Brunstreckad bandvinge

Från Wikipedia
Brunstreckad bandvinge
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteActinodura
ArtBrunstreckad bandvinge
A. waldeni
Vetenskapligt namn
§ Actinodura waldeni
AuktorGodwin-Austen, 1874
Synonymer
  • Waldens bandvinge
  • Waldenbandvinge
  • Sibia waldeni

Brunstreckad bandvinge[2] (Actinodura waldeni) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Brunstreckad bandvinge är en 20-22 cm lång, kortstjärtad och rödbrun bandvinge. På det gråaktiga huvudet syns en fyllig tofs med bleka gråbruna fjäderspetsar och ett svagt svartaktigt mustaschstreck. Undersidan är vanligtvis rödbrun, otydligt streckad i gråbrunt på strupe och bröst. På vingar och stjärt syns tät bandning i svart och rödbrunt. Den liknar himalayabandvingen, framför allt underarten daflaensis som snarare har vitgrå än rödbrun undersida, men denna har ett brett och tydligt mustaschstreck, saknar streckning undertill men har istället streckad mantel.[4][5]

Brunstreckad bandvinge av underarten daflaensis.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Sången består av en högljudd, genomträngande, stigande och något darrande fras som inleds med ett skallrande ljud.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Brunstreckad bandvinge delas in i fyra underarter:[3]

  • Actinodura waldeni daflaensis – förekommer i norra Assam (norr om Brahmaputra) och sydöstra Tibet
  • Actinodura waldeni waldeni – förekommer mellan sydöstra Assam (Naga Hills och Manipur) och nordvästra Myanmar
  • Actinodura waldeni poliotis – förekommer i norra Myanmar (berget Victoria)
  • Actinodura waldeni saturatior – förekommer i nordöstra Myanmar (Kachin State) och södra Kina (NW Yunnan)

Vissa behandlar brunstreckad bandvinge och himalayabandvingen (S. nipalensis) som en och samma art, och hybridisering (med underarten daflaensis) har påvisats i nordöstra Indien. Det har även föreslagits att daflaensis istället skulle behandlas som en del av himalayabandvingen.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Bandvingarna placeras traditionellt i Actinodura. DNA-studier[7] visar dock att två avvikande arter, rostkronad minla (Chrysominla strigula) och blåstjärtad siva (Siva cyanouroptera) är en del av bandvingarna. Olika taxonomiska auktoriteter har behandlat resultatet på olika sätt, antingen som här inkludera dessa i Actinodura,[3] eller dela upp släktet i två. Brunstreckade bandvingen och dess närmaste släktingar lyfts då ut i släktet Sibia.[1][8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Brunstreckad bandvinge förekommer i mossig, städsegrön lövskog, blandskog, bambu och skog med inslag av ek och rhododendron på mellan 1700 och 3300 meters höjd. Den ses enstaka, i par eller i smågrupper med mellan fem och tio fåglar, på jakt efter insekter, mollusker och frukt. Fågeln häckar fram till oktober i Indien. Arten är stannfågel, men kan söka sig till lägre nivåer under hårt vinterväder.

Brunstreckad bandvinge ses ofta födosöka bland mossiga stammar och grenar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt ganska vanlig i Indien men mycket sällsynt i Kina.[9]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Arthur Hay, 9:e markis av Tweeddale (1824-1878, 1862-76 känd som Vicomte Walden), överste i British Army.[10] Fram tills nyligen kallades den waldenbandvinge eller Waldens bandviinge även på svenska, men justerades 2022 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Sibia waldeni Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2019). Streak-throated Barwing (Sibia waldeni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59669 21 januari 2019).
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2012) Birds of South Asia: the Ripley Guide. Vols. 1 and 2. 2nd edition. National Museum of Natural History, Smithsonian Institution, Michigan State University & Lynx Edicions, Washington, D.C., Michigan & Barcelona.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]