Solna kommun
- För andra betydelser av "Solna", se Solna (olika betydelser).
| Solna kommun Solna stad Kommun | |
 | |
 Solna kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Solna |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 21,66 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 19,28 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 2,38 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 85 200 ()[3] |
| Bef.täthet | 4 419,09 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°22′00″N 18°01′00″Ö / 59.366666666667°N 18.016666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Solna domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0183[4] |
| Anställda | 2 234 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0184[6] |
| GeoNames | 2675396 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Solna kommun eller Solna stad är en kommun i Stockholms län, belägen strax norr om Stockholms innerstad, med Solna som centralort och tätbebyggelse som huvudsakligen tillhör tätorten Stockholm.[7]
Kommunen är starkt präglad av bebyggelse samt av Stockholms norra begravningsplats, i synnerhet södra delen. I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tjänstesektorn vilket inkluderade offentlig förvaltning, utbildning genom exempelvis Karolinska Institutet, sjukvård genom Karolinska sjukhuset och Postnord genom Tomtebodas postterminal.
Från det att kommunen bildades och fram till mitten på 1980-talet var befolkningstrenden negativ, men vände därefter och har fortsatt vara positiv. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Alliansen, mandatperioden 2018–2022 i koalition med Miljöpartiet.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Kommunens område motsvarar huvuddelen av Solna socken och en mindre del av Spånga socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Solna och Spånga landskommuner.
I slutet av 1800-talet växte flera förortssamhällen fram i Solna: Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby, vilka kring sekelskiftet inrättades som municipalsamhällen.
I Solna landskommun inrättades municipalsamhällena: (Nya) Hagalund 29 september 1899, Nya Huvudsta 10 oktober 1903, Lilla Alby 19 juli 1907 och Råsunda 10 november 1911. Dessa upplöstes 1943 när Solna landskommun ombildades till Solna stad, då med cirka 30 000 invånare. Fortsatt stark expansion har lett till att dess bebyggelse successivt har vuxit samman med Stockholm.
1949 när Spånga landskommun upplöstes tillfördes mindre områden (Råstahem) därifrån samtidigt som området Lilla Alby överfördes från Solna stad till Sundbybergs stad
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
I mitten av sextiotalet bildades Solna-Sundbybergs kommunblock men någon sammanläggning genomfördes inte. Solna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Solna stad.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Solna tingsrätts domsaga.
Kommun eller stad[redigera | redigera wikitext]
Solna är en av de numera 14 kommuner i Sverige som kallar sig stad. Detta formuleras sålunda i kommunens grafiska profil från den 9 december 1991: Kommunens namn är i fortsättningen Solna stad utom i sådana juridiskt bindande sammanhang då lagen föreskriver att beteckningen "kommun" ska användas.[9]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Solna är Sveriges tredje minsta kommun till ytan, med en landareal på endast 20 km².
Solna kommun ligger i de södra delarna av landskapet Uppland. I sydöst, söder, sydväst och nordväst gränsar kommunen till Stockholms kommun, i väster till Sundbybergs kommun, i nordväst också till Sollentuna kommun och i nordöst till Danderyds kommun, alla i Stockholms län. Solna gränsar till Stockholm vid Norrtull.
Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]
Kommunen är starkt präglad av bebyggelse samt av Stockholms norra begravningsplats, i synnerhet södra delen. Stockholmsåsens kullar löper genom kommunen i nord–sydlig riktning. Flera av kullarna är nu restaurerade efter att ha varit svårt sargade av grustäkter. År 1994 inrättades en nationalstadspark i kommunen som inkluderar några av Sveriges vackraste parklandskap. Denna inkluderar Haga slott, Ulriksdals slott och Brunnsviken. En av Sveriges nordligaste bokskogar hittas vid Ulriksdal och vid Ulriksdals slott mynnar Igelbäcken, med den sällsynta fiskarten grönling, ut.[10]
Naturskydd[redigera | redigera wikitext]
År 2022 fanns tre naturreservat i Solna kommun – Igelbäckens naturreservat, Ulriksdals naturreservat och Råsundasjöns naturreservat. Därtill fanns en kunglig nationalstadspark, ett naturminne, ett vattenskyddsområde och ett antal strandskyddsområden.[11]
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Solna församling.
