Solna kommun

	Solna kommun; Solna stad
	Kommun
	Solna stadshus (kommunhus)
	Vapensköld för Solna kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
	Vapensköld för Solna kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland
Domkrets	Solna domkrets
Läge	59°22′N 18°1′Ö / 59.367°N 18.017°Ö
Centralort	Solna (del av tätorten Stockholm)
Areal	20,01 km² (2015-01-01); 288:e största (av 290)
- land	19,29 km²
- vatten	0,72 km²
- storstadsområde	6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd	80 304 (2018-06-30); 27:e största (av 290)
- storstadsområde	2 325 663 (2018)del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet	4 162,99 invånare/km²; 3:e högsta (av 290)
- storstadsområde	357 invånare/km²
GeoNames	2675396
Kommunkod	0184
Tätortsgrad (%)	100 (2015)
Antal anställda	2 449 (2017-12-31)
	Webbplats: www.solna.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

För andra betydelser av "Solna", se Solna (olika betydelser).

Solna kommun eller Solna stad är en kommun i Stockholms län, belägen strax norr om Stockholms innerstad. Centralort är Solna. Solna ingår i sin helhet i tätorten Stockholm.^[6]

Solna är Sveriges tredje minsta kommun till ytan, med en landareal på endast 20 km². Befolkningsmässigt är Solna landets 27:e största kommun.

Solna kommun ligger i de södra delarna av landskapet Uppland. I sydöst, söder, sydväst och nordväst gränsar kommunen till Stockholms kommun, i väster till Sundbybergs kommun, i nordväst också till Sollentuna kommun och i nordöst till Danderyds kommun, alla i Stockholms län.

Solna är en av de numera 14 kommuner i Sverige som kallar sig stad. Detta formuleras sålunda i kommunens grafiska profil från den 9 december 1991: Kommunens namn är i fortsättningen Solna stad utom i sådana juridiskt bindande sammanhang då lagen föreskriver att beteckningen "kommun" ska användas.^[7]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvuddelen av Solna socken och en mindre del av Spånga socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Solna och Spånga landskommuner.

I Solna landskommun inrättades municipalsamhällena: (Nya) Hagalund 29 september 1899, Nya Huvudsta 10 oktober 1903, Lilla Alby 19 juli 1907 och Råsunda 10 november 1911. Dess upplöstes 1943 när Solna landskommun ombildades till Solna stad. 1949 när Spånga landskommun upplöstes tillfördes mindre områden (Råstahem) därifrån samtidigt som området Lilla Alby överfördes från Solna stad till Sundbybergs stad

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

I mitten av sextiotalet bildades Solna-Sundbybergs kommunblock men någon sammanläggning genomfördes inte. Solna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Solna stad.^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Solna tingsrätts domsaga.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Solna härrör troligen från Solnö, vilket har sitt ursprung från den tid då en del av dagens Solna var en stor ö som sträckte sig från nuvarande Bällstaviken och Råstasjön i väster till Stora Värtan i öster^[9].

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Skylt vid infarten till Solna stad (Huvudstabron).

Blasonering: I blått fält en sol av guld.

Solna kommunvapen innehåller en sol, en talande bild för Solna. Det fastställdes 1940 för Solna stad och registrerades 1974 för Solna kommun.

Första gången som solsymbolen förknippades med Solna var när Solna kyrka fick ett nytt torn med tornprydnad 1723. Denna förgyllda tornprydnad, som hade formen av en sol, har nu ersatts, men den finns fortfarande kvar i kyrkan. Den sitter i det runda fönstret över den västra ingången.

Den kommunala solen dök upp på himlen redan 1924 i form av ett sigill som hade ritats av riksheraldikern. Det kom sedan att förändras något över åren för att den 26 januari 1940 få en noggrant fastställd form av riksheraldikern gillad av kung Gustav V.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Solna kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			55 556
1975			53 878
1980			50 441
1985			49 648
1990			51 841
1995			54 417
2000			56 605
2005			60 575
2010			68 144
2015			76 158
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 25 929, eller 35,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 74 041 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 14 986, eller 26,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 119 585 den 31 december 2002).^[10]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Solna kommun 74 041 personer. Av dessa var 20 044 personer (27,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[11]

