Bruksspelet i Klippan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bruksspelet i Klippan är ett sedan 2013 årligt återkommande teaterevenemang på Klippans pappersbruk i norra Skåne.[1]

Bruksspelet följer den gamla svenska traditionen av bygdespel med lokal anknytning och startades på initiativ av artisten och projektledande producenten Heléne Lindquist.[2] Spelet skildrar olika tidsepoker för varje år och bygger på en fri verklighetsgrund från brukets och Klippan-bygdens historia och persongalleri. Det spelas sedan 2013 i juli varje år med en stor ensemble på 60-70 personer bestående av professionella skådespelare och amatörer i alla åldrar från bygden i samverkan med den lokala teaterverksamheten Amabile ledd av Heléne Lindquist. Skådespelet äger rum vid den stora lastkajen till brukets gamla lumpförråd med uppbyggda publikläktare. I samband med föreställningarna visas beledsagande utställningar på brukets museum och i bodar säljs bland annat konsthantverk av bygdens föreningsliv.

Den ursprungliga produktionen, Sunnerdahl på liv och död, utspelades vid 1830-talets maskinella nysatsningar, då Sveriges första pappersmaskin installerades i Klippan. Denna skrevs och regisserades av Ewa Ohlson-Westin med nyskriven musik av P-O Nilsson.[3] Året därpå utvecklades produktionen vidare med Andreas Eldeen som bruksägaren Sven-Magnus Sunnerdahl och bland andra Dan Kandell och Tuva Börgesdotter Larsen.[4] För regi och manus stod nu Annika Kofoed, som fortsatt med det sedan dess. 2014 års föreställning tog tydligare formen av en musikal med mer musik av P-O Nilsson med stora sång- och dansnummer.

År 2015 års uppsättning Agnes utspelades då järnvägen kom till Klippan på 1870-talet och placerade fokus på tidens villkor för kvinnorna med Elin Rusk i titelrollen som frihetslängtande dotter till nye patronen Christen Asp Bock.[5][6] År 2016 års föreställning, Regnbågen, utspelas vid 1950-60-tal och tillkomsten av Klippans dansrestaurang Regnbågen med framväxande rock'n'rollmusik, brottning, könsroller, Regina Lund som stilskole-lärare från Stockholm och Stefan Clarin som grekisk gästarbetare med flera.[7][8]

Musiken från produktionerna har givits ut på CD.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bruksspelen, "Så började det.. – De olika årens produktioner"
  2. ^ Helsingborgs Dagblad 4 juli 2013, "Välkommen till brukets värld!"
  3. ^ Helsingborgs Dagblad 7 april 2013, "Första träffen inför Bruksspelet"
  4. ^ Helsingborgs Dagblad 12 juli 2014, "Kvällen i Klippan"
  5. ^ Helsingborgs Dagblad 4 juli 2015, "Klippan skriver historia!"
  6. ^ SVT Nyheter 28 maj 2015, "Bruksspelet skapar ny musikhistoria i Klippan"
  7. ^ SVT Nyheter 16 juni 2016, "Närkamp mellan sport och kultur"
  8. ^ Helsingborgs Dagblad 28 juni 2016, "Bruksspel med härlig 50-talsmix"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]