Från 2016 indelas kommunen i två distrikt[12] – Råsunda och Solna.
Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]
Solna är uppdelat i ett antal stadsdelar. Dessa överensstämmer med trakterna i Lantmäteriets fastighetsregister.[13]
Gränserna mellan stadsdelarna är dock ofta inte allmänt kända, utan i stället är det ytterligare områdesnamn som de boende i Solna associerar sig med. En mer omfattande lista över områden är följande (där vissa områden dock ingår i andra):[13]
- Agnesberg (ingår i stadsdelen Järva)
- Arenastaden (ingår i stadsdelen Järva)
- Bagartorp (ingår i stadsdelen Järva)
- Ballongberget (ingår i stadsdelen Järva)
- Filmstaden (ingår i stadsdelen Råsunda)
- Frösunda (ingår i stadsdelen Järva)
- Ingenting (ingår i stadsdelen Huvudsta)
- Järvastaden (ingår i stadsdelen Järva)
- Karlberg (ingår i stadsdelen Huvudsta)
- Kungshamra (ingår i stadsdelen Bergshamra)
- Nya Ulriksdal (ingår i stadsdelen Järva)
- Ritorp (ingår i stadsdelen Järva)
- Rudviken (ingår i stadsdelen Hagalund)
- Råstahem (ingår i stadsdelen Järva)
- Solna Business Park (ingår i stadsdelen Skytteholm)
- Solna kyrkby (ingår i stadsdelen Haga)
- Solna strand (ingår i stadsdelen Huvudsta)
- Stocksundstorp (ingår i stadsdelen Bergshamra)
- Vasalund (ingår i stadsdelen Råsunda)
- Västra skogen (ingår i stadsdelen Huvudsta)
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
Totalt bodde 100 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[14] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns en tätort i kommunen, Stockholm som breder ut sig över 12 kommuner.[7]
Styre och politik[redigera | redigera wikitext]
Styre[redigera | redigera wikitext]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen.
Alliansen behöll makten efter valet 2014. Koalitionen samlade 30 mandat i kommunfullmäktige, vilket inte ledde till egen majoritet, men fick majoritet i nämnder och i kommunstyrelsen.[15] Efter valet 2018 bildades ett grönblått styre när Alliansen bildade en styrande majoritet med Miljöpartiet.[16]
Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]
Presidium[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Elisabet Brolin |
| Förste vice ordförande | M | Lars-Erik Salminen |
| Andre vice ordförande | MP | Martin Marmgren |
Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Tillträdde | Avgick | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Sven Kinnander | 2002 | 2018 | Moderaterna | |
| Lars-Erik Salminen | 2018 | 2022 | Moderaterna | |
| Elisabet Brolin | 2022 | Socialdemokraterna | ||
Mandatfördelning i Solna kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | BEP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 22 | 6 | 11 | 9 |
| 51 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 21 | 8 | 7 | 11 |
| 51 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 20 | 6 | 9 | 12 |
| 51 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 24 | 5 | 9 | 18 |
| 61 | 86,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 27 | 1 | 4 | 4 | 20 |
| 61 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 5 | 24 | 2 | 2 | 9 | 19 |
| 61 | 84,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 5 | 23 | 4 | 2 | 10 | 17 |
| 61 | 80,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 20 | 3 | 2 | 2 | 8 | 2 | 20 |
| 61 | 81,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 24 | 3 | 2 | 6 | 1 | 21 |
| 61 | 80,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 20 | 3 | 4 | 4 | 23 |
| 61 | 76,02 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 21 | 3 | 8 | 4 | 20 |
| 61 | 76,84 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 16 | 4 | 1 | 6 | 2 | 28 |
| 61 | 79,15 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 15 | 6 | 2 | 6 | 2 | 26 |
| 61 | 80,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 5 | 14 | 8 | 3 | 1 | 2 | 6 | 2 | 20 |
