP | Bernhard Huber | S | Martin Eliasson |
| Kultur- och fritidsnämnden | L | Peter Edholm | M | Lars Rådén | S | Faradj Koliev |
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden | MP | Victoria Johansson | C | Axel Östlund | S | Hélène Sevastik |
| Socialnämnden | M | Arion Chryssafis | L | Martin Andreasson | S | Per-Ove Nelstrand |
| Tekniska nämnden | C | Magnus Persson | M | Veronika de Jonge | V | Atilla Yavuz |
| Omvårdnadsnämnden | KD | Samuel Klippfalk | M | Zanna Mårtensson | S | Elisabet Brolin |
| Valnämnden | S | Gunilla Åberg | L | Anna Attergren Granath | KD | Nataliya Hulusjö |
| Överförmyndarnämnden | M | Thomas Wallin | S | Nazar Nashat | ||
Mandatfördelning i Solna kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | BEP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 22 | 6 | 11 | 9 |
| 51 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 21 | 8 | 7 | 11 |
| 51 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 20 | 6 | 9 | 12 |
| 51 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 24 | 5 | 9 | 18 |
| 61 | 86,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 27 | 1 | 4 | 4 | 20 |
| 61 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 5 | 24 | 2 | 2 | 9 | 19 |
| 61 | 84,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 5 | 23 | 4 | 2 | 10 | 17 |
| 61 | 80,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 20 | 3 | 2 | 2 | 8 | 2 | 20 |
| 61 | 81,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 24 | 3 | 2 | 6 | 1 | 21 |
| 61 | 80,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 20 | 3 | 4 | 4 | 23 |
| 61 | 76,02 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 21 | 3 | 8 | 4 | 20 |
| 61 | 76,84 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 16 | 4 | 1 | 6 | 2 | 28 |
| 61 | 79,15 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 15 | 6 | 2 | 6 | 2 | 26 |
| 61 | 80,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 5 | 14 | 8 | 3 | 1 | 2 | 6 | 2 | 20 |
| 61 | 80,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 15 | 5 | 5 | 4 | 5 | 2 | 19 |
| 61 | 82,46 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Av de cirka 8 000 företag och arbetsställen som finns i Solna är över 80 procent inom tjänstesektorn. Den förr så stora tillverkningsindustrin har nästan helt avvecklats. Solna är en av de kommuner som har fler arbetsplatser än invånare i arbetsför ålder. Bland de större arbetsplatserna räknas:
Solna kommun är ett centrum för svensk byggindustri då JM, NCC och Peab har sina huvudkontor där.
Även inom läkemedelsindustrin har många företag sina svenska och nordiska huvudkontor i Solna.
Detaljhandeln har också ett centrum i Solna: Axfood, Coop Sverige, ICA, Vi, Hemköp och Lidl har sina huvudkontor i kommunen.
2004, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 utsågs Solna till "Företagsvänligaste kommunen" av Svenskt Näringsliv. 2005 utsågs man till "Årets tillväxtkommun" av bland annat Sveriges Kommuner och Landsting. 2004 utsågs Solna till "Sveriges kompetenskommun".
Under 2010 startade 702 nya företag i Solna, en siffra som placerar staden i landets toppskikt när det gäller nyföretagande.[förtydliga]
Även GB Glace Sverige, Discshop.se och Webhallen har sina huvudkontor i Solna.[21][22][23]
Centralt i Solna finns gallerian Solna Centrum där de större kedjorna finns representerade. Partier av Råsundavägen utgör en mer traditionell affärsgata med många nischade småbutiker, caféer och restauranger.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Högskolor och yrkeshögskolor[redigera | redigera wikitext]
Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]
- Ingridskolan (friskola)
- Psykologigymnasiet (friskola)
- Solna Gymnasium
- Hästgymnasiet (friskola - ej startad)
- Peabskolan (friskola)
Vänorter[redigera | redigera wikitext]
Solna har ett systerstadsförbund med Burbank i Kalifornien, USA, fyra vänorter och två samarbetsorter.[24]
Gladsaxe kommun, Danmark
Birkala (fi: Pirkkala), Finland
Nordre Follo kommun, Norge
Valmiera, Lettland
Kalamaria, Grekland (samarbetsort)
Bemowo (distrikt i Warszawa), Polen (samarbetsort)
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Lista över insjöar i Solna kommun
- Naturreservat i Solna kommun
- Lista över fornlämningar i Solna kommun
- Personer från Solna kommun
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2021 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2021, Statistiska centralbyrån, 9 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Årsredovisning 2019, Solna kommun, s. 58, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Tätorter 2010” (PDF). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 10 mars 2014.
- ^ ”Solna stad eller kommun?”. solna Stad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070515085611/http://www.solna.se/templates/Page_solna_submenu____13623.aspx.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
- ^ stad, Solna. ”Solna stad”. www.solna.se. Arkiverad från originalet den 2 april 2016. https://web.archive.org/web/20160402215232/https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/solnas-gatunamn/. Läst 9 februari 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ Fragmenten från Tomteboda Fornvännen 101 (2006) (
PDF)
- ^ Andra rundkyrkor i området är Bromma kyrka i Stockholm och Munsö kyrka i Ekerö kommun).
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] ”Stadsdelar och områden”. Solna Stad. Arkiverad från originalet den 22 september 2016. https://web.archive.org/web/20160922225737/https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/stadsdelar-och-omraden/. Läst 4 september 2016./
- ^ [a b] http://www.dn.se/sthlm/mutatalad-politiker-hoppar-av
- ^ http://www.dn.se/sthlm/granfalk-tar-over-i-solna
- ^ Förtroenderegister Solna kommun Hämtad 2020-02-25
- ^ http://gb.se/kontakta/
- ^ http://www.discshop.se/kontakta_oss/
- ^ http://www.webhallen.com/info/kontakta_oss/kundservice
- ^ ”Samarbetspartners”. solna.se. 14 mars 2012. Arkiverad från originalet den 21 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190321133322/https://www.solna.se//om-solna/internationellt/natverk-vanorter-samarbetspartners/. Läst 21 mars 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Solna kommun.- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||
| |||||||||||