Födelseland^[11]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&053997.&&&&&053 997
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&03202.&&&&&03 202
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02486.&&&&&02 486
4	Iran	&&&&&&&&&&&02266.&&&&&02 266
5	Finland	&&&&&&&&&&&01650.&&&&&01 650
6	Kina	&&&&&&&&&&&01566.&&&&&01 566
7	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01561.&&&&&01 561
8	Sydamerika	&&&&&&&&&&&01035.&&&&&01 035
9	Polen	&&&&&&&&&&&&0945.&&&&&0945
10	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0857.&&&&&0857
11	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0668.&&&&&0668
12	Irak	&&&&&&&&&&&&0571.&&&&&0571
13	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529
14	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0519.&&&&&0519
15	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0433.&&&&&0433
16	Thailand	&&&&&&&&&&&&0406.&&&&&0406
17	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0289.&&&&&0289
18	Syrien	&&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
19	Norge	&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240
20	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151
21	Danmark	&&&&&&&&&&&&0144.&&&&&0144
22	Island	&&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107
23	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071
25	Somalia	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1305 Solnö) kan kommit från ett gammalt önamn där de centrala delarna låg. Önamnets förleden är då Soln, 'sol' vilket ger tolkningen 'den solbelysta ön'.^[12]

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

Solnas äldsta historia liknar de omkringliggande kommunerna i länet och börjar med inlandsisens smältande för cirka 10 000 år sedan. Solna var då ett kargt ytterskärgårdslandskap med enbart tillfälliga jägare som invånare; spår av dessa har hittats på diverse platser i kommunen.

Från bronsåldern finns bevarat ett antal metallföremål av hallstattkaraktär funna djupt ner i blålera under diverse byggnadsprojekt främst kring Råsundaområdet. Dessa har antagligen tappats ner i de sund och fjärdar som fanns i området eller alternativt offrats i kultiskt syfte. Det är också från denna tid som den äldsta kända bosättningen tillkommer vid nuvarande Norra Haga grindar som möjligtvis skulle kunna vara den ursprungliga Solna by då det är den närmaste bekräftade byn till kyrkan. Byn grävdes ut i samband med breddning av nuv. E4:an under tidigt 1900-tal och visade sig bestå av ett antal lämningar efter stockhus.

Under järnåldern tillkommer ett flertal bosättningar, de största var Järva gård och Bolstomta (det nuvarande ortnamnet Tomteboda är en medveten förvrängning av detta namn) med tillhörande mycket stora gravfält. Av de senare finns enbart gravfältet vid Järva kvar med skeppssättning, relativt stora högar och gravtrianglar av brandgravskaraktär. Gravfältet vid Bolstomta låg vid nuvarande järnvägskorsningen vid Hedvigsdal och visade sig vid utgrävningen innehålla mestadels brandgravar. Vid anläggningen av Postens nya huvudkontor Arken i Tomteboda, grävdes vintern 2001, undersöktes även gravfältet vid gamla Polisskolan. Gravarna innehöll skelettgravar från folkvandringstiden, cirka 500-700 e.Kr. Svärd, pärlor, kammar och fragment av en bildsten med urnordiska runor ^[13] påträffades under den korta utgrävningstiden som försvårades av tidsbrist och besvärligt väder. Fynden tyder på att detta var en begravningsplats för den styrande välmående eliten i det närliggande Bolstomta.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Med kristendomens utbredning i Mälardalen byggdes under 1100-talet en kyrka på den plats där näset mellan Brunnsviken och Ulvsundasjön var som smalast. Den ursprungliga träkyrkan ersattes under slutet av seklet med en försvarskyrka av rundkyrkomodell, antagligen i samband med esternas härjningar i området under denna tid.^[14]

Fram till och med Stockholms grundläggning på Stockholmen i dåvarande centrala Solna omfattade socknen även Kungsholmen, Gärdet, Kaknäs, Djurgården, södra Lidingön, Sicklalandet, Gamla Stan och Södermalm. Detta förklarar till kyrkans placering i den nuvarande kommunens sydöstra hörn. Det var också först i och med reformationen som domkyrkoprosten i Storkyrkan slutade att vara överhuvud för både församlingen i Stockholm och församlingen i Solna.

Vy över Ekensbergsparken i centrala Solna. Råsundastadion till vänster.