| 61 | 80,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 15 | 5 | 5 | 4 | 5 | 2 | 19 |
| 61 | 82,46 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 6 | 20 | 3 | 5 | 4 | 4 | 2 | 17 |
| 61 | 77,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder[redigera | redigera wikitext]
Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Sara Kukka-Salam |
| Förste vice ordförande | C | Martin Karlsson |
| Andre vice ordförande | M | Lars Rådén |
Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Tillträdde | Avgick | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| C.-G. Eklund | 1971 | 1977 | Folkpartiet | |
| Sune Berglund | 1977 | 1983 | Moderaterna | |
| Gösta Fagerberg | 1983 | 1989 | Socialdemokraterna | |
| K.-G. Svensson | 1989 | 1991 | Socialdemokraterna | |
| Anders Gustâv | 1991 | 1994 | Moderaterna | |
| K.-G. Svensson | 1994 | 1998 | Socialdemokraterna | |
| Anders Gustâv | 1998 | 2006 | Moderaterna | |
| Anders Ekegren (t.f.) | 2006 | 2006 | Folkpartiet | |
| Lars-Erik Salminen[17] | 2006 | 2011 | Moderaterna | |
| Anders Ekegren (t.f.) | 2011 | 2011 | Folkpartiet | |
| Lars-Erik Salminen[17] | 2011 | 2012 | Moderaterna | |
| Pehr Granfalk[18] | 2012 | 2022 | Moderaterna | |
| Sara Kukka-Salam | 2022 | Socialdemokraterna | ||
Övriga nämnder[19][redigera | redigera wikitext]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och förskolenämnden | C | Anna Lasses | KD | Nataliya Hulusjö | S | Ajla Mehinovic Avdic |
| Byggnadsnämnden | M | Torsten Svenonius | MP | Bernhard Huber | S | Martin Eliasson |
| Gemensamma familjerättsnämnden | M | Arion Chryssafis | ||||
| Kompetensnämnden | M | Lars Rådén | MP | Bernhard Huber | S | Fredrik Johansson |
| Kultur- och fritidsnämnden | L | Peter Edholm | M | Lars Rådén | S | Faradj Koliev |
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden | MP | Victoria Johansson | C | Axel Östlund | S | Hélène Sevastik |
| Omvårdnadsnämnden | KD | Samuel Klippfalk | M | Zanna Mårtensson | S | Elisabet Brolin |
| Skolnämnden | L | Marianne Damström Gereben | M | Arion Chryssafis | S | Eva Eriksson |
| Socialnämnden | M | Arion Chryssafis | L | Gustavo Caballero Cervantes | S | Per-Ove Nelstrand |
| Tekniska nämnden | C | Magnus Persson | M | Veronika de Jonge | V | Atilla Yavuz |
| Valnämnden | S | Gunilla Åberg | L | Gustavo Caballero Cervantes | KD | Nataliya Hulusjö |
| Överförmyndarnämnden | M | Thomas Wallin | S | Nazar Nashat | ||
Vänorter[redigera | redigera wikitext]
Solna har ett systerstadsförbund med Burbank i Kalifornien, USA, fyra vänorter och två samarbetsorter.[20]
Gladsaxe kommun, Danmark
Birkala (fi: Pirkkala), Finland
Nordre Follo kommun, Norge
Valmiera, Lettland
Kalamaria, Grekland (samarbetsort)
Bemowo (distrikt i Warszawa), Polen (samarbetsort)
Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tjänstesektorn vilket inkluderade offentlig förvaltning, utbildning genom exempelvis Karolinska Institutet, sjukvård genom Karolinska sjukhuset och Postnord genom Tomtebodas postterminal. I kommunen fanns också SAS:s huvudkontor samt ett stort antal mindre företag, bland annat många mindre elektronik- och dataföretag.[10] År 2020 hade Solna kommun 2 108 anställda. Den största arbetsgivaren var dock NCC med 4 875 anställda.[21] Under 13 år i rad utsågs Solna till Företagsvänligaste kommunen av Svenskt Näringsliv. År 2021 fick man dock se sig besegrad och hamnade på fjärde plats.[22] År 2020 utsågs kommunen till Årets tillväxtkommun, ett pris som delades ut på Fastighetsgalan.[23]
Centralt i Solna finns gallerian Solna Centrum där de större kedjorna finns representerade. Partier av Råsundavägen utgör en mer traditionell affärsgata med många nischade småbutiker, caféer och restauranger. Den invigdes 1965, nåddes av tunnelbanan 1975 och byggdes om till en överglasad flervåningsgalleria 1986–1990. Sedan 2015 finns även i Järvastaden köpcentret Arenastaden med Friends Arena.
