Klippan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Klippan (olika betydelser).
Klippan
Tätort
Centralort
Klippan Railway Station-1.jpg
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Klippans kommun
Koordinater 56°08′N 13°07′Ö / 56.133°N 13.117°Ö / 56.133; 13.117
Area 500,12 hektar
Folkmängd 8 116 (2010)[1]
Befolkningstäthet 16,23 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 2964
GeoNames 8132199
Klippans läge i Skåne län
Red pog.svg
Klippans läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Klippan

Klippan är en tätort och centralort i Klippans kommun i Skåne län.

I nordöstra delen av tätorten ligger kyrkbyn Vedby med Vedby kyrka. I Klippan ligger även S:t Petri kyrka.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klippans Tegelbruk omkring 1900.
Klippans Ångbryggeri 1908.
Klippans hembygdsgård.

Klippans historia hör samman med det pappersbruk, Klippans bruk, som anlades vid en fors i Rönne å1500-talet. Byn hette vid denna tid Åby, men bruket fick namnet Klippan efter forsen. Så småningom då järnvägen kom till byn fick bruket ge namn åt hela samhället, eftersom man inte kunde tillåta två järnvägsstationer med samma namn och Åby redan var upptaget. Från orten kunde man även segla nedför ån till Ängelholm och havet.

När Helsingborgs-Hässleholms järnvägs AB, HHJ, invigdes 1875 fick man en efterlängtad anslutning till stambanenätet. Klippans järnvägsstation byggdes av brukspatronen själv och blev mycket påkostad och stor i jämförelse med övriga stationer längs HHJ, då godsägarfamiljen fick sin egen väntsal. Sedermera fick Klippan järnvägsförbindelse med Röstånga 1892, en linje som förlängdes till Eslöv 1898 (KEJ). Denna lades ner 1961. En förbindelse med Ängelholm, EKJ, fanns 1907–1953.

Industrin, med läderfabrik, ett större mejeri och tegelbruk som dominerande verksamheter, var avgörande för Klippans utveckling under 1900-talet. Alla dessa verksamheter är i dag nedlagda. Efter en konkurs i juni 2006 gick även Klippans pappersbruk, som haft stor betydelse för samhällets framväxt, i graven. Uppehållet blev dock inte långvarigt, och i december samma år startade bruket igen.

I september 1995 fick Klippan uppmärksamhet för knivmordet på Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten.[2][3][4]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

För delen Vedby, se Vedby socken

Klippan var en ort i Gråmanstorps socken där Gråmanstorps landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. I landskommunen inrättades 22 januari 1887 Klippans municipalsamhälle för orten. 1945 ombildades landskommunen med sitt municipalsamhälle och bildade Klippans köping. Köpingskommunen utökades 1952 och uppgick sedan 1971 i Klippans kommun med Klippan som centralort.[5] Tätorten har efter 1952 växt ihop med orten Vedby och 1975 med orten Söndraby.

I kyrkligt hänseende har Klippan alltid hört till Klippans församling som före 1945 benämndes Gråmanstorps församling. Före 2006 hörde den nordostra delen till Vedby församling. [6]

Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Gråmanstorps socken.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Klippan 1900–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 508
1960
  
5 254
1965
  
6 269
1970
  
7 038
1975
  
7 762
1980
  
8 053
1990
  
7 922 492
1995
  
7 920 494
2000
  
7 405 504
2005
  
7 778 507
2010
  
8 116 500
Anm.: Sammanvuxen med Söndraby 1975
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
Klippans busstation.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Klippan har en egen järnvägsstation med tågförbindelser med Pågatåg både till Helsingborg och via Hässleholm till Kristianstad. Det finns även bussförbindelser till Ängelholm med regionbuss 510 och till Ljungbyhed-Stehag med regionbuss 518.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Klippan finns en lång företagstradition med 1200 aktiva företag med en spridning från små enmansföretag till specialiserade branscher som transport, verkstad, livsmedel, papper, trä och plast. I kommunen finns ca 6000 arbetsplatser. På grund av Klippans centrala läge mellan Hässleholm, Helsingborg och Ängelholm är utpendlingen omfattande. Vidare finns det flera speditionsverksamheter, som DHL. Kommunen är den största arbetsgivaren genom sina många förvaltningar.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns två gymnasier i Klippan: Tegelbruksgymnasiet och Åbyskolan.

I Klippan ligger det två F-6-skolor: Bofinkenskolan och Antilopen. Antilopen har även hjälpskola från F-9.

Det ligger även två F-9-skolor i Klippan, den kommunala Snyggatorpskolan, som är Klippans näst största skola med ett par hundra elever, och PeterSvenskolan som ägs av Academedia.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Klippans förenade fotboll hade år 2010 ett herrlag i division 4 och ett damlag i division 5.

Under 60-talet tillhörde Klippans brottare världseliten, med bland annat Ragnar Svensson, tungvikt och Bertil Nyström, weltervikt.

Klippans Friidrottssklubb grundad 1968 har fostrat flera landslagsidrottare på både senior- och ungdomsnivå. Under mitten av 1980-talet var herrlaget uppe i elitserien för klubblag och blev också Götalandsmästare. Bland namnkunniga friidrottare som tävlat för klubben finns de spjutkastande bröderna Joakim och Mats Nilsson, kortdistanslöparen Marko Granat (200–400 meter), långdistanslöperskan Sarah Lahti samt höjdhopparen Ingela Kallin, tidigare Sjunnesson.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Aftonbladet: En rad mord och bombdåd med koppling till nazister och mc-ligor
  3. ^ Aftonbladet: Belägrat av nazisterna
  4. ^ Aftonbladet: Eddie Jönsson tillhör en av Sveriges mest kriminella familjer
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.