Solna kommun

	Solna kommun; Solna stad
	Kommun
	Solna stadshus (kommunhus)
	Solna kommunvapen
	Solna kommunvapen
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland
Domsaga	Solna domsaga
Läge	59°22′N 18°1′Ö / 59.367°N 18.017°ÖKoordinater: 59°22′N 18°1′Ö / 59.367°N 18.017°Ö
Centralort	Solna
Areal	21,01 km² (2013-01-01); 288:e största (av 290)
- land	19,3 km²
- vatten	1,71 km²
- storstadsområde	6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd	74 041 (2014-12-31); 28:e största (av 290)
- storstadsområde	2 198 044 (2014)del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet	3 836,32 invånare/km²; 3:e högsta (av 290)
- storstadsområde	337 invånare/km²
Kommunkod	0184
	Webbplats: www.solna.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

För andra betydelser av "Solna", se Solna (olika betydelser).

Solna kommun eller Solna stad är en kommun i Stockholms län, belägen strax norr om Stockholms innerstad. Solna är Sveriges tredje minsta kommun till ytan, med en landareal på endast 21 km². Befolkningsmässigt är Solna landets 28:e största kommun.

Solna ingår i sin helhet i tätorten Stockholm.^[3] Solna kommun gränsar till kommunerna Stockholm, Sundbyberg, Sollentuna och Danderyd.

Solna är en av de numera 14 kommuner i Sverige som kallar sig stad. Detta formuleras sålunda i kommunens grafiska profil från den 9 december 1991: Kommunens namn är i fortsättningen Solna stad utom i sådana juridiskt bindande sammanhang då lagen föreskriver att beteckningen "kommun" ska användas.^[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1305 Solnö) kan kommit från ett gammalt önamn där de centrala delarna låg. Önamnets förleden är då Soln, 'sol' vilket ger tolkningen 'den solbelysta ön'.^[5]

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

Solnas äldsta historia liknar de omkringliggande kommunerna i länet och börjar med inlandsisens smältande för cirka 10 000 år sedan. Solna var då ett kargt ytterskärgårdslandskap med enbart tillfälliga jägare som invånare; spår av dessa har hittats på diverse platser i kommunen.

Från bronsåldern finns bevarat ett antal metallföremål av hallstattkaraktär funna djupt ner i blålera under diverse byggnadsprojekt främst kring Råsundaområdet. Dessa har antagligen tappats ner i de sund och fjärdar som fanns i området eller alternativt offrats i kultiskt syfte. Det är också från denna tid som den äldsta kända bosättningen tillkommer vid nuvarande Norra Haga grindar som möjligtvis skulle kunna vara den ursprungliga Solna by då det är den närmaste bekräftade byn till kyrkan. Byn grävdes ut i samband med breddning av nuv. E4:an under tidigt 1900-tal och visade sig bestå av ett antal lämningar efter stockhus.

Under järnåldern tillkommer ett flertal bosättningar, de största var Järva och Bolstomta (det nuvarande ortnamnet Tomteboda är en medveten förvrängning av detta namn) med tillhörande mycket stora gravfält. Av de senare finns enbart gravfältet vid Järva kvar med skeppssättning, relativt stora högar och gravtrianglar av brandgravskaraktär. Gravfältet vid Bolstomta låg vid nuvarande järnvägskorsningen vid Hedvigsdal och visade sig vid utgrävningen innehålla mestadels brandgravar. Vid anläggningen av Postens nya huvudkontor Arken i Tomteboda, grävdes vintern 2001, undersöktes även gravfältet vid gamla Polisskolan. Gravarna innehöll skelettgravar från folkvandringstiden, cirka 500-700 e.Kr. Svärd, pärlor, kammar och fragment av en bildsten med urnordiska runor ^[6] påträffades under den korta utgrävningstiden som försvårades av tidsbrist och besvärligt väder. Fynden tyder på att detta var en begravningsplats för den styrande välmående eliten i det närliggande Bolstomta.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Med kristendomens utbredning i Mälardalen byggdes under 1100-talet en kyrka på den plats där näset mellan Brunnsviken och Ulvsundasjön var som smalast. Den ursprungliga träkyrkan ersattes under slutet av seklet med en försvarskyrka av rundkyrkomodell, antagligen i samband med esternas härjningar i området under denna tid.^[7]

Fram till och med Stockholms grundläggning på Stockholmen i dåvarande centrala Solna omfattade socknen även Kungsholmen, Gärdet, Kaknäs, Djurgården, södra Lidingön, Sicklalandet, Gamla Stan och Södermalm. Detta förklarar till kyrkans placering i den nuvarande kommunens sydöstra hörn. Det var också först i och med reformationen som domkyrkoprosten i Storkyrkan slutade att vara överhuvud för både församlingen i Stockholm och församlingen i Solna.

Vy över Ekensbergsparken i centrala Solna. Råsundastadion till vänster.

Från slutet av 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1800-talet växte flera förortssamhällen fram i Solna: Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby, vilka kring sekelskiftet inrättades som municipalsamhällen. 1943 bildades Solna stad, då med cirka 30 000 invånare. Fortsatt stark expansion har lett till att dess bebyggelse successivt har vuxit samman med Stockholm.

