Bragd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bragd har många betydelser. I dagens svenska har ordet enbart innebörden bedrift, stordåd, mirakel. (Exempel: idrottsbragd, bragdguldet.) Den definitionen finns i även gamla ordböcker.

I moderna uppslagsverk av allmän natur saknas bragd som uppslagsord, men exempelvis NEO [1] anger dessutom innebörden konstfärdigt arbete, knep och det är en alternativ definition även i gamla ordböcker.

Ordet bragd härstammar från det fornsvenska brigdha i betydelsen förändring (senare använt i ord som helbrägda) och besläktat med fornsvenska braþer i betydelsen hastig rörelse, som senare gett upphov till ordet bråd.

Verktyg och redskap[redigera | redigera wikitext]

Generellt kan med bragd betecknas alla slags redskap där definitionen konstfärdigt arbete, knep är tillämplig. Nedan listas några speciella tillämpningar.

Fiskebragd[redigera | redigera wikitext]

En fiskebragd (ibland mindre riktigt stavat fiskbragd), ofta förkortat till enbart bragd är en fast anordning för fiskafänge som med ett annat namn även kallas katsa. Konstruktionen förklaras där.

Själva knuten i ett fiskenäts maska kallas också bragd.[2]

Sjöbragd[redigera | redigera wikitext]

I Södermanland har dialektalt sjöbragder varit en sammanfattande benämning på diverse fiskedon, såsom störar, noter och andra nät[3]

Repslageri[redigera | redigera wikitext]

I Hälsingland och Uppland menade man på bondesamhällets tid med bragd de redskap som man på varje gård hade för husbehovstillverkning av rep. Detaljer finns beskrivna i noten [2].

Sömnad[redigera | redigera wikitext]

De olika öglor (maskor) som görs vid virkning och stickning har kallats bragder.

Vid visst broderi använder man en speciell bragdenål [3]

Naturfenomen[redigera | redigera wikitext]

I Värmland och Dalsland har dialektalt bragd och vårbragd använts som beteckningar på norrsken.[3]

Ordets tillämpning[redigera | redigera wikitext]

Tolkningen av bragd som redskap av olika slag var det normala ända till sekelskiftet 1800/1900, men från omkring 1800 svängde användningen över till betydelsen stordåd och liknande.

Intressant att notera är att August Strindberg ca 1880 använder bragd i bägge betydelserna, t o m i ett och samma dokument (!) ("bragden att ha seglat runt Asien" och "gistgård för fiskbragder") [4]

Senare har ordet i betydelse som redskap i rikssvenska gradvis minskat, och är nu på 2000-talet helt ur bruk. Bragd finns inte ens som uppslagsord i moderna uppslagsverk.

I finlandssvenska däremot är bragd som beteckning på fiskeredskap alltjämt levande, exempelvis i åländska myndighetsdokument. Ett helt aktuellt exempel finns i Landskapsregeringens protokoll nr 4 28.2.2006 [5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopediens ordbok, Bra Böcker, Höganäs 1995, ISBN 91-7119-971-3
  2. ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 48 [1]
  3. ^ [a b c] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 49 [2]
  4. ^ Sagan om triumfatorn och narren ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818084106/http://www.strindbergsmuseet.se/verken/Sagor/triumfatorn_och_narren.html. Läst 1 juli 2010. 
  5. ^ Landskapsregeringens protokoll nr 4 28.2.2006