Från slutet av 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1800-talet växte flera förortssamhällen fram i Solna: Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby, vilka kring sekelskiftet inrättades som municipalsamhällen. 1943 bildades Solna stad, då med cirka 30 000 invånare. Fortsatt stark expansion har lett till att dess bebyggelse successivt har vuxit samman med Stockholm.

Solna gränsar till Stockholm vid Norrtull. Järnvägarna norrut från Stockholm möjliggjorde framväxten av arbetarförstäder. Från Råsunda fanns 1908–1959 spårvägsförbindelse, Sundbybergsbanan, in till stadskärnan. Stora bostads- och arbetsplatsområden byggdes i Solna under perioden 1950–1970.

Solna Centrum, som nåddes av tunnelbanan 1975, invigdes 1965 och byggdes om till en överglasad flervåningsgalleria 1986–1990. I övrigt består bebyggelsen främst av friliggande flerbostadshus, men det finns även sluten, mer stadsmässig bebyggelse. Inom Solna ligger Friends Arena samt slotten Karlberg, Haga och Ulriksdal.

Från slutet av 1990-talet har en ny stadsdel tagit form, Frösunda. Bygget av Frösunda fortgår till omkring 2013 då nästan 2 500 lägenheter har färdigställts. Från 2006 utvecklas tillsammans med Sundbybergs kommun ytterligare en stadsdel, Järvastaden.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Solna församling

Distrikt inom Solna kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[15].

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Solna är uppdelat i ett antal stadsdelar. Dessa överensstämmer med trakterna i Lantmäteriets fastighetsregister.^[16]

Gränserna mellan stadsdelarna är dock ofta inte allmänt kända, utan i stället är det ytterligare områdesnamn som de boende i Solna associerar sig med. En mer omfattande lista över områden är följande (där vissa områden dock ingår i andra)^[16] :

Agnesberg (ingår i stadsdelen Järva)
Arenastaden (ingår i stadsdelen Järva)
Bagartorp (ingår i stadsdelen Järva)
Ballongberget (ingår i stadsdelen Järva)
Filmstaden (ingår i stadsdelen Råsunda)
Frösunda (ingår i stadsdelen Järva)
Ingenting (ingår i stadsdelen Huvudsta)
Järvastaden (ingår i stadsdelen Järva)
Karlberg (ingår i stadsdelen Huvudsta)
Kungshamra (ingår i stadsdelen Bergshamra)
Ritorp (ingår i stadsdelen Järva)
Rudviken (ingår i Hagalund)
Råstahem (ingår i takten Järva)
Solna Business Park (ingår i stadsdelen Skytteholm)
Solna kyrkby (ingår i stadsdelen Haga)
Solna strand (ingår i stadsdelen Huvudsta)
Stocksundstorp (ingår i stadsdelen Bergshamra)
Vasalund (ingår i stadsdelen Råsunda)
Västra skogen (ingår i stadsdelen Huvudsta)

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och i öst-västlig av E18.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Solna har ett centralt läge i Stockholms län, med sitt läge nära Stockholms innerstad. Redan 1904 nådde spårvagnarna Haga. Spårvägsbolagets dotterbolag Råsunda Förstadsaktiebolag uppförde bebyggelse längs linjen för att få bättre trafikunderlag till spårvagnarna. Linjen förlängdes successivt genom hela Solna och till Sundbyberg. Spårvagnstrafiken lades ned 1959, för att återkomma 54 år senare då Tvärbanan förlängdes från Alvik till Solna centrum hösten 2013. Spårvägen har stopp vid Solna Business Park, Solna centrum och Solna station.

1975 kom tunnelbanan till Solna. Det finns sex tunnelbanestationer inom kommunen. Blå linjen har stationerna Västra skogen, Solna centrum, Näckrosen (delas med Sundbyberg), Huvudsta och Solna strand. Röda linjen har stationen Bergshamra.

Det finns två pendeltågsstationer, Solna och Ulriksdal. Ett omfattande busslinjenät förbinder vidare Solna med dess grannkommuner.

Den 12 mars 2012 startade City Shuttle en ny busslinje mellan Frösundavik och Bromma flygplats ^[17]^[18]

I Solna låg också Råsundahallen som var en av spårvägens vagnhallar och Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags och från 1917 AB Stockholms Spårvägars huvudverkstad åren 1909–1959.