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Transporter[redigera | redigera wikitext]
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och i öst-västlig av E18.
Solna har ett centralt läge i Stockholms län, med sitt läge nära Stockholms innerstad. Redan 1904 nådde spårvagnarna Haga. Spårvägsbolagets dotterbolag Råsunda Förstadsaktiebolag uppförde bebyggelse längs linjen för att få bättre trafikunderlag till spårvagnarna. Linjen förlängdes successivt genom hela Solna och till Sundbyberg. Spårvagnstrafiken lades ned 1959, för att återkomma 54 år senare då Tvärbanan förlängdes från Alvik till Solna centrum hösten 2013. Spårvägen har stopp vid Solna Business Park, Solna centrum och Solna station.
1975 kom tunnelbanan till Solna. Det finns sex tunnelbanestationer inom kommunen. Blå linjen har stationerna Västra skogen, Solna centrum, Näckrosen (delas med Sundbyberg), Huvudsta och Solna strand. Röda linjen har stationen Bergshamra.
Det finns två pendeltågsstationer, Solna och Ulriksdal. Ett omfattande busslinjenät förbinder vidare Solna med dess grannkommuner.
I Solna låg också Råsundahallen som var en av spårvägens vagnhallar och Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags och från 1917 AB Stockholms Spårvägars huvudverkstad åren 1909–1959.
Sedan 1916 finns i kommunen Hagalundsdepån, numera norra Europas största anläggning för underhåll av järnvägsfordon.
Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]
År 2022 fanns 24 grundskolor i kommunen, varav 15 var fristående.[24] Samma år fanns 11 gymnasieskolor, varav 10 var fristående. Det kommunala gymnasiet, Solna gymnasium, erbjöd bland annat nationell idrottsutbildning (NIU) i basket, fotboll, fäktning, innebandy, ishockey, konståkning, simning och volleyboll. Bland de fristående hittas exempelvis Ingridskolan, Psykologigymnasiet och Peabskolan.[25]
Bland yrkeshögskolor och högskolor hittas exempelvis Karolinska institutet, ett av världens ledande medicinska universitet. Där bedrivs även forskning. Dessutom utser dess Nobelförsamlingen mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.[26] Militärhögskolan Karlberg drivs av Försvarsmakten på Karlsbergs slott och är "världens äldsta militära akademi med utbildning av officerare i obruten följd". Där bedrivs bland annat officersprogrammet.[27]
År 2021 hade 49,3 procent i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[21]
Befolkning[redigera | redigera wikitext]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
Kommunen har 85 200 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 27:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Solna kommun 1970–2020[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 55 556 | |||
| 1975 | 53 878 | |||
| 1980 | 50 441 | |||
| 1985 | 49 648 | |||
| 1990 | 51 841 | |||
| 1995 | 54 417 | |||
| 2000 | 56 605 | |||
| 2005 | 60 575 | |||
| 2010 | 68 144 | |||
| 2015 | 76 158 | |||
| 2020 | 83 162 | |||
Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 980, eller 39,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 80 950 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 14 986, eller 26,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 585 den 31 december 2002).[29]
Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Solna kommun.[30]
| Födelseland 31 december 2021[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige |
56 580 | 67,21 % | 80,00 % |
| 2 |  Iran |
2 613 | 3,10 % | 0,80 % |
| 3 |  Kina |
2 396 | 2,85 % | 0,36 % |
| 4 |  Indien |
2 385 | 2,83 % | 0,45 % |
| 5 |  Finland |
1 485 | 1,76 % | 1,31 % |
| 6 |  Polen |
934 | 1,11 % | 0,91 % |
| 7 |  Grekland |
843 | 1,00 % | 0,36 % |
| 8 |  Irak |
831 | 0,99 % | 1,40 % |
| 9 |  Tyskland |
714 | 0,85 % | 0,51 % |
| 10 |  Turkiet |
677 | 0,80 % | 0,52 % |
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: I blått fält en sol av guld.