Solna gränsar till Stockholm vid Norrtull. Järnvägarna norrut från Stockholm möjliggjorde framväxten av arbetarförstäder. Från Råsunda fanns 1908–1959 spårvägsförbindelse, Sundbybergsbanan, in till stadskärnan. Stora bostads- och arbetsplatsområden byggdes i Solna under perioden 1950–1970.

Solna Centrum, som nåddes av tunnelbanan 1975, invigdes 1965 och byggdes om till en överglasad flervåningsgalleria 1986–1990. I övrigt består bebyggelsen främst av friliggande flerbostadshus, men det finns även sluten, mer stadsmässig bebyggelse. Inom Solna ligger Råsunda Stadion samt slotten Karlberg, Haga och Ulriksdal.

Från slutet av 1990-talet har en ny stadsdel tagit form, Frösunda. Bygget av Frösunda fortgår till omkring 2013 då nästan 2 500 lägenheter har färdigställts. Från 2006 utvecklas tillsammans med Sundbybergs kommun ytterligare en stadsdel, Järvastaden.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvuddelen av Solna socken och en mindre del av Spånga socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Solna och Spånga landskommuner.

I Solna landskommun inrättades municipalsamhällena: (Nya) Hagalund 29 september 1899, Nya Huvudsta 10 oktober 1903, Lilla Alby 19 juli 1907 och Råsunda 10 november 1911. Dess upplöstes 1943 när Solna landskommun ombildades till Solna stad. 1949 när Spånga landskommun upplöstes tillfördes mindre områden (Råstahem) därifrån samtidigt som området Lilla Alby överfördes från Solna stad till Sundbybergs stad

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

I mitten av sextiotalet bildades Solna-Sundbybergs kommunblock men någon sammanläggning genomfördes inte. Solna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Solna stad.^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Solna tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Solna kommun 1970–2012

År			Invånare
1970			55 556
1975			53 878
1980			50 441
1985			49 648
1990			51 841
1995			54 417
2000			56 605
2005			60 575
2010			68 144
2011			69 946
2012			71 293
2013			72 740
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Skylt vid infarten till Solna stad (Huvudstabron).

Blasonering: I blått fält en sol av guld.

Solna kommunvapen innehåller en sol, en talande bild för Solna. Det fastställdes 1940 för Solna stad och registrerades 1974 för Solna kommun.

Första gången som solsymbolen förknippades med Solna var när Solna kyrka fick ett nytt torn med tornprydnad 1723. Denna förgyllda tornprydnad, som hade formen av en sol, har nu ersatts, men den finns fortfarande kvar i kyrkan. Den sitter i det runda fönstret över den västra ingången.

Den kommunala solen dök upp på himlen redan 1924 i form av ett sigill som hade ritats av riksheraldikern. Det kom sedan att förändras något över åren för att den 26 januari 1940 få en noggrant fastställd form av riksheraldikern gillad av kung Gustav V.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Folkbokföringsmässig indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i Solna församling

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Solna är uppdelat i ett antal områden, som på kommunens officiella översiktskarta (2005, skala 1:4000) dock kallas ”trakter”:

Gränserna mellan trakterna är dock ofta inte allmänt kända, utan i stället är det ytterligare områdesnamn som de boende i Solna associerar sig med. En mer omfattande lista över områden är följande (där vissa områden dock ingår i andra)^[9]:

Agnesberg (ingår i trakten Järva)
Arenastaden (ingår i trakten Järva)
Bagartorp (ingår i trakten Järva)
Ballongberget (ingår i trakten Järva)
Filmstaden (ingår i trakten Råsunda)
Frösunda (ingår i trakten Järva)
Ingenting (ingår i trakten Huvudsta)
Järvastaden (ingår i trakten Järva)
Karlberg (ingår i trakten Huvudsta)
Kungshamra (ingår i trakten Bergshamra)
Ritorp (ingår i trakten Järva)
Rudviken (ingår i Hagalund)
Råstahem (ingår i takten Järva)
Solna Business Park (ingår i trakten Skytteholm)
Solna kyrkby (ingår i trakten Haga)
Solna strand (ingår i trakten Huvudsta)
Stocksundstorp (ingår i trakten Bergshamra)
Vasalund (ingår i trakten Råsunda)
Västra skogen (ingår i trakten Huvudsta)

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Solna har ett centralt läge i Stockholms län, med sitt läge nära Stockholms innerstad. Redan 1904 nådde spårvagnarna Haga. Spårvägsbolagets dotterbolag Råsunda Förstadsaktiebolag uppförde bebyggelse längs linjen för att få bättre trafikunderlag till spårvagnarna. Linjen förlängdes successivt genom hela Solna och till Sundbyberg. Spårvagnstrafiken lades ned 1959, för att återkomma 54 år senare då Tvärbanan förlängdes från Alvik till Solna centrum hösten 2013. 1975 kom tunnelbanan till Solna. Det finns sex tunnelbanestationer inom kommunen, Solna Centrum, Västra skogen, Huvudsta, Solna strand, Bergshamra samt stationen Näckrosen som är delad med Sundbyberg. Det finns två pendeltågsstationer, Solna och Ulriksdal. Ett omfattande busslinjenät förbinder vidare Solna med dess grannkommuner.