Sedan 1916 finns i kommunen Hagalundsdepån, numera norra Europas största anläggning för underhåll av järnvägsfordon.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

1971–1976 C.-G. Eklund (fp)
1977–1982 Sune Berglund (m)
1983–1988 Gösta Fagerberg (s)
1989–1991 K.-G. Svenson (s)
1991–1994 Anders Gustâv (m)
1994–1998 K.-G. Svenson (s)
1998–2006 Anders Gustâv (m)
2006 Anders Ekegren (fp)
2006–2011 Lars-Erik Salminen (m)
2011 Anders Ekegren (fp) - tjänstgörande 8 juni - 24 juli
2011–2012 Lars-Erik Salminen (m)^[19]
2012- Pehr Granfalk (m)^[20]

Mandatfördelning i Solna kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

22

6

11

9

3

22

6

11

9

51

87,7

38

13

1973

4

21

8

7

11

4

21

8

7

11

51

90,0

35

16

1976

4

20

6

9

12

4

20

6

9

12

51

89,0

33

18

1979

5

24

5

9

18

5

24

5

9

18

61

86,9

37

24

1982

5

27

1

4

20

5

27

4

20

61

87,2

37

24

1985

5

24

2

9

19

5

24

9

19

61

84,9

34

27

1988

5

23

4

2

10

17

5

23

4

10

17

61

80,8

34

27

1991

4

20

3

2

8

2

20

4

20

3

8

20

61

81,1

36

25

1994

4

24

3

2

6

1

21

4

24

3

6

21

61

80,7

34

27

1998

7

20

3

4

23

7

20

3

4

23

61

76,02

38

23

2002

5

21

3

8

4

20

5

21

3

8

4

20

61

76,84

35

26

2006

4

16

4

1

6

2

28

4

16

4

6

28

61

79,15

35

26

2010

4

15

6

2

6

2

26

4

15

6

26

61

80,09

36

25

2014

5

14

8

3

1

2

6

2

20

5

14

8

3

6

20

61

80,81

34

27

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+/−	Antal	+/−
	Moderaterna	14 536	30,41	−10,41	20	−6
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	10 757	22,50	−0,87	14	−1
	Miljöpartiet de gröna	6 309	13,20	+3,06	8	+2
	Folkpartiet liberalerna	4 484	9,38	−0,90	6	+/−0
	Vänsterpartiet	3 460	7,24	+1,63	5	+1
	Sverigedemokraterna	2 100	4,39	+2,46	3	+3
	Centerpartiet	1 735	3,63	+0,32	2	+/−0
	Kristdemokraterna	1 650	3,45	−0,45	2	+/−0
	Bergshamrapartiet	964	2,02	+2,02	1	+1
	Feministiskt initiativ	927	1,94	+1,74	0	+/−0
	BUS-partiet	635	1,33	+1,33	0	+/−0
	Röster på partier som ej beställt valsedlar	244	0,51%	+0,36	0	+/−0
	Totalt	47 801	100,00	+/−0	61	+/−0

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Solna Centrum är en inglasad galleria. På bilden syns huvudentrén in till Hotellgatan

Av de cirka 8 000 företag och arbetsställen som finns i Solna är över 80 procent inom tjänstesektorn. Den förr så stora tillverkningsindustrin har nästan helt avvecklats. Solna är en kommuner som har fler arbetsplatser än invånare i arbetsför ålder. Bland de större arbetsplatserna räknas:

Solna kommun är ett centrum för svensk byggindustri då JM, NCC, Peab och Skanska har sina huvudkontor där.

Även inom läkemedelsindustrin har många företag sina svenska och nordiska huvudkontor i Solna.

Detaljhandeln har också ett centrum i Solna: Axfood, Coop Sverige, ICA, Vi, Hemköp och Lidl har sina huvudkontor i kommunen.

2004, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012] och 2013 utsågs Solna till "Företagsvänligaste kommunen" av Svenskt Näringsliv. 2005 utsågs man till "Årets tillväxtkommun" av bland annat Sveriges Kommuner och Landsting. 2004 utsågs Solna till "Sveriges kompetenskommun".