Solna kommunvapen innehåller en sol, en talande bild för Solna. Det fastställdes 1940 för Solna stad och registrerades 1974 för Solna kommun.
Första gången som solsymbolen förknippades med Solna var när Solna kyrka fick ett nytt torn med tornprydnad 1723. Denna förgyllda tornprydnad, som hade formen av en sol, har nu ersatts, men den finns fortfarande kvar i kyrkan. Den sitter i det runda fönstret över den västra ingången.
Den kommunala solen dök upp på himlen redan 1924 i form av ett sigill som hade ritats av riksheraldikern. Det kom sedan att förändras något över åren för att den 26 januari 1940 få en noggrant fastställd form av riksheraldikern gillad av kung Gustav V.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Årsredovisning 2019, Solna kommun, s. 58, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Solna stad eller kommun?”. solna Stad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070515085611/http://www.solna.se/templates/Page_solna_submenu____13623.aspx.
- ^ [a b] ”Solna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/solna. Läst 10 september 2022.
- ^ ”Skyddad natur”. www.solna.se. https://www.solna.se/boende--miljo/boende-miljo-och-natur/skyddad-natur. Läst 11 september 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] ”Stadsdelar och områden”. Solna Stad. Arkiverad från originalet den 22 september 2016. https://web.archive.org/web/20160922225737/https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/stadsdelar-och-omraden/. Läst 4 september 2016./
- ^ ”Kommuner i siffror” (på engelska). kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0184&id2=null. Läst 11 september 2022.
- ^ ”Så styrs Solna — Solna stad”. web.archive.org. 11 november 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111003452/https://www.solna.se/sv/politik-och-beslut/sa-styrs-solna/. Läst 10 september 2022.
- ^ ”Nytt grönblått styre i Solna”. DN.SE. 15 oktober 2018. https://www.dn.se/sthlm/nytt-gronblatt-styre-i-solna/. Läst 10 september 2022.
- ^ [a b] http://www.dn.se/sthlm/mutatalad-politiker-hoppar-av
- ^ http://www.dn.se/sthlm/granfalk-tar-over-i-solna
- ^ Förtroenderegister Solna kommun Hämtad 2020-02-25
- ^ ”Samarbetspartners”. solna.se. 14 mars 2012. Arkiverad från originalet den 21 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190321133322/https://www.solna.se//om-solna/internationellt/natverk-vanorter-samarbetspartners/. Läst 21 mars 2019.
- ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 september 2022.
- ^ ”Solna får lämna tronen när västsvenska kommuner går om”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastra-gotaland/solna-far-lamna-tronen-nar-vastsvenska-kommuner-gar-om_1174285.html. Läst 10 september 2022.
- ^ AB, Lokalguiden Sverige (17 mars 2021). ”De blev Årets Tillväxtkommun”. www.lokalguiden.se. https://www.lokalguiden.se/magasinet/artikel/de-blev-%C3%A5rets-tillv%C3%A4xtkommun. Läst 10 september 2022.
- ^ ”Hitta grundskola”. www.solna.se. https://www.solna.se/barn--utbildning/skolbarn/hitta-grundskola. Läst 10 september 2022.
- ^ ”Söka gymnasium”. www.solna.se. https://www.solna.se/barn--utbildning/gymnasieutbildning/soka-gymnasium. Läst 10 september 2022.
- ^ ”Om Karolinska Institutet | Karolinska Institutet”. ki.se. https://ki.se/om-ki/om-karolinska-institutet. Läst 10 september 2022.
- ^ Försvarsmakten. ”Militärhögskolan Karlberg”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarhogskolan-karlberg/. Läst 10 september 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Solna kommun.- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||
| |||||||||||