Den 12 mars 2012 startade City Shuttle en ny busslinje mellan Frösundavik och Bromma flygplats ^[10]^[11]

I Solna låg också Råsundahallen som var en av spårvägens vagnhallar och Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags och från 1917 AB Stockholms Spårvägars huvudverkstad åren 1909–1959.

Sedan 1916 finns i kommunen Hagalundsdepån, numera norra Europas största anläggning för underhåll av järnvägsfordon.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

1971–1976 C.-G. Eklund (fp)
1977–1982 Sune Berglund (m)
1983–1988 Gösta Fagerberg (s)
1989–1991 K.-G. Svenson (s)
1991–1994 Anders Gustâv (m)
1994–1998 K.-G. Svenson (s)
1998–2006 Anders Gustâv (m)
2006 Anders Ekegren (fp)
2006–2011 Lars-Erik Salminen (m)
2011 Anders Ekegren (fp) - tjänstgörande 8 juni - 24 juli
2011–2012 Lars-Erik Salminen (m)^[12]
2012- Pehr Granfalk (m)^[13]

Mandatfördelning i Solna kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

22

6

11

9

3

22

6

11

9

51

87,7

38

13

1973

4

21

8

7

11

4

21

8

7

11

51

90,0

35

16

1976

4

20

6

9

12

4

20

6

9

12

51

89,0

33

18

1979

5

24

5

9

18

5

24

5

9

18

61

86,9

37

24

1982

5

27

1

4

20

5

27

4

20

61

87,2

37

24

1985

5

24

2

9

19

5

24

9

19

61

84,9

34

27

1988

5

23

4

2

10

17

5

23

4

10

17

61

80,8

34

27

1991

4

20

3

2

8

2

20

4

20

3

8

20

61

81,1

36

25

1994

4

24

3

2

6

1

21

4

24

3

6

21

61

80,7

34

27

1998

7

20

3

4

23

7

20

3

4

23

61

76,02

38

23

2002

5

21

3

8

4

20

5

21

3

8

4

20

61

76,84

35

26

2006

4

16

4

1

6

2

28

4

16

4

6

28

61

79,15

35

26

2010

4

15

6

2

6

2

26

4

15

6

26

61

80,09

36

25

2014

5

14

8

3

1

2

6

2

20

5

14

8

3

6

20

61

80,81

34

27

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
Parti		#	%	+/−	#	+/−
	Moderaterna	14 536	30,41	−10,41	20	−6
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	10 757	22,50	−0,87	14	−1
	Miljöpartiet de gröna	6 309	13,20	+3,06	8	+2
	Folkpartiet liberalerna	4 484	9,38	−0,90	6	+/−0
	Vänsterpartiet	3 460	7,24	+1,63	5	+1
	Sverigedemokraterna	2 100	4,39	+2,46	3	+3
	Centerpartiet	1 735	3,63	+0,32	2	+/−0
	Kristdemokraterna	1 650	3,45	−0,45	2	+/−0
	Bergshamrapartiet	964	2,02	+2,02	1	+1
	Feministiskt initiativ	927	1,94	+1,74	0	+/−0
	Övriga partier	879	1,84	+1,41	0	+/−0
	Totalt	47 801	100,00	+/−0	61	+/−0

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Solna Centrum är en inglasad galleria. På bilden syns huvudentrén in till Hotellgatan

Av de cirka 8 000 företag och arbetsställen som finns i Solna är över 80 procent inom tjänstesektorn. Den förr så stora tillverkningsindustrin har nästan helt avvecklats. Solna är en kommuner som har fler arbetsplatser än invånare i arbetsför ålder. Bland de större arbetsplatserna räknas:

Solna kommun är ett centrum för svensk byggindustri då JM, NCC, Peab och Skanska har sina huvudkontor där.

Även inom läkemedelsindustrin har många företag sina svenska och nordiska huvudkontor i Solna.

Detaljhandeln har också ett centrum i Solna: Axfood, Coop Sverige, ICA, Vi, Hemköp och Lidl har sina huvudkontor i kommunen.

2004, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012] och 2013 utsågs Solna till "Företagsvänligaste kommunen" av Svenskt Näringsliv. 2005 utsågs man till "Årets tillväxtkommun" av bland annat Sveriges Kommuner och Landsting. 2004 utsågs Solna till "Sveriges kompetenskommun".

Under 2010 startade 702 nya företag i Solna, en siffra som placerar staden i landets toppskikt när det gäller nyföretagande.^{[förtydliga]}

Även GB Glace Sverige, Discshop.se och Webhallen har sina huvudkontor i Solna. ^[14]^[15]^[16]

Centralt i Solna finns gallerian Solna Centrum där de större kedjorna finns representerade. Partier av Råsundavägen utgör en mer traditionell affärsgata med många nischade småbutiker, caféer och restauranger.