Under 2010 startade 702 nya företag i Solna, en siffra som placerar staden i landets toppskikt när det gäller nyföretagande.^{[förtydliga]}

Även GB Glace Sverige, Discshop.se och Webhallen har sina huvudkontor i Solna. ^[21]^[22]^[23]

Centralt i Solna finns gallerian Solna Centrum där de större kedjorna finns representerade. Partier av Råsundavägen utgör en mer traditionell affärsgata med många nischade småbutiker, caféer och restauranger.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Högskolor och yrkeshögskolor[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Ingridskolan (friskola)
Psykologigymnasiet (friskola)
Solna Gymnasium
Hästgymnasiet (friskola - ej startad)
Peabskolan (friskola)

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Solna har ett systerstadsförbund med Burbank i Kalifornien, USA, fyra vänorter och två samarbetsorter;

Gladsaxe kommun, Danmark
Kalamaria, Grekland (samarbetsort)
Birkala (fi: Pirkkala), Finland
Ski kommun, Norge
Valmiera, Lettland
Warszawa, Polen (samarbetsort)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Solna kommun.
Bilder & media
Officiell webbplats

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018.
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Tätorter 2010” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/mi/mi0810/2010a01/mi0810_2010a01_sm_mi38sm1101.pdf. Läst 10 mars 2014.
^ ”Solna stad eller kommun?”. solna Stad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070515085611/http://www.solna.se/templates/Page_solna_submenu____13623.aspx.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ stad, Solna. ”Solna stad”. www.solna.se. https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/solnas-gatunamn/. Läst 9 februari 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
^ http://www.vitterhetsakad.se/fornvannen/pdf/2006/fornv2006_254_gustavsonetal.pdf^{[död länk]}
^ Andra rundkyrkor i området är Bromma kyrka i Stockholm och Munsö kyrka i Ekerö kommun).
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ [a b] ”Stadsdelar och områden”. Solna Stad. https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/stadsdelar-och-omraden. Läst 4 september 2016. /
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208141052/https://www.solna.se/sv/om-solna/nyheter-om-solna/ny-busslinje-fran-solna-till-bromma-flygplats/. Läst 1 april 2012.
^ http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/a-bjoerks-ab/pressrelease/view/nya-busslinjer-till-bromma-stockholm-airport-739638
^ http://www.dn.se/sthlm/mutatalad-politiker-hoppar-av
^ http://www.dn.se/sthlm/granfalk-tar-over-i-solna
^ http://gb.se/kontakta/
^ http://www.discshop.se/kontakta_oss/
^ http://www.webhallen.com/info/kontakta_oss/kundservice

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018.

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-3] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online

[78e37131b8476bce889a3a6d2d9862d08e1213c9-4] äs online,

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-5] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[6] ”Tätorter 2010” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/mi/mi0810/2010a01/mi0810_2010a01_sm_mi38sm1101.pdf. Läst 10 mars 2014.

[7] ”Solna stad eller kommun?”. solna Stad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070515085611/http://www.solna.se/templates/Page_solna_submenu____13623.aspx.

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] stad, Solna. ”Solna stad”. www.solna.se. https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/solnas-gatunamn/. Läst 9 februari 2016.

[10] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-11] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[12] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X

[13] ttp://www.vitterhetsakad.se/fornvannen/pdf/2006/fornv2006_254_gustavsonetal.pdf^{[död länk]}

[14] Andra rundkyrkor i området är Bromma kyrka i Stockholm och Munsö kyrka i Ekerö kommun).

[15] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[SolnaStadsdel-16] [a b] ”Stadsdelar och områden”. Solna Stad. https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/stadsdelar-och-omraden. Läst 4 september 2016. /

[17] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208141052/https://www.solna.se/sv/om-solna/nyheter-om-solna/ny-busslinje-fran-solna-till-bromma-flygplats/. Läst 1 april 2012.

[18] ttp://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/a-bjoerks-ab/pressrelease/view/nya-busslinjer-till-bromma-stockholm-airport-739638

[19] ttp://www.dn.se/sthlm/mutatalad-politiker-hoppar-av

[20] ttp://www.dn.se/sthlm/granfalk-tar-over-i-solna

[21] ttp://gb.se/kontakta/

[22] ttp://www.discshop.se/kontakta_oss/

[23] ttp://www.webhallen.com/info/kontakta_oss/kundservice

[1]

[2]

[3]

[5]

[4]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]