Bredskär, Umeå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lotsuppassningshuset, uppfört 1859 och ombyggt på 1950-talet. Det vita huset till vänster är bagarstugan från 1878.
Bredskärssund från Obbolasidan i januari 2012. Bredskär är ön på andra sidan sundet. Till höger står fyren Bredskärssund Nedre, som är ett byggnadsminne sedan 2008.

Bredskär är en ö strax utanför Obbolaön i Umeå kommun där det 1781–1984 fanns en lotsstation för sjöfart till och från Umeå hamn samt 1964–1997 en försvarsanläggning för kustartilleriet. Ön är 800 meter lång och 500 meter bred och skiljs från Obbolaön genom det knappt 200 meter breda Bredskärssund. Idag finns endast fritidshus på ön.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

På Bredskär finns en ovanligt stor och väl bevarad labyrint som är byggd av rundade stenar i 16 varv. Den upptar en yta på nästan 15x12 meter. Labyrinten har daterats till omkring 1630 genom lichenometri.[1][2]

Lots- och tullstation[redigera | redigera wikitext]

År 1780 ansökte borgerskapet i Umeå hos Kungl. Maj:t om att få förlägga stadens tullstation till Bredskär i stället för som tidigare Ratan fyra mil längre norrut. Detta beviljades 1781 och så anlades en lotsstuga med vaktrum för tullpersonalen på Bredskär.[3] År 1849 fanns på Bredskär en lotsålderman, en mästerlots samt två sekundlotsar, och 1867 var antalet lotsar sex.[4]

År 1859 revs lotsstugan och ett nytt hus uppfördes på samma plats. Det byggdes om 1950 och fick en utbyggnad på taket 1957. Huset står fortfarande kvar och är nu i privat ägo. Intill finns en bagarstuga uppförd 1878. Under 1800-talets första hälft utfördes mellan 40 och 100 lotsningar per år från Bredskär. Under andra halvan av 1800-talet steg antalet till 200–400. På 1960-talet utfördes i medeltal mer än 1 100 lotsningar per år. År 1984 flyttades lotsverksamheten från Bredskär till Umeå hamn i Holmsund, dit det fanns vägförbindelse.[5]

Fyrar och kummel[redigera | redigera wikitext]

På Bredskär vid Bredskärssund, sattes 1870 upp två lyktor, som underhölls av lotsarna på bestämda tider.[6] För detta fick lotsarna ersättning av de fartygschefer. som passerade Bredskär nattetid. År 1876 sattes det istället upp två lyktor på befintliga stenkummel. Dessa lyktor underhölls av Lotsverket.[7]

År 1877 avlägsnades lyktorna från kumlen på Bredskär och ersattes med två fotogendrivna ensfyrar på andra sidan Bredskärssund, på Obbolaön.[8] Åren 1894–95 byggdes dessa fyrar om helt.[9] Den övre erhöll en spegelapparat i en ny fyrbyggnad av trä med vaktrum och den andre en linsapparat av femte ordningen. Denna inrymdes i en rund plåtkur på ett betongfundament med stege upp till fyrkuren. Ritningar till båda fyrarna gjordes av fyringenjör Albert Lundberg. År 1912 sattes det upp AGA-apparater i båda fyrarna med linser av fjärde ordningen. Därefter drogs fyrbevakningen in.[10] Det gamla fyrhuset för Bredskärssunds övre fyr revs så småningom och ersatts med en ny plåtfyr på den gamla grunden.[9] Plåtkuren på betongfundamentet för Bredskärssund nedre är fortfarande intakt och är belägen på Obbolaön (Obbola S:97).[10] Denna fyr är ett statligt byggnadsminne sedan den 5 juni 2008.[11]

Artilleribatteri[redigera | redigera wikitext]

År 1964 anlades för det svenska kustartilleriet ett batteri på Bredskär som tillsammans med det på Holmögadd skulle skydda inloppet till Umeå hamn och avvärja fientliga styrkors framträngande i Norra Kvarken. Batteriet bestod av tre halvautomatiska 7,5 cm tornpjäser av modell 1957, med en räckvidd på 12 000 meter och en eldhastighet på 25 skott i minuten. De tre pjäserna och ledningscentralen förbands med underjordiska gångar. Anläggningen lades ned 1997 till följd av 1996 års försvarsbeslut.[12] Sommaren 1998 började nedmonteringen och plomberingen av alla anläggningar, ett arbete som avslutades omkring 2000. Bredskär, som dittills varit militärt skyddsområde med landstigningsförbud, blev därefter tillgängligt för allmänheten.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rabbe Sjöberg (1998). ”Labyrinten på Bredskär: en magisk kultplats?”. Obbola Krönika (Obbola: Obbola Hembygdsförening) (2): sid. 19. ISSN 1404-1766. 
  2. ^ ”Umeå stad 3:1”. FMIS. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10015500030001. Läst 24 augusti 2015. 
  3. ^ Steckzén, Birger (1981[1922]). Umeå stads historia 1588-1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg. /personreg. har utarbetats av Saga Edstedt och ortreg. av Gun och Kurt Boberg ; med en efterskrift av Erik Thelaus). Umeå: Två förläggare. sid. 318–319. Libris länk. ISBN 91-85920-05-3 
  4. ^ Kulturhistorisk beskrivning av bebyggelsen i Umeå kommun. Holmön och Obbola : inventering och bevarandeförslag 1981. Umeå: Västerbottens museum. 1981. Libris länk 
  5. ^ [a b] Carl Erik Nilsson (1999). ”Bredskär och lotstvånget: Obbolaböndernas plåga”. Obbola Krönika (Obbola: Obbola Hembygdsförening) (2): sid. 27–29. ISSN 1404-1766. 
  6. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 16 december 2020.
  7. ^ Bredskär, fyr.org.
  8. ^ Bredskärssunds nedre fyr, fyr.org.
  9. ^ [a b] Norstedt, Gudrun (2009). ”Vägvisare för sjöfarten: fyrar och sjömärken runt Obbolaön”. Obbola Krönika (Obbola Hembygdsförening): sid. 19–25. 
  10. ^ [a b] Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Norrköping: Sjöfartsverket. sid. 304-305. Libris länk. ISBN 9186502190 
  11. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 16 december 2020.
  12. ^ Thomas Roth (2009). ”Kanonerna på Bredskär: till försvar för Umeå hamn”. Obbola Krönika (Obbola: Obbola Hembygdsförening) 12: sid. 26–29. ISSN 1404-1766.