Cacomixtler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cacomixtler
Bassariscus.jpg
Kattfrett (Bassariscus astutus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Halvbjörnar
Procyonidae
Släkte Cacomixtler
Bassariscus
Vetenskapligt namn
§ Bassariscus
Auktor Coues, 1887
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Cacomixtler (Bassariscus) är ett släkte av särskilt ursprungliga halvbjörnar (Procyonidae). Fossil av dessa djur finns redan från miocen. De liknar mer viverrider än andra halvbjörnar. Släktet består av två arter.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur har stora öron och ögon, ansiktet pryds av ett svart-vitt mönster. Pälsen på den övriga kroppen är brunaktig på ovansidan och ljusare eller vitaktig på undersidan. Påfallande är svansen med svart-vita ringar. Därför kallas cacomixtler på engelska för "ringtail" eller "ring-tailed cat". Det är svårt att skilja de två arterna åt. Den centralamerikanska arten är oftast mörkare och den nordamerikanska kan dra in klorna. Arten kattfrett når en kroppslängd mellan 31 och 42 centimeter, en svanslängd mellan 31 och 44 centimeter och en vikt mellan 0,8 och 1,3 kilogram. Centralamerikansk cacomixtler är med en kroppslängd av 38 till 47 centimeter och en svanslängd mellan 39 och 53 centimeter lite större.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Kattfretten förekommer från sydvästra USA till norra Mexiko och den centralamerikanska cacomixtlern finns från södra Mexiko till Panama. Den förstnämnda arten har stäpper och buskland som habitat och den senare arten lever i tropisk regnskog.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Cacomixtler är allätare. De livnär sig av djur från ekorrfamiljen, fåglar och deras ägg samt insekter, dessutom bär och frukter.

Med sina stora ögon är de typiska nattaktiva djur. De vilar i håligheter i träd eller kaktusväxter samt i bergssprickor. Dessa bon ligger vanligtvis 4 meter över marken. När cacomixtler sover lägger de svansen runt kroppen.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Efter dräktigheten som varar i ungefär 60 dagar föder honan två till fyra ungar. Dessa är i början blinda och hjälplösa. Efter cirka åtta veckor kan de lämna boet för första gången. Fyra månader efter födelsen är ungarna självständiga.

Djur i fångenskap har blivit upp till 20 år gamla. I naturen blir de vanligtvis tidigt offer för fiender som till exempel lodjur eller större ugglor.

Cacomixtler och människor[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur användes av människan för jakt på gnagare. I viss mån hölls de även fångna för pälsens eller köttets skull (endast i Centralamerika).

Kattfrett ökade sitt utbredningsområde under 1900-talet och finns nu även i mellersta Kansas och Alabama. Arten är väl studerad och beståndet betraktas inte som hotat.

Centralamerikansk cacomixtler hotas däremot av skogsskövling. IUCN listar arten som nära hotad (Near threatened).

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Det svenska namnet är ett lånord från det indianiska språket nahuatl där det ungefär betyder "halv puma". Namnet för den nordamerikanska arten, kattfrett, syftar på djurets utseende som liknar katter och på användningen för gnagarjakten, liksom frett. Som redan nämnds tidigare kallas de på engelska "ringtails". På grund av att dessa djur i USA blev använda för gnagarjakt i gruvor fick de även namnet "Miner's cat". Ytterligare ett engelskt namn, "Civet cat", syftar på en myskliknande vätska som djuret avsöndrar från sina analkörtlar. Med detta namn kan arten lätt förväxlas med sibetkatter som tillhör familjen viverrider.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia