Bosse Parnevik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bosse Parnevik
Parnevik (överst) skojar med Bert-Åke Varg på Värmdö 2014.
Född Bo Sigfrid Parnevik
20 mars 1938 (79 år)
Göteborg
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Imitatör, Komiker
Känd för Imitationer av kända personer

Bo Sigfrid "Bosse" Parnevik, född 20 mars 1938 i Göteborg, är en svensk imitatör och komiker. Han är far till golfspelaren Jesper Parnevik.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Parnevik är född i Göteborg. Familjen flyttade till Munkfors[1] i Värmland när han var två år. Han växte upp med en annan pappa än sin biologiska som han aldrig träffade.[2] Där började artistkarriären i tonåren då han uppträdde med imitationer på ungdomsgårdar. Han gjorde TV-debut på nyårsafton 1957 i ett program från Nalen i Stockholm. Charlie Norman, Ingemar Johansson och Povel Ramel var några personer som fanns på repertoaren från början.

Parnevik var en duktig friidrottare och flyttade till Stockholm där han utbildade sig till gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Efter att ha deltagit i Folkparkernas Artistforum i Västerås 1959 blev Parnevik mer känd. Han slog igenom i Lennart Hylands Karusellen 1963. Parnevik medverkade även i Ulf Thoréns serie Hvar fjortonde dag 1965–1967.

Efter genombrottet[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1960-talet var Parnevik så etablerad att han gjorde cirka 300 framträdanden i folkparkerna mellan maj och september. Han lärde sig också att ta ut rejäla gager och blev en av landets bäst betalda artister. 1971 gjorde han sitt första egna TV-program: Harpsundspartaj. 1978-1979 var han programvärd för TV-serien Party hos Parnevik, som blev en tittarsuccé.

Förutom sina röstimitationer var Parnevik skicklig på att lägga mask, så att han både lät som och till utseendet liknade de personer han härmade. Till Parneviks mer kända imitationer hörde Olof Palme, Ingemar Mundebo, Lennart Bodström, Sven-Bertil Taube och Bengt Bedrup.

Tillsammans med Hasse Wallman etablerade han sig som krögare och köpte ett antal restauranger i Stockholm, bland annat Bacchi Wapen i Gamla Stan. Han blev senare delägare i Chinateatern, där han satte upp sin första revy Parneviks revyparty, med bland annat Siw Malmkvist, Grynet Molvig och Lars Amble i rollistan.

Busringning[redigera | redigera wikitext]

Ett återkommande grepp som Parnevik ägnade sig åt var busringning, imitation per telefon i syfte att lura den han ringde. Till denna genre hör samtalen med Anni-Frid Lyngstad där han utgav sig för att vara Charlie Norman och samtalet med Malena Ivarsson där han utgav sig för att vara Bengt Bedrup.

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Från 1987 spelade han Parneviks OscarspartyOscarsteatern. Det blev totalt 368 föreställningar. 1993–1994 var spelplatsen Cirkus i Stockholm där han gav revyn Parneviks Cirkusparty.[1] Därefter har han varit sparsam med scenframträdanden.

I november 2007 var det premiär för föreställningen Parneviks GubbröraMaximteatern i Stockholm.[1] Under drygt två timmar visade han några av sina mest minnesvärda TV-inslag samt gjorde liveimitationer på scenen. Han berättade om sina möten med kungligheter, statsministrar, presidenter, skådespelare och andra imitationsobjekt.

Parnevik är hedersmedlem i LIS, Lokalrevyer i Sverige och delar varje år ut ett pris, Parnevikstipendiet, till unga talanger verksamma inom revykonsten. Bland mottagare märks Robert Gustafsson, Lars Hjertner och Andreas T Olsson.

1992 skrev Parnevik den antirasistiska dikten Invandrarna med anledning av Lasermannens beskjutningar. Parneviks hemkommun Österåker några mil norr om Stockholm skulle ha en manifestation och de önskade att han skulle hålla ett tal mot rasism, men av det blev det en dikt istället. Parnevik lät texten ingå i Parneviks Cirkusparty 1993-94. 2015 tonsatte Lars Beijbom texten och den spelades in med Anita Strandell med titel Invandrarvisa.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] "Om Bosse Parnevik". Parnevik.se. Läst 2011-12-01.
  2. ^ https://www.expressen.se/noje/han-soker-sin-syster/
  3. ^ Werecki (29 september 2015). ”Anita Strandell släpper Invandrarvisa med text av Bosse Parnevik”. Pressmeddelande. Läst 4 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016.
  4. ^ "Bo Parnevik". Arkiverad 10 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Mic.se. Läst 1 augusti 2014.
  5. ^ ”Parneviks Cirkusparty”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/parneviks-cirkusparty/. Läst 3 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]